torsdag, mars 01, 2007

Nina Björk tror på egoismen i kampen mot klimathotet

Om människan är "egoistisk" kommer frivilliga åtgärder mot utsläpp av växthusgaser inte att bli möjliga. Då kan tvångsåtgärder i form av skatter bli nödvändiga. Men betyder det att liberalismen måste överges? Är kollektiva nyttigheter finansierade med skatter detsamma som socialistisk planhushållning?

I en söndagskrönika i DN den 25 februari 2007 skriver författaren Nina Björk om klimathotet i det liberala samhället. Det ser hon som en utmaning mot ekonomerna i Neo och liberalismen i allmänhet vilket formuleras av rubriken: "Bäva månde den som räds all politik som inte stavas ekonomism". Att ekonomer bättre skulle kunna ta hand om klimatpolititiken än naturvetarna är hon skeptisk till. Men hennes bevis för detta saknas. Trots detta har hennes krönika höjts till skyarna av vänsterbloggare.

Nina Björk är socialist och feminist. Hon försöker bevisa att liberalismen vilar på felaktiga grunder genom att själv gå tillbaka till John Locke på 1600-talet. Han var visserligen en av de första stora tänkarna som antog "en grundläggande mänsklig jämlikhet". Men genom kontraktet kunde denna "tillfälligt upphävas" mellan herre och tjänare eller som idag arbetsgivare och arbetstagare, skriver hon.

Men något bevis för att systemet med många arbetsgivare skulle innebära ett inskränkande av friheten ger hon inte. Socialisternas argument att arbetaren under kapitalismen har att välja mellan att arbeta eller svälta ihjäl och därför inte är förenligt med frihet, har inte bevisats av Nina Björk. För en socialist är det mera naturligt att friheten materialiseras i ett system med en enda arbetsgivare (staten) som med paternalistisk godhet tar hand om alla löntagare.

Detta går igen i inställningen till vad som bör göras i klimatpolitiken. Ett fritt samhälle innebär, som Karl Marx åtminstone i sin ungdom hävdade, ett egoistiskt samhälle (bloggartikel 18/3-06) åtminstone i meningen att man får sträva efter sin egen lycka. Eftersom ett bekämpandet av klimatpolitiken enligt konventionell uppfattning kräver "att vi skulle behöva ta hänsyn till en kraft utanför oss själva" blir det för en socialist omöjligt att se att ett liberalt samhälle skulle vara i stånd att klara att motarbeta den globala uppvärmningen.

Nina Björk verkar helt okunnig om de två steg som fordras för att man skall kunna landa i en sådan typ av slutsats. Först måste man anta att människan är egoistisk och därmed ointresserad av att delta i åtgärder som alla tjänar på men som den osolidariske tjänar ännu mer på om hon är tämligen ensam om att smita.

Detta är nationalekonomins klassiska "free rider-problem". Genom antagandet om 'economic man' anser de flesta nationalekonomer att man inte kan finansiera en kollektiv nyttighet på frivillig grund (åtgärder mot uppvärmning). Till skillnad från andra socialistiskt influerade forskare, som anser att människan är av naturen altruistisk, tycks Nina Björk ansluta sig till de förkättrade ekonomernas syn att hon präglas av åtminstone snävt egenintresse.

Det andra steget som måste klaras för att socialismen skall anses vara det effektiva sättet att bekämpa uppvärmningen är att liberalismens konventionella åtgärder med GHG-skatter och utsläppsrättigheter kan visas vara ineffektiva. Det liberala samhället har emellertid alltid utnyttjat obligatoriska åtgärder för att bekämpa yttre och även inre hot - typ det militära försvaret och polis- och rättsväsendet. Varför skulle det eventuella klimathotet ha en annan karaktär som skulle kräva "att vi var tvungna att byta livsstil"? Det är en fåvitsk förhoppning för dem som känner sig obekväma i modernitetens samhälle och drömmer om socialistisk planhushållning.

Det liberala världssamhällets konventionella sätt att motarbeta en global uppvärmning på ett rationellt sätt kommer rimligtvis inte att innebära att vi måste byta livsstil och avstå från detta sätt "att bli individer på, just detta sätt att skapa vår identitet". Istället blir det bara en fråga om fördyring. Bilarna blir dyrare, drivmedlet blir dyrare, att bo stort i kallt klimat blir dyrare, att äta biff och ost och att dricka mjölk blir dyrare, trähus blir dyrare, öl blir dyrare och belysning blir dyrare. . . -Här en ny sajt som propagerar för koldioxidskatt: http://www.carbontax.org/.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

9 Comments:

At 01 mars, 2007 12:41, Anonymous Red Metal said...

Ja och när vissa saker blir dyrare kommer klassamhället bli tydligare. De som är rika kommer ha råd inte behöver ändra livsstil men de som inte har råd, tja... de får väl flytta ut i skogen eller något. Nu är det ingen hemlighet att liberalism inte klarar att fördela rättvist kanske, men jag vill ändå poängtera detta.

 
At 01 mars, 2007 13:55, Anonymous Tom said...

Red metal, klimatkrisens förespråkare anser att vi måste dra ner på dessa ting, oavsett om det sker med pris eller ransonering. De fattiga i världen kommer knappast att få det bättre oavsett vilken metod som väljs.

Att flytta ut i skogen kan dock vara ett sätt att jämna ut din extrema rikedom jämfört en stor del av världens befolkning. Jag önskar dig all lycka i denna föresats, ty i ett liberalt samhälle är du fri att göra så om du så önskar.

 
At 01 mars, 2007 21:30, Blogger Per-Olof Persson said...

Vetenskapliga problem

(1) Det finns inget historiskt samband mellan ökning av CO2 och global uppvärmning. Däremot när temperaturen har ökat har också halten av CO2 ökat och denna process kan ta uppemot 800 år. Kortsiktigt finns inga samband eftersom jorden blev kallare mellan 1940-80 samtidigt som mänskligheten släppte ut mer CO2. Därför kan inte slutsaten bli att ett varmare klimat sedan 1990 beror på ökningen av CO2.

(2) 95 % av växthusgaserna är vattenånga. Sambandet mellan ökningen av CO2 och vattenånga är inte glasklar. Ett varmare klimat i sig bör öka halten av vattenånga.

(3) I atmosfären beräknas det finnas 750-830 GT (gigaton) CO2. Mänskligheten anses öka halten av CO2 med 3 GT per år och detta är en ökning av CO2 med 0,37 % per år. Men samtidigt anses Jordens land och oceaner öka halten av CO2 med 210 GT per år.

(4) Växterna livnär sig på CO2 och växer mer om halten av CO2 ökar. Jorden skulle inte vara beboelig om inte CO2 fanns.

(5) Som Penn & Teller säger i denna fråga: BULLSHIT!

 
At 01 mars, 2007 22:32, Anonymous Thomas Palm said...

1. Det finns ett mycket starkt historiskt samband vilket framgår t ex på figuren på sidan 112 i den bok Danne håller på och läsa. Det är riktigt att det under istidscyklerna förefaller som koldioxidhalten släpar något efter, men det är väntat. Det är ingen som tror att denna är den primära drivkraften, istället fungerar den som positiv återkoppling. 800 år kanske låter mycket men avkylningen i starten på en istid tar mycket längre tid än så, och det går svårligen att förklara storleken på istidscyklewrna utan att använda accepterade värden på koldioxidens effekt.

Att det blev kallare några decennier under mitten på 1900-talet berodde på att svavelutsläpp under en tid dominerade över koldioxiden.

2. Siffran 95% för vattenånga är bullshit. Se sid 41 (eller en post på Real Climate) för mer korrekta siffror. Snacket om att jordens land och oceaner ökar koldioxidhalten med 210 GT per år är ännu värre bullshit. Om så vore skulle vi leva på en planet liknande Venus vid det här laget med tanke på hur många miljoner år de haft på sig att släppa ut koldioxid.

4. Du skulle inte leva utan vatten vilket inte hindrar att du kan drunkna. Lagom är bäst! Växter livnär sig på så mycket mer än koldioxid och bara om vatten och näringsämnen finns i tillräcklig mängd har koldioxidhalten någon större betydelse. I de fall växterna växer fortare leder det tyvärr också till att näringshalten sjunker, det är mest cellulosamängden som stiger.

5. Penn och Teller är roliga magiker men vet inte jota om klimatforskning. Vad de säger i frågan är därför mycket riktigt bullshit vilket är synd att de inte tycks inse. De låter sin libertarianska ideologi gå ut över sakligheten i sådana här frågor.

Den här listan bemöter en bunt av de vanligare argumenten från contrarians:
http://illconsidered.blogspot.com/2006/02/how-to-talk-to-global-warming-sceptic.html

 
At 08 mars, 2007 20:28, Anonymous jackie said...

I det här inlägget var det mycket jag reagerade på. För det första att Nordling drar en ogrundad slutsats om att Björk är statsocialist. Hur gick det till? sedan följer följande argumentering på de ogrundade antagandet. Vad säger man..
Ja och en sak till, jag citerar: "Socialisternas argument att arbetaren under kapitalismen har att välja mellan att arbeta eller svälta ihjäl och därför inte är förenligt med frihet, har inte bevisats av Nina Björk."
Argumentet har inte bevisats?! vad är det här för retorik?

"Det liberala samhället har emellertid alltid utnyttjat obligatoriska åtgärder för att bekämpa yttre och även inre hot - typ det militära försvaret och polis- och rättsväsendet."
Yttre hot som från andra nationer eller kriminella går att likna med hot om miljökatastrofer? Tveksam. Jag ser en skapligt betydelsefull skillnad, gör du?

för övrigt tackar jag "red metal" och Palm, för deras kommentarer.

 
At 08 mars, 2007 21:01, Anonymous Terje Ø said...

Siden spørsmålene som diskuteres er ganske globale så regner jeg med at det går bra at jeg kommer med en kommentar her fra nabolandet...

Såvidt jeg kan se av bloggen ovenfor, blir det nærmest brukt som argument mot Nina Björk at hun har dratt lange historiske linjer i sitt resonement; som jeg ser det så er det nettopp en mangel på evnen til å tenke langsiktig som har ført til en del av miljøproblemene vi ser i dag. Forurensningen dukket ikke opp i går, den har vokst gjevnt over lang tid uten at tilsvarende store inngrep har blitt satt inn for å stanse utviklingen.

Og en annen ting: Nordling nevner stadig at han savner en underbyggende argumentasjon hos Björk, men selv nøyer han seg med å postulere påstander uten å følge det opp, som om det gladt andre regler for ham...

 
At 11 mars, 2007 01:27, Blogger Danne Nordling said...

Jackie, att Nina Björk kan anses vara en sorts statssocialist framgår av hennes tidigare skriverier, som jag tolkar som influerade av Thomas More.

Om Björk hävdar att Lockes liberala teori kan upphävas genom förekomsten av kontrakt mellan löntagare och arbetsgivare borde hon ge någon antydan till bevis för detta. Och då är den konventionella socialistiska tesen att att löntagaren måste arbeta eller svälta.

Att yttre hot måste avvärjas genom produktionen av en kollektiv nyttighet borde inte vara svårt att förstå. Den måste enligt gängse teori finansieras med skatter. Klimathotet måste också avvärjas genom produktionen av en kollektiv nyttighet, som måste finansieras. Denna finansiering kan som på medeltiden ske 'in natura' genom rusthållning. Och idag genom ransonering av värme, lyse, bilkörning och flygresor. Men den kan också ske genom en generell beskattning - på samma sätt som försvaret (i synnerhet om vi håller en yrkesarmé).

Terje, Nina Björk vet inte särskilt mycket om de miljöproblem som utsläppen av CO2 innebär. Att det är ett långsiktigt problem var socialisterna inte heller medvetna om för några decennier sedan. Det är bara opportunism när klimatfrågan utnyttjas för att påfordra ett totalt byte av livsstil. Läs mina tidigare poster så finner du grunderna för mina "postuleringar". Se: http://www.skattepolitik.info/bloggamnen.htm
/DNg

 
At 12 mars, 2007 02:50, Anonymous Terje Ø said...

Hm, dersom du anser det som "opportunism" når "socialisterna" bryr seg om miljøet, så sier det litt om din (u)vilje til å tenke på disse problemene objektivt. I mine øyne så er det en klar sammenheng mellom den vestlige livsstilen og økningen av forurensning. Å tro at man kan konsumere seg til et bedre miljø virker svært banalt; jfr. "Klimathotet måste (...) avvärjas genom produktionen av en kollektiv nyttighet, som måste finansieras", "också (...) genom en generell beskattning". Du sier med andre ord at den skadelige aktiviteten skal få pågå så lenge man har råd til å betale for det? Altså de som har penger nok skal få fortsette å forurense?

Det ideele (og nær sagt nødvendige) ville vært om man kunne finne objektive løsninger på miljøproblemene uten ideologisk trangsyn på tvers av de politiske barriærene, men det viser seg fort at Danne Nordling setter kapitalismen før miljøet, og han vil kun være med på et miljøværn som skjer på kapitalismens vilkår...

Kort oppsumert, Danne Nordling kan for min del få fortsette med å blogge for sin forsamling, men jeg gir opp å se etter noen objektiv debatt her.

Takk for meg!

 
At 17 juni, 2007 15:51, Anonymous Anonym said...

Idag när nästan desperata rapporter som försöker motbevisa klimatpåverkan slås upp som första sides nyheter, känner jag mig trygg i visshet om att det finns debattörer som inser allvaret - både vad politiken beträffar och klimathotet som också inkluderar frågan om jämställdhet och solidaritet!! Hurra för t.ex. Nina Björk!

 

Skicka en kommentar

<< Home