Förmögenhetsskatten ska bort men finansieringen bluff

Skall förmögenhetsskatten verkligen avskaffas i år? Inte behöver avskaffandet finansieras om det blir fler nya jobb när pengarna stannar i Sverige. Den finansiering som aviseras är en skenmanöver som inte ger mer pengar i det långa loppet. Pensionssparandet är inte skattegynnat genom avdragsrätten.

Förmögenhetsskatten skall avskaffas redan i år, skriver Fredrik Reinfeldt och de tre andra partiledarna i Alliansen i DN-debatt idag 27/3-07. Det är ett oprecist förslag och det leder till en rad olika följdfrågor. Men redan vid den stora skattereformen 1991 var man överens om att förmögenhetsskatten skulle avskaffas. Därefter råkade Sverige ut för en allvarlig ekonomisk depression och då var det inte psykologiskt läge för ett slopande.

Skatten drar in ca 5 miljarder kronor från 230 000 personer. Den kan alltså inte ens isolerat ses som viktig för finansieringen av välfärden i Sverige. Och insatt i sitt samhällsekonomiska sammanhang är den snarast kontraproduktiv. Tillsammans med reavinstskatten driver den ut pengar från Sverige. Senska tillgodohavanden utomlands skall inte beskattas i utlandet utan i Sverige. Men om myndigheterna här inte känner till pengarna sker oftast ingen beskattning alls.

Skulle det komma tillbaka pengar från utlandet skulle tillgången på riskkapital öka i Sverige. Redan om slopandet minskar utflödet kommer en sådan effekt att uppstå. Det är främst de små och presumtivt expansiva företagen som kan få bättre kapitaltillgång. Med flera jobb och färre arbetslösa skulle skattebortfallet på 5 mdr kr enkelt kunna kompenseras.

Men regeringen vill finansiera skattebortfallet genom vad som måste uppfattas som en skenmanöver. Avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier som i vissa fall kan vara ca 40 000 kr/år idag skall begränsas till 12 000 kr. Men det kommer inte att ge någon långsiktig finansiering. P-försäkringar är skattepliktiga och därför kommer den avdragna skatten vid spartillfället in någon gång i framtiden. Den enda vinsten i dagens system är att några p-sparare kan dra av sparandet till en högre marginalskatt än de kommer att ha när de blir pensionärer.

Eftersom ingen är intresserad av att få sitt pensionssparande dubbelbeskattat kommer det att begränsas (från i år?) till 12 000 kr. De allra flesta sparar redan nu mindre än så vilket innebär att den kortsiktiga effekten på finansieringen blir relativt begränsad - och på längre sikt praktiskt taget obefintlig. Men det kanske är vad opinionen kräver. Regeringen förmår inte förklara hur det verkligen ligger till och att slopandet rimligtvis inte behöver finansieras.

Man kan naturligtvis hävda att det finns ett fördelningspoliskt argument för att ha förmögenhetsskatt. Detta prövades av skatteutredingen som föreslog den stora skattereformen 1991. Då avvägde man beskattningen av kapital i relation till arbete. Man kom fram till att det var lämpligt att ha en nominell kapitalinkomstbeskattning på 30 procent. Den skulle vid 4 procents inflation bli 70 procent och till nöds kunna likställas med arbetsbeskattningen. Med förmögenhetsskatt på 1,5 procent skulle den däremot bli 120 procent vilket ansågs motiverat att avskaffa så fort som möjligt.

Den kortsiktigt mest aktuella frågan är vad som menas med att förmögenhetsskatten skall avskaffas redan i år. Det framgår varken av DN eller SvD idag. Det är förvisso möjligt att helt slopa skatten per den 31/12 2007. Varför man då först halverade den till 0,75 procent utom för bostäder för 2007 blir litet underligt. Och att avdragsrätten för pensionsförsäkringar retroaktivt skulle kunna begränsas förefaller som uteslutet. Det kanske är helt fel att gå ut med att förmögenhetsskatten avskaffas i år? Varför ger de kritiska journalisterna inte besked om detta?

Andra bloggar om: förmögenhetsskatt, skatter, politik, regeringen, pensionsförsäkringar, fördelningspolitik på intressant.se