onsdag, mars 28, 2007

Förmögenhetsskatten ska bort men finansieringen bluff

Skall förmögenhetsskatten verkligen avskaffas i år? Inte behöver avskaffandet finansieras om det blir fler nya jobb när pengarna stannar i Sverige. Den finansiering som aviseras är en skenmanöver som inte ger mer pengar i det långa loppet. Pensionssparandet är inte skattegynnat genom avdragsrätten.

Förmögenhetsskatten skall avskaffas redan i år, skriver Fredrik Reinfeldt och de tre andra partiledarna i Alliansen i DN-debatt idag 27/3-07. Det är ett oprecist förslag och det leder till en rad olika följdfrågor. Men redan vid den stora skattereformen 1991 var man överens om att förmögenhetsskatten skulle avskaffas. Därefter råkade Sverige ut för en allvarlig ekonomisk depression och då var det inte psykologiskt läge för ett slopande.

Skatten drar in ca 5 miljarder kronor från 230 000 personer. Den kan alltså inte ens isolerat ses som viktig för finansieringen av välfärden i Sverige. Och insatt i sitt samhällsekonomiska sammanhang är den snarast kontraproduktiv. Tillsammans med reavinstskatten driver den ut pengar från Sverige. Senska tillgodohavanden utomlands skall inte beskattas i utlandet utan i Sverige. Men om myndigheterna här inte känner till pengarna sker oftast ingen beskattning alls.

Skulle det komma tillbaka pengar från utlandet skulle tillgången på riskkapital öka i Sverige. Redan om slopandet minskar utflödet kommer en sådan effekt att uppstå. Det är främst de små och presumtivt expansiva företagen som kan få bättre kapitaltillgång. Med flera jobb och färre arbetslösa skulle skattebortfallet på 5 mdr kr enkelt kunna kompenseras.

Men regeringen vill finansiera skattebortfallet genom vad som måste uppfattas som en skenmanöver. Avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier som i vissa fall kan vara ca 40 000 kr/år idag skall begränsas till 12 000 kr. Men det kommer inte att ge någon långsiktig finansiering. P-försäkringar är skattepliktiga och därför kommer den avdragna skatten vid spartillfället in någon gång i framtiden. Den enda vinsten i dagens system är att några p-sparare kan dra av sparandet till en högre marginalskatt än de kommer att ha när de blir pensionärer.

Eftersom ingen är intresserad av att få sitt pensionssparande dubbelbeskattat kommer det att begränsas (från i år?) till 12 000 kr. De allra flesta sparar redan nu mindre än så vilket innebär att den kortsiktiga effekten på finansieringen blir relativt begränsad - och på längre sikt praktiskt taget obefintlig. Men det kanske är vad opinionen kräver. Regeringen förmår inte förklara hur det verkligen ligger till och att slopandet rimligtvis inte behöver finansieras.

Man kan naturligtvis hävda att det finns ett fördelningspoliskt argument för att ha förmögenhetsskatt. Detta prövades av skatteutredingen som föreslog den stora skattereformen 1991. Då avvägde man beskattningen av kapital i relation till arbete. Man kom fram till att det var lämpligt att ha en nominell kapitalinkomstbeskattning på 30 procent. Den skulle vid 4 procents inflation bli 70 procent och till nöds kunna likställas med arbetsbeskattningen. Med förmögenhetsskatt på 1,5 procent skulle den däremot bli 120 procent vilket ansågs motiverat att avskaffa så fort som möjligt.

Den kortsiktigt mest aktuella frågan är vad som menas med att förmögenhetsskatten skall avskaffas redan i år. Det framgår varken av DN eller SvD idag. Det är förvisso möjligt att helt slopa skatten per den 31/12 2007. Varför man då först halverade den till 0,75 procent utom för bostäder för 2007 blir litet underligt. Och att avdragsrätten för pensionsförsäkringar retroaktivt skulle kunna begränsas förefaller som uteslutet. Det kanske är helt fel att gå ut med att förmögenhetsskatten avskaffas i år? Varför ger de kritiska journalisterna inte besked om detta?

Andra bloggar om: , , , , , intressant.se

Etiketter:

8 Comments:

At 28 mars, 2007 18:48, Anonymous Björn said...

Det kanske beror på att man inte vill ta en debatt om existensen av dynamiska effekter just nu att man gör på det här sättet.

Redan tillväxten (som ju också ger mera intäkter i form av skatt) kommer ju att tiofaldigt betala slopandet av den här skatten. Ja, man behöver knappt ens titta på överskottsmålet eftersom det väl ungefär är lika stort som förmögenhetsskatten. Alltså, man kommer enbart med tillväxten att få in sju-åtta gånger mera än vad förmögenhetsskatten drar in.

 
At 28 mars, 2007 18:59, Blogger Danne Nordling said...

Det låter plausibelt. Regeringen har ingen förmåga att leda den politiska debatten. Jag har inte ens sett RINK-utredningens argument mot förmögenhetsskatten i modern tappning. Den skulle ju kunna göras ganska effektiv i debatten om ett avskaffande:

Utredningens räkneexempel idag: real avkastning i genomsnitt 3%, inflation 2%, skatt 30% på 5% = 1,5%. +Förmskatt 1,5%. Och 1,5+1,5=3,0 - alltså hela reala avkastningen blir skatt!
/DNg

 
At 28 mars, 2007 20:13, Anonymous Lars said...

Det rör sig väl om 5 MILJARDER, inte millioner? Också en struntsumma, förvisso.

 
At 29 mars, 2007 01:37, Blogger Danne Nordling said...

Ooops... Skall rätta.
/DNg

 
At 29 mars, 2007 01:47, Blogger Per-Olof Persson said...

Rätt tid att avskaffa

Det är rätt tid att avskaffa förmögenhetsskatten eftersom skatteintäkterna kommer att öka kraftigt i år (om marknaden inte kraschar). Enligt nedanstående rapport har penningmängden enligt M3 ökat med 17,3 % i februari.

http://www.scb.se/templates/pressinfo____197499.asp

Skatteintäkter är pengar och därför ökar skatteintäkterna så länge penningmängden accelererar. När väl ökningstakten i M3 sjunker till en för låg nivå uppkommer nästa lågkonjunktur och ett eventuellt underskott i statsbudgeten. Då är det försent att ta bort förmögenhetsskatten.

 
At 29 mars, 2007 09:01, Anonymous Lars Forsberg said...

För de som helt saknar tjänstepension ökar behovet att spara i ett eget privat pensionssparande. Det gäller bland annat många av dem som bor i Sverige men jobbar i annat nordiskt land.

Om man vill lägga 5% av sin lön för att det ska motsvara vad man skulle få som tjänstepension så kommer man lätt över 12000 kr/år. En person som tjänar 25000 kr/månad behöver således pensionsspara 15000 kr/år privat.

Jag skulle tro att många av dem som idag sparar över 12000 kr/år gör det för att de inte har rätt till tjänstepension från sin arbetsgivare. Det är alltså helt fel att det bara skulle vara höginkomsttagare som förlorar på att avdragsrätten nu sänks.

 
At 29 mars, 2007 12:57, Blogger Per-Olof Persson said...

Pensionsförsäkringar

Ett alternativ är att ta bort all avdragsrätt för inbetalning av pensionsförsäkringar. Samtidigt som all beskattning tas bort av dessa - beskattning av kapitalet i fonderna samt att utbetalningarna är helt skattefria.

Helst borde man dock se till att alla löntagare skaffar sig en privat pensionsförsäkring. Exempelvis att göra som i Chile där 15 % av lönen betalas in till valfria pensionsfonder. Inkomstskatt bör sedan beräknas på nettolönen. När pensionen betalas ut tas inkomstskatt på denna. Dock bör ingen kapitalskatt tas ut på fondernas kapital.

Fördelen med detta är att pensionsutbetalningarna över skatterna på längre sikt minskar. Ett land som konsumerar upp sitt realkapital kan ändå inte försörja sin befolkning över skatterna på längre sikt. Konsumtion av realkapitalet innebär att ägarna av företagen måste ta ut allt mer pengar ur företagen för att betala skatter och sin egen konsumtion. Produktionen minskar således av varor och tjänster.

 
At 31 mars, 2007 01:51, Blogger Danne Nordling said...

Varför skulle avdragsrätt vara föutsättningen för pensionsförsäkringar?

Det finns ingenting utom den psykologiska "lurendrejerifaktorn" som motiverar avdragsrätt. En pensionsförsäkring skall utfalla med ett normalbelopp vid normal livslängd. Om man lever längre får man pengar från dem som lever kortare. Då behöver man inte spara så mycket som man skulle behöva om man mot förmodan skulle leva till 98 års ålder.

Detta borde man kunna göra med beskattade pengar. Varför kan inte försökringsbolagen erbjuda detta? Är det för att de får mindre pengar att förvalta och därmed mindre intäkter för sina anställda att dela på?

Ett avskaffande av avdragsrätten kanske gör det svårare att övertala en del att börja pensionsspara. Men den huvudsakliga minskningen av sparandet i samhället som blir följden är att en viss volym pengar nu inte sparas och sedan till ca 40 procent går i skatt i slutet. När sparandet sker med skattade pengar kommer de 40 procenten sannolikt att bli offentlig konsumtion.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home