Temperaturökningen - till största delen naturlig?
Klimatalarmisterna är antingen ovilliga eller också oförmögna att förklara hela beviskedjan för att vi nu ser en av människan i huvudsak orsakad temperaturökning. Det inbjuder därför intresserade lekmän till att själva göra överslagsberäkningar efter bästa förmåga. På nätet finns det en livlig sådan diskussion i engelskspråkiga sammanhang (dock är den inte till mycken hjälp nu). Ett svenskt exempel med diagram är bloggaren "Bloggelitos" häromdagen. Jag skall här ge min bild av vad man kan komma fram till med den information som ändå finns.
Temperaturen på jorden eller norra halvklotet ansågs kring sekelskiftet av klimatalarmisterna beskriva en ganska jämn utveckling under de senaste tusen åren - Manns s k ishockeyklubba, som visade en markant uppgång först med början på 1920-talet. Den bilden började revideras efter kritik av Manns sifferhantering som bl a kom från McIntyre och McKitrick. Och när Moberg et al år 2005 presenterade en rekonstruktion för de senaste 1900 åren, anses ganska stora temperaturvariationer ha förekommit före den nuvarande uppgången. Dessutom har temperaturen varierat med flera grader efter den senaste istiden vilket framgår av diagrammen i min artikel 28/2.
Mobergs kurva används av Pär Holmgren och Claes Bernes med vissa kompletteringar över ett helt uppslag i Klimatboken. Här nedan återges den senare delen av kurvan, som visar temperaturen för norra hemisfären från år 1000 till början av 2000-talet:
Vi ser här att botten av temperatursvängningen inträffade på 1500-talet. Därefter har temperaturen ökat med omkring 1,2 grader. Mer än hälften av denna stegring inträffade redan före 1940-talet.
En tydligare bild av den senaste temperaturutvecklingen visas i nedanstående diagram som börjar vid mitten av 1800-talet:
Referensinformation: http://www.globalwarmingart.com/wiki/Image:Instrumental_Temperature_Record.png
Här ser vi att man kan börja dra slutsatser om hur mycket den antropogena temperaturökningen svarar för av den totala. Vi vet att förbränningen av fossila bränslen drog iväg uppåt först efter 1970. Men redan under 1920-talet kan vi se att temperaturen började stiga på nytt och i snabbare takt. Då hade koldioxidhalten stigit med 7 procent från förindustriell nivå (till 300 ppm från 280 enl IPCC). På 1940-talet hade temperaturen stigit med ca 0,4 grader och koldioxidhalten låg 10 procent över förindustriell nivå. Med tanke på eftersläpningseffekter från oceanerna kan knappast någonting av denna temperaturhöjning anses ha orsakats av koldioxidutsläppen.
I början av 1970-talet hade koldioxidhalten stigit till 14 procent över förindustriell nivå. Då började halten öka i snabbare takt. På drygt 30 år steg den sedan med ytterligare 20 ppm-enheter till 34 procent över förindustriell nivå. Men temperaturen steg redan efter 25 år till en topp för att därefter minska igen. Detta framgår tydligare av nedanstående diagram över den allra senaste utvecklingen:
NASA: http://www.ghcc.msfc.nasa.gov/MSU/msusci.html
Detta diagram visar att temperaturmaximum uppnåddes 1998 för att därefter sjunka med 0,2-0,3 grader. Det visar dessutom inte riktigt lika stor temperaturstegring från början av 1980-talet till början av 2000-talet som föregående diagram. Men vi kan se att temperaturen stigit med ca 0,5 grader sedan 1970. Är då åtminstone detta en effekt av växthusgaserna?
Snarare är det så att vi nu ser effekterna av den första uppgången av koldioxidhalten med 14 procent fram till 1970. Det beror på eftersläpningen från kylningen från oceanerna, som ännu efter 70 år är ca 40 procent. Effekten borde därför inte bli större än ca 0,3 grader (trots logaritmisk ökning). Och inte nog med det. Vi borde förvänta en ännu mindre temperaturstegring.
Det som återstår är den kylande effekten från aerosolerna att ytterligare ta hänsyn till. Vi borde förvänta oss omkring en kvarts grad lägre uppvärmning på grund av dem. Eftersom detta inte är konsistent med kalkylen ovan måste slutsatsen rimligtvis bli att vi i botten på utvecklingen fortfarande har en fortgående uppvärmning av troligtvis samma orsaker som medförde uppvärmningen fram till 1940-talet.
Denna ej registrerade uppvärmning (ca 1/4 gr) borde vi lägga till den faktiskt uppmätta för att kunna kalkylera med effekterna om aerosolerna försvann. Vi har alltså en antropogen uppvärmning på omkring 0,3 grader som skall relateras till hela den egentliga uppvärmningen sedan slutet av 1500-talet på ca 1,45 grader. Då förefaller 4/5 vara resultatet av en naturlig temperatursvängning och en femtedel orsakad av växthusgaser - givet att dessas effekter är sådana som gängse klimatkalkyler utvisar. Det verkar inte vara någon bra grund för klimatalarmism.
Den alarmism som som skulle kunna anses vara befogad kommer inte från temperaturkurvor utan från de direkta bevisen för att växthusgaserna på sikt skapar en avsevärd uppvärmning. Om dessa teorier stämmer (där temperaturutvecklingen hittills inte ger vägledning) har vi att vänta en temperaturökning med ytterligare nästan en grad om den större känslighet som klimatmodellerna nu sägs utvisa stämmer (3 grader vid fördubbling). Dessutom blir det ytterligare en kvarts grad om aerosolerna försvinner.
Låt oss få se de direkta bevisen istället för till stor del irrelevanta och delvis felaktiga alarmistiska "hockeyklubbor". Eller är bevisen så svaga och osäkra att forskarna istället tog till hockeyklubban för att skapa den hysteri som de ansåg vara politiskt befogad?
Svenska bloggar om: växthuseffekten, politik, miljö, klimat, alarmism, klimatalarmism, perspektiv, vetenskap, temperaturökning, politiserad vetenskap på intressant.se
Etiketter: växthuseffekten
posted by Danne Nordling @ 15:28
7 comments
7 Comments:
CO2 på lång sikt
Jag hittade ett diagram för halten av CO2 i atmosfären och jordens genomsnittliga temperatur för tidsperioden 600 miljoner år. Det har bara hänt en gång tidigare under denna tidsperiod att halten av CO2 och temperaturen varit så låga som idag, nämligen för 315-270 miljoner år sedan. Diagrammet finns några steg nedåt på sidan:
http://www.clearlight.com/~mhieb/WVFossils/Carboniferous_climate.html
Om diagrammet är riktigt blir slutsatserna:
(1) Att jorden i normala fall är betydligt varmare och har en högre halt av CO2. Det som är onormalt är dagens låga halt av CO2 och låga genomsnittliga temperatur.
(2) Det är normalt att jorden har en genomsnittlig temperatur på 22 grader och en högre halt av CO2. Det verkar finnas en naturlig temperaturtopp vid cirka 22 grader och jorden har denna temperatur mer än 50 % av tiden.
(3) Det verkar finnas en naturlig temperaturbotten vid 12 grader och denna temperatur har uppnåtts tre gånger. Den tredje gången är nutid.
(4) Under en istid var halten av CO2 (4400 ppm) tolv gånger högre än dagens halt av CO2 (380 ppm) för omkring 450 miljoner år sedan. Jorden hade vid denna tid samma temperatur som idag trots en högre halt av CO2. Dock låg kontinenterna inte på samma ställe som idag. Större landmassa vid polerna gör att isen kan utbreda sig.
(5) De stackars dinosaurierna levde med fyra gånger mer CO2 (1800 ppm) i atmosfären än idag. Men så var de också klent byggda.
(6) Idag har vi egentligen istid pga den låga temperaturen. Men under de senaste 10 000 åren har vi haft en något varmare period. Dessa varma perioder har de senaste 750 000 åren varat i 15-20 000 år.
(7) Jorden har gradvis blivit kallare de senaste 30 miljoner åren.
dessa 2 grafer visar att det detta uttalandet är felaktigt "Vi vet att förbränningen av fossila bränslen drog iväg uppåt först efter 1970."
http://people.hofstra.edu/geotrans/eng/ch8en/conc8en/worldfossil.html
http://www.eia.doe.gov/emeu/aer/eh/frame.html
redan 1875 började kurvorna röra sig uppåt och vid 50 talet så var konsumptionen ca 45% av 1970 talets värden.
Det ställer din teori litegrand på ända.
/C
Appropå Per Olofs punkter.
Koldioxidhalten har varierat över årmiljonerna. Kanske Per-Olof egentligen är en övervintrad dinosaur som vill tillbaka till det sköna klimatet under deras glansåldrar. För oss som utvecklats i dagens klimat är dock det det bästa, inte för att det är bäst i någon objektiv mening utan för att det är vad vi är anpassade till. Skulle det ändras över 10,000 år skulle det vara möjligt för oss och de flesta djur att anpassa sig eller migrera, problemet är att det sker på 100 år. Detta är något som försvinner i Per-Olofs bollande med årmiljoner.
Går man tillbaka så långt som 450 miljoner år räcker det inte med att ta hänsyn till andra lägen på kontinenterna, man måste också ta hänsyn till att solen var mycket svagare då. Innan man insåg hur höga koldioxidhalterna var talade man om "faint young sun paradox", man förstod inte att jorden inte var helt igenfrusen hela tiden i sin ungdom.
OK Christoffer, jag medger att jag inte kollade min minnesbild av när kolförbränningen accelererade utan satte likhetstecken med koldioxidhalten. Men det är ju denna som är väsentlig för klimatteorierna och därför påverkas mitt resonemang inte alls. Kolförbränningen ökade några årtionden tidigare, men genom att kolets kretslopp fördröjde genomslaget på halten i luften är det först från 1970-talet som vi kan få någon ordentlig växthuseffekt.
/DNg
Håller inte med här.
du skriver
"Men redan under 1920-talet kan vi se att temperaturen började stiga på nytt och i snabbare takt. Då hade koldioxidhalten stigit med 7 procent från förindustriell nivå"
och "1940-talet hade temperaturen stigit med ca 0,4 grader och koldioxidhalten låg 10 procent över förindustriell nivå. Med tanke på eftersläpningseffekter från oceanerna kan knappast någonting av denna temperaturhöjning anses ha orsakats av koldioxidutsläppen."
Men eftersom koldioxidutsläppen började redan på sent artonhundratal så passar siffrorna ganska bra med koldioxiden. (och eftersläpning, jag har inte de exakta siffrorna i huvet men har för mig att det pratas om 20-50 år)
Eftersom detta verkar vara din grundpremiss så faller ju faktiskt resten av argumentet.
hinner inte skriva mer nu. men ska försöka återkomma i ärendet.
Har inte läst klart inlägget (lovar återkomma) men vill bara nämna att på länken till sattelittemperaturmätningen av troposfären (länken alldeles under den diagram-bilden) finns ett diagram på stratosfärens temperatur under samma tid och att temeraturen där sjunkit en hel del. Detta antyder något som inte styrker IPCC:s teori, nämligen att, som teorin säger, den övre delen av troposfären ska värmas upp. Men den har blivit svalare.
Även förändringar av temperaturen longitudinellt har gått stick i stäv med IPCC förutsägelser. (Återkommer senare med mer. Länkar och så.)
Misslyckandena för IPCC i temperaturförändringarna har lett till att sattelit- och ballongmätningar ofta döms ut av alarmisterna, att IPCC grupperar landmätningar på ett sätt så att dessa inte ser ut att gå stick i stäv med teorierna. En liten diskussion om detta fördes mellan mohikanen och TP här, på Moderna Myter.
Magnus, stratosfären förväntas kylas ned av växthuseffekten. Den figur du hänvisar till stärker teorierna. För att komplicera bilden leder dock även ozonuttunning från freoner till en kallare stratosfär och det är inte helt lätt att skilja på effekterna.
Om du tänkte dig att jämföra uppvärmningen vid markytan med den i *troposfären* så råder här fortfarande viss konflikt mellan teorier och mätdata, dock betydligt mindre sedan man fått revidera upp temperaturtrenderna från satelliter och väderballonger. Jag gissar på att det är aerosolerna som spökar här, de är den största osäkerhetsfaktorn.
Det hela handlar inte om huruvida klimatmodellern är perfekta, det vet vi att de inte är, utan om de är tillräckligt bra för att tas på allvar, och då räcker det inte med att visa på enstaka detaljer de får fel.
Skicka en kommentar
<< Home