lördag, april 07, 2007

Nuder verkar okunnig i analysen av fastighetsskatten

Det kommer att ta uppåt 20 år innan vissa rika tjänar på omläggningen av bostadsbeskattningen. Det förstår inte Nuder utan han hetsar mot "de rika" samtidigt som han försöker använda 20-årsresonemanget som ett bevis för minskad rörlighet. Att räntan skulle behöva höjas för att reformerna är "underfinansierade" har han inte heller visat. Men räntan kan behöva höjas av ivern att renovera.

I dagens SvD 7/4 skriver förre finansministern Pär Nuder (s) om regeringens förslag till omläggning av fastighetsbeskatningen. Rubriken på Brännpunkt är "Orättvist, orimligt och oansvarigt". Huvudargumenten är att de rikaste hushållen får en orättvist och orimligt stor lättnad av beskattningen. Dessutom är reformen oansvarig i högkonjunkturen eftersom ofinansierade skattesänkningar leder till extra räntehöjningar. Därtill kommer att reörligheten på husmarknaden minskar.

Om man som Nuder också anser att slopandet av förmögenhetsskatten skall räknas in kan man naturligtvis ge sken av att reformerna är "orättvisa". Men förmögenhetsskatten är idag vid 2 procents inflation långsiktigt orimlig eftersom den innebär att hela den genomsnittliga reala avkastningen på kapital, som brukar anses vara 3 procent, dras in i skatt.

Det enskilda exempel Nuder relaterar i sin artikel är mera svårbedömt. Han anför där att en familj med en villa taxerad till 7 miljoner kr skulle få sin fastighetsskatt sänkt med 65 000 kr/år. Noga räknat 70 000 - 4 500 = 65 500 kr. Men Nuder säger ingenting om hur den höjda reavinstskatten skulle slå. Vi kan här renodla två möjligheter.

1. Familjen säljer sin villa inom kort och flytter till hyreslägenhet eller äldreboende. Antag att man köpte den för några årtionden sedan för en miljon och säljer den för 10 miljoner. Då tar den höjda reavinstskatten med 10 procentenheter 900 000 kronor extra. Det är rimligtvis en hård "skattesmäll" för ett sådant "rikt hushåll", eftersom den lägre fastighetsskatten inte hinner ge någon större effekt.

2. Familjen är mer nyinflyttad och bor kvar i åtskilliga år ytterligare - säg först 10 år till. Då kommer huset att stiga i värde med kanske hela den mekaniska effekten av den sänkta fastighetsskatten omräknad till räntekostnad och ökad lånemöjlighet. Om vi antar att låneräntan i genomsnitt för de närmaste 10 åren blir 3,5 procent (något lägre än idag) blir värdeökningen 2,31 mkr (räknat med att ränteavdraget för denna del bara uppgår till 81 procent).

Till detta kommer den normala värdestegringen inklusive inflationen (som också beskattas). Den är naturligtvis svårbedömd men jag antar att den är 5 procent per år i räkneexemplet. Om vi lägger denna på den extra värdeökningen blir den totala värdeökningen efter 10 år en ökning från 10 till 20,05 mkr. Den större reavinstskatten, om vi antar att huset inte hade någon ackumulerad värdeökning alls före reformen, blir då 10 procent av 10,05 mkr = 1 005 000 kronor. Denna dryga miljon i skatteökning skall jämföras med de 655 000 kronor som den sänkta fastighetsskatten uppgår till. (En alternativ beräkning borde också ta hänsyn till att fastighetsskatten skulle ha stigit om den funnits kvar och då blir "förlusten" mindre.)

Hur går det sedan? En ytterligare 10-årsperiod ökar värdet med drygt 60 procent. Förmodligen ökar också den kommunala avgiften på 4 500 kr. Men om vi beaktar att den icke existerande fastighetsskatten skulle ha stigit i takt med värdestegringen borde skillnaden mellan de två beskattningsformerna ändå visa vinst för ägarfamiljen.
- - -
Utfallet för en kombination av ägarfamiljer enligt fall 1 och 2 skulle, med Nuders 10-miljonersvilla i Djursholm som utgångspunkt, visa rejäla förluster generellt för de närmsta 10 åren. Det finns alltså bara ett svagt underlag för Nuder att dra fram "direktörsfamiljen i Djursholm" som ett exempel på stora vinster av regeringens förslag.

Pär Nuders okunnighet visar sig ännu större när han anför att reformen skulle leda till "sämre rörlighet på bostadsmarknaden". Han drar nu visserligen inte till med det totalt felaktiga argumentet att högre priser leder till svårigheter för de unga. Nu är argumentet istället att man måste bo kvar ett tjugotal år innan den höjda reavinstskatten har kompenserats.

Detta resonemang om minskad rörlighet anger han att han hämtat från Ylva Yngvesson på Swedbank. Jag vet inte vad hon sagt i övrigt men nog verkar det som om Nuder totalt har missförstått Yngvessons resonemang. Det verkar troligt att det var ett liknande resonemang som jag förde i punkt 2 ovan, vilket syftade till att utröna när det blir vinst för en familj som får fastighetsskatten sänkt men reavinstskatten höjd. Nuders tillämpning av 20-årsresonemanget bygger på två fel:

a) Rörligheten minskar inte även om man måste vänta i 20 år på vinst eftersom man kan byta hus med uppskov i reavinstbeskattningen under tiden.

b) Den som blir gammal och vill flytta till ett icke ägt äldreboende utan att ha hunnit uppnå vinst på omläggningen kommer knappast att vänta med detta för att "suga ut" ytterligare några år av lägre fastighetsskatt ur reformen. Skatten på 30 procent måste ju betalas förr eller senare. Pengar att betala med finns så snart man säljer sitt sista ägda hem. Varför skulle man då vänta på ytterligare några års värdestegring och högre reavinst? Vad skulle man göra göra med dessa extra pengar? Tänk om det blir värdeminskning på kort sikt?

Slutligen menar Nuder att Riksbanken kanske måste höja räntan eftersom borttagandet av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten är "ofinansierade". Det är också fel. På kort sikt är fastighetsskatten troligtvis överfinansierad genom de retroaktiva inslagen i den höjda reavinstskatten. Det är kanske tillräckligt för att kompensera att förmögenhetsskatten kortsiktigt inte är helt finansierad. Eftersom alla dessa beräkningar är svåra att göra med någon precision finns det ingen psykologisk effekt av entydig "underfinansiering" i regeringens politik, som dessutom visar på ökande överskott i övrigt i statsfinanserna.

Nej, Nuder skulle ha anfört att höjda priser på 60 procent av fastigheterna leder till ett ökat låneutrymme för alla ägare till dessa hus. Och även om priserna inte stiger omedlbart kan många som inte är toppbelånade öka sin låntagning eftersom de slipper betala en del av fastighetsskatten. Om dessa pengar sedan går till renoveringar på husen kan byggmarknaden bli överhettad. Också om pengarna används till vanlig konsumtion kan det bli inflationstendenser. Men en stor del av denna kan trots allt importeras och minska Sveriges stora överskott i utrikeshandeln. Riskfaktorn är därför främst byggmarknaden.

Eftersom det är först nästa år som utrymmet ökar och det tar tid för hushållen att sätta igång renoveringar så kan den heta byggkonjunkturen hinna kylas av något innan effekterna från hushållen kommer. Det är en intrikat fråga för Riksbanken att bedöma.

Andra bloggar om: , , , , , , , , intressant.se

6 Comments:

At 07 april, 2007 16:40, Blogger Per-Olof Persson said...

Det är svårt att göra en analys av den framtida räntan. Exempelvis kan borttagandet av förmögenhetsskatten och utförsäljningen av statliga företag öka efterfrågan på svenska kronor. Detta skulle kunna stärka kronans värde gentemot andra valutor och därmed minska tendensen till högre inflation. I detta fall är prognosen att räntan förblir låg.

Men å andra sidan finns möjligheten att belåningen ökar på fastigheter om priset på fastigheter stiger. Bankerna ökar penningmängden genom att låna ut pengar samtidigt som amorteringar på lånen minskar penningmängden. För att det finansiella systemet inte ska kollapsa måste bankernas utlåning alltid vara större än amorteringarna.

Förr eller senare kommer man till ett läge där en ökning av penningmängden skapar en för hög inflationstakt. Det är omöjligt att i förväg säga när höjda räntor kommer att minska efterfrågan på banklån. Däremot verkar det vara omöjligt att komma till rätta med byggsektorn. Detta beror bl a på att byggfacket är för starkt.

Höga löneökningar inom detta område leder till att byggnadsarbetarna får höga löner men att det blir få byggnadsarbetare på längre sikt. Efterfrågan på byggnationer kan enbart vara hög så länge bankerna kan öka sin utlåning. När räntorna stiger och detta leder till en lägre utlåning då kommer nästa byggkrasch, gissningsvis 2009.

 
At 07 april, 2007 20:59, Anonymous Tom said...

Bra analys. Undrar när vi får läsa Nuders förslag att byggindustrin måste hållas tillbaka? Jag är sååå övertygad att hans finansiärer gillar det resonemanget.

Tyvärr ter sig sedan hela denna besatthet med "finansiering" lite socialdemokratiskt steril. Det vore intressantare att diskutera hur den offentliga sektorn skulle kunna minskas i omfång, vilket i sin tur minskar finansieringsbehovet. Likaså kan vi fråga oss om rätt saker finansieras på rätt sätt. Och jämfört med EU överfinansierar vi vår offentliga sektor med c:a tio procentenheter av BNP. Till vad nytta?

Jag kan förstå varför regeringen lägger vikt vid finansiering -- kattrakandet så fort man rör det socialdemokratiska templet är ljudligt om än inte övertygande -- men ide'debatten borde lyfta blicken. Hur skulle Danne Nordling organisera skattesystemet och -uttaget, till exempel?

 
At 07 april, 2007 23:23, Anonymous Anonym said...

Nuder är knappast okunnig; han utnyttjar nog snarare vanliga medborgares okunnighet i en skattetekniskt svår fråga. Och det är på ett sätt värre!
/Bengterikj

 
At 08 april, 2007 13:29, Blogger Jonas N said...

Bengt Erik J

Självfallet har du rätt, och det är detta som borde påpekas. Snarare än att bemöta Nuders luftpastejer som han ändå inte själv menar eller tror på.

Brännpunktsartikeln ser ut som ett första maj-tal som syftar att blåsa lite glöd i den falnande klasskampsretoriken. Men sådant lämpar sig knappast i skrift. Och det ständiga talet om 'direktörerna i Djursholm' låter ju ihåligt tom när Lars Ohly gläfsar om det i var och varannan mening.

 
At 30 april, 2007 14:48, Anonymous Per Fredö said...

Sossarna spelar här på sånt som orättvisor och att bara de rika tjänar på att ta bort den fastighetsskatt, som år efter år höjts.

Men. Reformer kan knappast utgå från att ett par tusen djursholmre tänar mest,en grupp som för övrigt fått betala extremt höga fastighetspriser för att sedan inte tänka på belåningen.

Dom som bor på orter med extremt låga fastighetspriser får alls ingen utdelning.

Å andra sidan, dom lever säkert lyckligare och billiga än de flesta.

När sossarna styrde var för övrigt alla befriade från att betala fastighetsskatt de första fem åren och halv skatt de nästkommandd fem åren.

Vilken vanvettig omfördelningspolitik,vilket för övrigt åtskilliga beskulanter utnyttjade sig av.

Gissa hur!

 
At 04 maj, 2007 15:11, Anonymous Anonym said...

Motsäger du inte dig själv i 2?
Först så skriver du att villan kommer att stiga med 2,31 miljoner på grund av slopad fastighetsskatt och förmögenhetsskatt, sen att den extra reavinstskatten blir 900000.

Som jag förstår det kommer man att redan då ha gjort en vinst på nästan 1,5 miljoner.

 

Skicka en kommentar

<< Home