Fem gånger effektivare med etanol från gräs

Vänta med att bygga ut etanolproduktionen i Sverige tills energigräs kan odlas och omvandlas. Att framställa etanol från vete är det sämsta sättet av tio på en lista i SvD idag. Klimatpolitiken riskerar att bli dyr och dålig i panikens tecken. Och maten blir dyrare.

Klimatpaniken har redan gått så långt att EU skall föreskriva att alla bilfabrikat, alternativt bilar från respektive land, inte skall få släppa ut mer än 130 g CO2/km år 2012. Det kommer att bli dyrt eftersom bilmotorer med viss effekt alltid kommer att dra mer bensin än de som sitter i småbilar.

Ett sätt är att tillverka många småbilar och ransonera de större modellerna. Ett annat sätt är att tillverka dyra hybridbilar som subventioneras av de stora och bensinslukande bilarna. Ett tredje och enklare sätt är att tillverka etanolbilar (som kan gå på bensin) med hjälp av subventioner från de prishöjda och ransonerade bensinbilarna. Att sedan förarna ändå kör på bensin är ju inte bilfabrikanternas ansvar. Det krävs uppenbarligen sinnrika regleringar för att inte klimatkommandona skall kringgås. På sikt kan etanolen dock bli billigare.

Dagens etanol från vete, som vi använder mest av i Sverige, framställs på ett tekniskt sett ineffektivt sätt. Även majs är ineffektivt. Hela processen för majs är så energikrävande att den i dagens läge i stort sett förbrukar lika mycket fossila bränslen som etanolen sparar in i form av koldioxid. Veteodling avkastar ännu mindre etanol per hektar men det är möjligt att hanteringen kan göras något effektivare än för majsen. Däremot är det principiellt felaktigt att anta att elströmmen för tröskning, jäsning och destillation kommer från kärnkraften i Sverige. På marginalen är all elförbrukning gjord av dansk kolkraft.

På sikt finns det betydligt bättre råämnen att använda för etanolframställning. I SvD idag 26/2 skriver Maria Sundén om svårigheterna för etanolproduktionen. I artikeln finns också ett diagram som anger hur mycket etanol olika grödor avkastar per odlad hektar. Den finns inte med på SvD:s hemsida och återges här som en tabell:

Liter etanol per hektar

Vete 2 591
Majs 3 461
Kassava 3 835
Sockerrör 6 192
Sötdurra (gräs) 8 419
Poppel (hybrid) 9 354
Sötpotatis 10 000
Hirs (präriegräs) 10 757
Miscanthus (gäs) 14 031

Av artikeln framgår inte varför man odlar majs för att framställa etanol när det verkar att finnas så mycket bättre alternativ. Vi får spekulera: En faktor är klimatet och detta gäller åtminstone sockerrör som inte kan odlas på kyligare breddgrader. En annan är skördetekniken som tydligen är alltför dyrbar för att sockerbetor skall löna sig trots att dessa kan odlas långt i norr. En tredje är estetiken som kanske psykologiskt bromsar poppelodlingarna, som sägs se anskrämliga ut. En fjärde är jäsningstektiken som enligt vad som framkom i min artikel 23/2 kanske behöver uppemot fem år till på sig för att kunna utvecklas till godtagbar effektivitet.

I varje fall kommer inte arealåtgången för att odla energigräs mm att räcka till. Det kommer därför att uppstå en konkurrenssituation mellan bränsleodling och livsmedelsodling. Tecken på detta har redan visat sig genom att priset på majs stigit kraftigt och ställt till problem för de fattiga i Mexiko, som lever på tortillas. Det problemet blir inte mindre om bönderna kan odla energigräs istället för majs på fälten. Och liknande borde väl gälla för vete och andra sädesslag. Kampen mot växthuseffekten kommer att göra maten dyrare.

Andra bloggar om: etanol, klimatpolitik, klimat, miljö, bilism, växthuseffekten, politik, samhälle på intressant.se
Fortsättning del II i bloggartikel 5/3