måndag, mars 05, 2007

Klimatförändringarna enligt läroböckerna II

En kvalificerad lärobok för universitetsstudenter kan inte förklara hur växthusteorin hänger ihop och inte ge belägg för underlaget. Man kan dock räkna ut att teorin förutsätter att hela uppvärmningen sedan år 1900 beror på mänsklig påverkan. Men det redovisas ingenstans. Det är inte seriöst.

Här kommer en fortsättning av referatet av vad läroböckerna skriver om klimatförändringarna och växthuseffekten. Utgångspunkten är boken av J Bogren et al (2006) som avbildas i artikeln 28/2, vilken handlade om redovisningen av klimatförändringarna de senaste 10 000 åren. De tre författarna erkände att dagens temperaturvariation inryms inom de tidigare naturliga variationerna. Men hur visar de att det ändå finns en betydande växthuseffekt och därmed att det inte kan vara fråga om nåon påtaglig naturlig variation bakom temperaturökningen? En komplettering görs med information från andra liknande böcker.

"Växthuseffekten" besår egentligen av två delar - en naturlig och en antropogen (orsakad av människan). Den naturliga består i att olika gaser i atmosfären inklusive vattenånga kan ta upp främst långvågig strålning (infraröd) varvid en uppvärmning sker. Denna effekt påvisades av John Tyndall vid laboratorieexperiment 1859. Den kortvågiga solstrålningen omvandlas till långvågig när den reflekteras mot jordytan och leder till att jordens atmosfär blir 30 grader (ev 32) varmare än eljest (dvs -18 grader).

Genom mänskliga utsläpp av främst fossil koldioxid men också metan, lustgas, "freoner" och ozon förstärks den naturliga uppvärmningen vilket oegentligt kallas den antropogena växthuseffekten. En adekvatare benämning skulle vara "isoleringseffekten" eftersom en analogi med ett hus som är välisolerat blir varmare än ett oisolerat om samma värmemängd alstras av t ex en eldstad.

Utgångspunkten för beräkningar av växthuseffekten är den s k solarkonstanten som innebär en instrålning från solen i medeltal under året på 1 370 W/m2. Hur denna fastställs upplyser läroböckerna inte om. Däremot visas med en matematisk formel hur denna fördelas på jordens globformade yta, vilken blir 342 W/m2 i kortvågig instrålning.

De tre författarna anger sedan att av denna instrålning absorberas ca 170 W/m2 vid jordytan och ca 70 W/m2 i atmosfären. Detta baseras på delvis osäkra "modellberäkningar". Direkta mätningar (hur anges ej) har gett en mindre absorption vid markytan, ca 150 W/m2. Författarna skriver "trots omfattande arbeten . . . är kunskapen inte fullständig inom detta fält".

Så vitt jag kan se hoppar författarna över att ca 100 W/m2 av instrålningen reflekteras ut genom jordens s k albedo. Detta reflexionsförhållande brukar annars anges till ca 30 procent, dock utan upplysning om hur det har räknats fram. Författarna går sedan över till att beskriva den långvågiga strålningens storlek som utan någon grund anges motsvara 125 W/m2 i "strålningsdrivning" (vid klart väder). Vad detta betyder för strålningen i helhetsperspektivet anges inte. Siffran används enbart för att bestämma de olika gasernas relativa bidrag till den naturliga växthuseffekten där vattenångan svarar för 75 av 125 W/m2 eller 60 procent, kanske ev 80 procent (överlapp för olika våglängder har beaktats). Vid mulet väder är den naturliga växthuseffekten totalt 86 W/m2.

Vad detta betyder för den naturliga temperaturförhöjningen på 32 grader tas inte alls upp trots att den naturliga slutsatsen av hela strålningsresonemanget borde ha utmynnat i hur resultatet blir dessa 32 grader. Något i stil med att mätningar i laboratorier visat att en värmestrålning med 1 W/m2 höjer temperaturen så mycket att det uppräknat till hela lufthavet betyder 0,28 grader. Det verkar dock föga troligt att något sådant värde skulle hjälpa eftersom man också måste veta hur molnbildningen påverkar uppvärmningen - tydligen både genom reflexion utåt och nedåt samt genom att absorptionen sjunker till 69 procent (86/125).

Läsaren förleds nu att göra föjande rekonstruktion av vart instrålningen på 342 W/m2 tar vägen (klart väder): albedo 30 %, utflöde via absorption i vattenånga 29 %, via absorption i GHG 7 % och uttransport genom sensibelt och latent värmeflöde ("konvektion och avdunstning") 34 %. Men något sådat försök till översikt gör inte författarna.

Den förhöjda växthuseffekten

Istället återkommer författarna till frågan 90 sidor längre fram i boken. Där jämför man den naturliga växthuseffekten som nu anges till 125-150 W/m2 med den antropogena (brukar jämföras med år 1750). Denna sägs utan närmare referenser "beräknas" till 2,4 W/m2 (varav koldioxiden står för 1,5W). Syftet med detta är enbart att visa att osäkerheten är stor när vi har att göra med en så liten storhet i relation till den naturliga - den antropogena effekten är knappt 2 procent av den naturliga, vilket illustreras av nedanstående diagram:

Dessa 2-3 W/m2 i antropogen GHG-effekt motsvarar alltså bara 0,7 procent av instrålningen till atmosfären, 1 procent av instrålningen till jordytan och 1,6 procent av den naturliga växthuseffekten. Att exakt beräkna en så liten relativ del är alltså svårt. Fortfarande är också återkopplingseffekterna från vattenångan svårfångade och det är inte ens helt klart i vilken riktning de går, i varje fall om man också skall kalkylera med den likaledes svårfångade molnbildningen. Dessutom tillkommer osäkra förändringar i albedot samt en del andra mindre effekter från ozon, aerosoler och kondensationsstrimmor från flygplan - se nedanstående diagram:

Hur kommer man då fram till vad uppvärmningen från en strålningsökning på 2,4 W/m2 skulle kunna bli? Det enda som sägs om uppvärmningen är en hänvisning till IPCC:s uppgift om ca 3 (1,5-4,5) grader vid en fördubbling av koldioxidhalten (s 172). Mot detta ställer författarna dessutom att enligt vissa forskare skulle fördubbling bara innebära 0,3 grader och inte 2,5 grader som ofta anförts (s 178).

Man säger dessutom indirekt att en höjning av koldioxidhalten efter den senaste istiden från 200 ppm till 280 (+40 %) höjde temperaturen med 1,2 grader (s 111). Det tyder på att koldioxiden bara stod för en femtedel av temperaturuppgången på närmare fem grader (fig 3.2. i boken). Figur 3.3 i boken (fr Vostock-kärnan) visar emellertid en uppgång med åtta grader, vilket reducerar effekten till 15 procent. Resten är då "naturliga" förändringar där jordbanans förändringar är en del. Men någon antydan till hur bestämningen av andelen skulle ha skett ges inte.

Ytterligare en uppgift utan referens ges om vad en fördubbling av koldioxidhalten "i sig" beräknas ge är den gängse på 1,2 grader, vilken brukar återkomma i de flesta andra böcker avsedda för lekmän. Här anges (s 81) dessutom att det råder "konsensus" om siffran 1,2. Men läsaren hade kanske förväntat sig att författarna hade kunnat redogöra för hur en antropogen ökning av koldioxiden med en tredjedel i enlighet med denna siffra (och 1,5 W/m2) borde ha ökat temperaturen med 0,5 grader. (Det anses att sambandet mellan haltökning och temperaturökning inte är linjärt utan logaritmiskt, den första tredjedelen ger därför 0,5 grader, den andra 0,4 och den tredje 0,3 grader = 1,2. Detta framgår dock inte av boken.)

Nu förleds läsaren att själv spekulera kring följande tre beräkningar:

1. Växthusgaserna ger 6,7 grader vid ökning med 1/3

Om GHG ger upphov till 20 procent av den natruliga växthuseffekten (se ovan), som höjer jordens temperatur med 32 grader, svarar de för 6,4 grader. En ökning med 1/3 (som har inträffat fram till nu och med logaritmiskt samband) ger då 2,7 graders ökning. Om detta dessutom förstärks genom posiv återkoppling från vattenånga med 2,5 gånger (3,0/1,2) blir ökningen 6,7 grader. Det verkar orimligt.

2. Växthuseffekten förstärks 1,6 procent som ger 1,3 grader

Den antropogena effekten är 1,6 procent av den naturliga, som ger 32 grader högre temperatur. Då får vi 0,51 grader som med återkoppling 2,5 gånger ger 1,28 grader.

3. Modellerna ger efter 1/3 haltökning 1,3 grader

De nya modellerna som IPCC granskat har ett genomsnitt på 3 graders ökning vid fördubbling av koldioxiden inklusive återkoppling (tidigare 2,5 grader). När halterna nu ökat med 1/3 kommer med logaritmiskt samband temperaturökningen att bli 1,26 grader.

När inte författarna ger någon vägledning till hur de givna siffrorna över strålningen i W/m2 skall kunna omvandlas till temperaturökning kan läsarensjälv göra beräkningarna 1 och 2 där den första verkar vara felaktig. Den andra ger samma resultat som modellerna men det kan vara en sinkadus.

Hur stämmer modellerna med verkligheten?

Sedan år 1700 har temperaturen stigit med närmare 1,3 grader enligt kurvan redovisad av A Moberg et al (bloggen 9/2) kompletterad med diagrammet i Naturvårdsverkets bok. Det kan förefalla som om växthusteorin därmed vore konsistent eftersom den utvisar knappt 1,3 grader. Men tre faktorer tillkommer som något förvrider bilden.

För det första har temperaturen fram till början av 1900-talet stigit med ca 0,4 grader då effekten från GHG måste ha varit obetydlig. För det andra anses aerosoler ha dämpat strålningseffekten med drygt 20 procent (0,5 W/m2 enligt diagrammet ovan). Det betyder att vi inte skall kunna se mer än en temperaturökning på 1,0 grader idag.

För det tredje ansågs det tidigare att det skulle ta ganska lång tid för en beräknad temperaturökning skall slå igenom i atmosfären. Haven har en avkylande effekt. Om detta får vi ingen konkret upplysning från de tre författarna. Däremot skrev Bert Bolin i boken Hotet om klimatförändringfrån 1993 att denna dämpning kan beräknas till 40 procent. En komplettering med denna fördröjning är helt nödvändig för att rädda teorin. Då skulle teorin säga att uppgången borde ligga på 0,6 grader idag. Det stämmer någorlunda med IPCC:s senaste uppgift om en ökning med 0,74 grader på 100 år.

Självklart borde resultatet bli att uppgifterna från IPCC är konsistenta. Det som är svårt att förstå är istället varför inte heller en kvalificerad lärobok vare sig ger en sammanhängande bild av etablerade klimatresonemang eller ger belägg för hur ingångsparametrarna beräknats. Läsaren frågar sig huruvida klimatologerna verkligen skulle vara kapabla att beskriva den klimatteori som det skulle råda enighet om.

Den fråga som ändå kvarstår beskriver författarna när de redogör för IPCC:s genomgång av olika studier:

"De allra flesta av dessa studier har detekterat en signifikant förändring av klimatet och visar att det inte är troligt att den observerade uppvärmningstrenden helt och hållet skulle vara av naturligt ursprung." (s 167)
Visst är det svårt att efter Tyndalls experiment hävda att växthusgaser inte har någon som helst effekt på temperaturen. Det vi vill veta är hur stor (eller liten) denna effekt är. En indikation på att gängse beräkningar är överdrivna är det faktum att en naturlig ökning av temperaturen pågår sedan 1600-talet som inte utan vidare kan antas ha upphört år 1900. Att då introducera en teori som förklarar att all uppvärmning sedan dess är antropogen förefaller inte vetenskapligt seriöst. Och än mer förtroendesänkande är att man inte ens ger uppgifter som visar detta öppet. Istället krävs att man skall behöva föra ovanstående inte helt enkla resonemang.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , intressant.se

Fortsättning: Analys av temperaturutvecklingens orsaker 13/3-07

Etiketter:

16 Comments:

At 05 mars, 2007 21:50, Anonymous Thomas Palm said...

Danne, det måste vara bekvämt att jobba i ett ämnesområde som ekonomi som kan beskrivas helt och fullt i en bok på 265 sidor utan ekvationer. Tyvärr är inte klimatforskning så enkelt.

För att besvara ett par av dina tidiga frågor:

Solarkonstanten mäts via satellit för att man skall komma förbi absorption/reflektion i atmosfären. För tiden innan man hade satelliter gör man kvalificerade gissningar baserade på olika proxies, men värdena blir mer osäkra.

"Så vitt jag kan se hoppar författarna över att ca 100 W/m2 av instrålningen reflekteras ut genom jordens s k albedo."

Nejdå, det nämns t ex på sidan 35. För att få reda på hur man mäter albedo kan man t ex kolla wikipedia som start:
"The Earth's surface albedo is regularly estimated via Earth observation satellite sensors such as NASA's MODIS instruments onboard the Terra and Aqua satellites. As the total amount of reflected radiation cannot be directly measured by satellite, a mathematical model of the BRDF is used to translate a sample set of satellite reflectance measurements into estimates of directional-hemispherical reflectance and bi-hemispherical reflectance."
Som koriosa kan nämnas att NASA har en satellit liggande på lager som skulle kunna göra mer direkta mätningar. Det finns rentav länder som lovat skicka upp den gratis, men NASA vägrar. Så fungerar klimatforskningen under Bush! (Det var Al Gore som kom med ursprungsidén vilket kan bidra till att den är politiskt död).

Vad gäller din beräkning 1 kan nämnas att påståendet att koldioxidens inverkan ökar logaritmiskt gäller approximativt nu, för rätt stora koncentrationer där större delen av det IR som kan absorberas av koldioxid redan gör det. För den första koldioxiden man pytsar ut i en atmosfär ökar växthuseffekten linjärt. Man kan därför inte som du gör extrapolera det där logaritmiska sambandet till nollkoncentration.

I övrigt får du vända dig till någon professionell klimatforskare. Dina frågor går långt över vad du kan vänta dig få svar på på en blogg, men det är kanske poängen? Att du om du inte får svar på alla detaljfrågor kan övertyga dig än mer om att inga sådana finns.

 
At 05 mars, 2007 22:29, Blogger Danne Nordling said...

Med den här artikeln ville jag visa att även kvalificerade klimatexperter är lika virriga som de som försöker ge mera populära beskrivningar av växthuseffekten. Grundstrukturen är densamma som i Bert Bolins bok från 1993. Det finns ingen röd tråd eller logiskt sammanhang i framställningarna.

Bogren och hans kompisar har bara kompletterat sin framställning med en tämligen fristående beskrivning av strålningsuppgifterna. I det sammanhanget glömmer de att redovisa ca 100W/m2 som ju saknas i kontexten. Men jag vet att de principiellt tar upp albedot på sid 35. Det hade dock varit på sin plats att åtminstone nämna det i en mening när man som läsare ser att det fattas 100W.

Som du själv ser tillför strålningsresonemanget ingenting eftersom de och ingen annan heller har beskrivit hur det utmynnar i uppvärmning mätt i grader Celsius. Det kanske är svårt men en god början är väl att beskriva gången utan att ställa upp alla ekvationer. Nu får man inget sammanhang alls!

Slutsatsen blir att den totala enigheten kanske inte är så stor. Det är bara några få av de 2000 "eniga" som begriper vad som gjorts. De övriga säger att de är eniga men de förlitar sig i själva verket bara på fåtalets auktoritet.

Nu på torsdag skall i varje fall Channel 4 sända ett program med opponenter som medverkar under rubriken "Växthuseffekten är en myt". Se Daily Mail.
/DNg

 
At 05 mars, 2007 23:22, Blogger Johan Nilsson said...

Thomas Palm skriver: "ett ämnesområde som ekonomi som kan beskrivas helt och fullt i en bok på 265 sidor utan ekvationer"

En marknadsekonomi och ett klimat är båda spontana ordningar. För att försöka förklara fenomen på makronivån i en ekonomi så försöker man skapa sig en teori vad som händer på mikronivå. Samma borde gälla klimat och det är väl detta Danne Nordling söker efter. Hur förklarar vi helheten utifrån delarna? Den ekonom som skapar en simulering som visar att världsekonomin kollapsar år 2100 måste även presentera en mikromodell. Det är bara det att det är helt orealistiskt med sådan modellering och simulering. Detta görs dock med klimat så mikromodellen borde vara långt enklare och mer kartlagd än ekonomernas modell av människan. Läroboken i "Klimat mikro" borde vara tunnare än i "Ekonomi mikro". Eller varför utför inte ekonomer simuleringar över de kommande 100 åren då deras ämne är så mycket lättare?

 
At 05 mars, 2007 23:27, Blogger Den siste mohikanen said...

Sedan toppen på 40-talet, i samband med början av våra betydande koldioxidutsläpp, har temperaturen ökat max en tredjedels grad (beroende på mätmetod). Av denna grad kan minst 30% förklaras av samvariation med historiskt tydliga faktorer. De återstående två tiondelarna (mätfelet brukar anges till just två tiondelar) är vad hela diskussionen handlar om. Är människan skyldig? Möjligt, men troligen inte till hela de två tiondelarna. Om förbränningen av första hälften av våra oljereserver gett oss max 0,2°C temperaturhöjning, hur sannolikt låter det då att den andra halvan skall ge oss 3,8°C?

 
At 06 mars, 2007 02:50, Anonymous Bengt said...

Jag tänker bara kommentera en sak. Inte bestrida dina tankar.

Nämn en sanning som du med 100% säkerhet kan vetenskapligt bevisas.

Vetenskap är modeller och det vet du också. Alla modeller har brister. Det vet du också. Det går ALLTID att utveckla en modell. Dvs modellen kommer ALLTID att vara ofullständig...

Gödels ofullständighets teorem är applicerbar på alla system ekonomiska såsom naturvetenskapliga.

Det innebär inte att de fungerar för att ge en bra bild av hur verkligheten är. Det borde du också veta...

 
At 06 mars, 2007 06:41, Anonymous Anonym said...

Du, Danne, är värd all heder som pedagogiskt söker bena ut hur teorin bakom den antropogena växthuseffekten egentligen är uppbyggd.

Vi är många i folkdjupet som står förundrade inför klimatalarmisterna.

Det verkar dock vara ett hopplöst uppdrag att ro iland.

Någon som är denna teori trogen verkar heller inte kunna bistå.

Den allestädes närvarande Tomas Palm tycker jag i och för sig skulle kunna hjälpa till i kraft av all den tid han verkar besitta.

Kan det vara så, att bakom den dunkla pedagogiken döljer sig även oreda i teoribygget?

 
At 06 mars, 2007 06:54, Anonymous Thomas Palm said...

Danne anklagar författarna till denna bok för att vara virriga. Samtidigt tycks han själv ha problem att minnas vad han läste fem sidor tidigare eftersom han tycker att författarna måste upprepa samma siffra igen.

Nåja, jag minns när jag läste en universitetsbok i makroekonomi. Jag började också med sådana där anteckningar om alla logiska brister i boken. Fast det är klart, jag såg det som brister i boken inte brister i ämnet, vilket är en viss skillnad.

Bengt, Gödels teorem har mycket lite med vetenskap att göra. Det visar att det i princip finns satser inom matematiken som inte kan bevisas, men ingen har kommit med något exempel inom vare sig naturvetenskap eller ekonomi som passar in.

 
At 06 mars, 2007 12:37, Anonymous Anonym said...

"Danne, det måste vara bekvämt att jobba i ett ämnesområde som ekonomi som kan beskrivas helt och fullt i en bok på 265 sidor utan ekvationer."

Nationalekonomin, som den idag lärs ut på de bästa universiteten, är idag enormt matematiserad, vilket gett ämnet en stor teoretisk stringens, och formell skönhet.

De nationalekonomer som inte klarar matematiken, brukar antingen bli marxister, om de är vänster, eller "österrikare", om de är höger. Skolor som är fullständigt marginaliserade på universitetens nationalekonomiska institutioner, men som frodas bland ekonomhistoriker, och annat löst folk.

mvh,
Garm

 
At 06 mars, 2007 13:22, Anonymous Thomas Palm said...

Garm, var det så svårt att se att min första mening var avsedd som rätt grov ironi? Även Johan Nilsson tycktes ha svårt med detta.

Det är klart att ekonomi är ett stort ämne som det tar år att bli bra på och att det krävs rejäla kunskaper i matematik för att sätta sig in i teorierna. Det är därför jag blir lite sur när Danna läser en bok från en första inledande kurs och tar det faktum att den inte får med detaljerna som bevis för att forskarna själva inte känner till dessa.

 
At 06 mars, 2007 13:43, Blogger Danne Nordling said...

Nationalekonomiska modeller

Man kan ibland anklaga nationalekonomer för att de inte omedelbart kan förklara varför man får ett oväntat resultat när man matar in en tänkt förändring i modellen. Men efter en genomgång kan man komma fram till orsaken. Eller, som jag varit med om, att man gjort ett orealistiskt antagande om något enskilt samband som man då kan rätta till.

I övrigt består modellerna av samband som är väl kända. Tex att stigande priser minskar efterfrågan. Men som alla vet ger makromodeller redan för Sveriges ekonomi olika resultat vilket gör tidningarnas artiklar om konjunkturutsikterna osäkra.

Men klimatmodellerna redovisar inte några meningsfulla förutsättningar. Som jag nyss visat kan man inte kontrollera klimatologernas övergripande resonemang ens i grova drag. Ta ökningen av koldioxiden och gör en analogi med hushållens efterfrågan. Vi visar att lönerna stiger med x och andra inkomster med y. Därefter gör vi en analys av hur sparbenägenheten kan tänkas utvecklas och får en ökning av privat konsumtion som resultat. Men hur mycket den centrala variabeln co2 ens i princip påverkar uppvärmningen redovisas inte av klimatologerna. Det tolkar naturligtvis alla elaka kritiker som att man inte har på fötterna för sambanden och därför försöker undvika att få en ifrågasättande diskussion.

Temperaturmätningarna

De mätningar som IPCC och läroböckerna redovisar (inkl Mobergs kurva) visar en större ökning än 0,3 grader. Frågan är vilka naturliga variationer som går att belägga?

Bevisföring

Visst är modeller användbara. Men då måste man redovisa förutsättningarna och åtminstone grova samband för att de skall bli trovärdiga om resultatet är kontroversiellt och omvälvande.

Brister i boken eller ämnet?

Först trodde jag att det var brister i klimatteorins anhängares förmåga att beskriva sin teori. Men nu börjar jag tvivla. Det verkar vara hela ämnet som är tvivelaktigt, när de verkliga experterna är lika virriga (och det gäller inte fadäsen med albedot).

Praktiserande ekonomer behöver slutligen inte vara så formalistiskt inriktade på teoretiserande matematik. Men de är varken marxister eller österrikare.
/DNg

 
At 06 mars, 2007 15:41, Anonymous Anonym said...

Thomas,

nej, jag lyckades missa din ironi. Men jag håller med dig i din kritik av Dannes resonemang som verkar gå ut på att allting ska kunna förklaras i den enklaste lärobok, utan ekvationer. Det är naturligtvis så att både för klimatlära och ekonomi måste man orka lära sig bl.a. statistik och matte för att hålla sig ajour med forskningensfronten.

mvh,
Garm

 
At 06 mars, 2007 21:03, Blogger Den siste mohikanen said...

http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Instrumental_Temperature_Record.png

Toppåret 1942 skiljer något mindre än 0,3°C jämfört med dagens nivåer, mellan 1942 och 1998 skiljer det drygt 0,4°C. Mellan femårssnitt under förra värmeböljan skiljer det också ca 0,4°C. Jag vidhåller att det är orimligt att förbränningen av den första halvan av våra oljereserver skall ha gett 0,2°C (eller 0,3°C om du så vill) och att nästa halva skulle kunna ge oss 3,8°. Särskilt inte som gensvaret på CO2 är logaritmiskt och därför bör ge ett avsevärt mindre gensvar för andra halvan. Särskilt inte när aktuella studier av värmet i haven indikerar att det INTE föreligger en strålningsobalans idag. (Se t ex http://climatesci.colorado.edu/2007/03/05/an-error-in-the-2007-ipcc-statement-for-policymakers-on-the-2005-global-average-radiative-forcing/
observera att en del av de länkade artiklarna kräver att du har tillgång till ett universitetsbibliotek eller prenumerationer.)

 
At 07 mars, 2007 13:36, Blogger Danne Nordling said...

Till Mohikanen: Jag skall återkomma till temperaturutvecklingen. Om vi inte har en fördröjningseffekt fån oceanerna borde vi kunna vänta oss 1 grads uppvärmning enligt modellernas genomsnitt (hänsyn bara till aerosoler). Varifrån kommer siffran 3,8 grader?
/DNg

 
At 07 mars, 2007 17:16, Anonymous Thomas Palm said...

Men nu har vi en fördröjande effekt från oceanerna, och vi har en avkylande effekt av aerosoler så den observerade uppvärmningen är ungefär som väntat. Att som Mohikanen gör jämföra med extrema år som 1942 är inte heller direkt hederligt.

 
At 08 mars, 2007 01:04, Blogger Johan Nilsson said...

Jag antar att användning av toppåret 1942 för jämförelse är ohederligt medan användning av toppåret 1998 är hederligt. ;-)

Thomas Palm skriver: "den observerade uppvärmningen är ungefär som väntat"

Vilket år presenterades den prognosen som nu har slagit in? 13 rätt på tipset fixar även jag lätt på lördagkvällen. Är det inte så att det skruvas på modellparametrarna allt eftersom? Numera är alltså det som observerats väntat eftersom nya teorier bildats utifrån observationerna.

Till Garm vill jag säga att den som inte klarar av matten på Handels inte har tid att bli österrikare. Den personen är fullt upptagen med att knyta skorna. :-)
(har ej gått på Handels, bara hört rykten)

 
At 08 mars, 2007 12:37, Anonymous Thomas Palm said...

Nejdå, användning av enbart 1998 är lika ohederligt. De senaste som gjort just detta är dock Lindzen m fl som påstått att den globala uppvärmningen upphörde 1998.

Här ett exempel på gamla prognoser och hur de förfalskats av en ohederlig contrarian som Pat Michaels:
http://www.giss.nasa.gov/edu/gwdebate/

 

Skicka en kommentar

<< Home