Så tjänar unga på slopad fastighetsskatt
Socialdemokratern m fl har inte gjort någon seriös analys av skatteomläggningen när de kommer fram till att den skulle ge större svårigheter för unga att skaffa eget hus. Det troliga är att huspriserna kommer att öka mindre än vad de mekaniskt borde göra. Då minskar de löpande boendekostnaderna sammanlagt. Det tjänar de unga på.
Det är förunderligt hur reflexmässiga de ideologiska kommentarerna till regeringens förslag om avskaffandet av fastighetsskatten har varit. Socialdemokraterna har med Pär Nuder i spetsen främst haft två invändningar. De unga som vill in på husmarknaden är förlorare. De "rika" tjänar ohemult mycket på omläggningen. Som debatten efter min förra bloggartikel visat är det mycket svårt att göra generella uttalanden om hur de med högt taxerade fastigheter kommer att få sin ekonomi förändrad. Enklare är att analysera de ungas utsikter.
Nuders och andras tanke är att huspriserna stiger kraftigt - rimligtvis oacceptabelt kraftigt just på de idag billigaste och minsta husen som är vad en ung familj idag har råd att efterfråga. Det är en förhastad slutsats och den strider mot grunden för att samma kommentatorer blir upprörda över att "de rika" tjänar för mycket. Ett hus taxerat till en miljon får en lättnad genom omlagd fastighetsskatt på 460 kr/mån. Vid ett taxeringsvärde på två miljoner är lättnaden 1290 kr/mån - dvs inte 100 utan 180 procent högre osv.
Här har bedömarna utgått från en rigorös tillämpning av nationalekonomins antagande om 'economic man'. Aktörerna på husmarknaden är strikt rationella, egenintresserade och nyttomaximerande. Ju större lättnad i löpande beskattning desto större lån kan man kosta på sig och sålunda använda ökade lån för att betala ett högre pris. Fortfarande är dock den befarade prisuppgången minst för de billigaste husen som de unga efterfrågar. Det är dock ett litet fel i sammanhanget.
Att en lättnad i beskattningen resulterar automatiskt i en av 'economic man' exakt kalkylerad prisökning passar som slutsats när syftet är att diskrediteera skattereformen på boendemarknaden. Men så fungerar inte marknaden i praktiken. Folk är inte så strikt rationella att de är beredda att mekaniskt översätta skattelättnad till räntekostnad och högre pris. Dessutom kan de inte kalkylera med dagens räntekostnad utan måste beakta att den sannolikt kommer att vara högre i framtiden. Säljarnas vilja att maximera sin vinst är troligtvis inte heller så uttalad på verklighetens marknad vid förändrade förhållanden.
Vi kommer alltså inte att få se en mekanisk prisökning utgående från den framräknade skattelindringen. Den skulle för miljonvillan bli ca 14 procent och för tvåmiljonersvillan 19 procent (med dagens 4,3 procent i låneränta). Men även om prisökningarna blev dessa är det svårt att förstå varför de unga skulle få större svårigheter att kunna köpa dessa hus. Den löpande boendekostnaden enligt Nuders teori blir inte högre. Varför skulle då bankerna inte kunna bevilja lån på samma sätt som tidigare med familjens löpande betalningsförmåga som grundkriterium? Det verkar också här vara en politiskt tillrättalagd slutsats Nuder m fl kommer med.
I själva verket kommer de unga att tjäna på skatteomläggningen. Genom marknadens tröghet kommer priserna inte att stiga så mycket som de "borde". Husen kommer då att bli billigare i förhållande till de löpande betalningarna. De unga kommer inte att behöva ta riktigt så mycket mera i lån som skatteomläggningen motiverar. Det betyder att de unga får en lägre boendekostnad i framtiden.
Får vi se de kritiska journalisterna grilla Nuder m fl så att de får krypa till korset när de haft så uppenbart fel i hur fastighetsskatten påverkar de nytillträdande på bostadsmarknaden?
Andra bloggar om: fastighetsskatt, bostadspolitik, rättvisa, politik, ekonomi, socialdemokraterna på intressant.se
Etiketter: skattepolitik aktuellt
4 Comments:
Det är inget avskaffande av fastighetsskatten, det är en omvandling till fastighetsavgift och ökad reavinstbeskattning. Det borde väl t o m en räknenisse fatta!
Det går fortfarande att skjuta reavinsten på framtiden om ny fastighet köpes. I annat fall skulle det bli en inlåsningseffekt på arbetsmarknaden. Om exempelvis en person är tvungen att flytta till en annan ort för att få ett nytt arbete skulle reavinsten bli en straffbeskattning.
Om reavinsten skulle vara 500 000 kr så går 30 % bort i skatt, dvs 150 000 kr, bara för att individen är tvungen att flytta. Denna situation skulle få för stora konsekvenser. Men det riktigt stora problemet för de unga är de höga byggkostnaderna. Om mer nytt hade byggts så hade fler äldre objekt blivit lediga åt de unga.
Det är inte en omvandling av fastighetsskatten. Riksdagen tar beslutet och då är det en skatt. Fast uträknad på ett något annat sätt.
Dagens fastighetsskatt går till staten. Och kommunerna kommer inte att få besluta om storleken på den nya så kallade avgiften.
Kommunerna får inte heller pengarna från staten (efter inkasseringen) eftersom utjämningen mellan stat och kommun ska medföra att i möjligaste mån ingen skillnad mot dagens läge uppstår.
Det hela handlar om en skatteomläggning som innefattar ett slopande av fastighetsskatten i nuvarande form och en övergång till en ny sorts kommunal beskattning på 1 procent av taxeringsvärdet med ett tak på 4 500 kronor. Därtill kommer en höjd reavinstbeskattning med retroaktiva inslag.
Denna omläggning har hävdats gynna "de rika" och missgynna de unga. Att några rika vinner och andra rika förlorar står klart. Men att detta skulle gälla generellt är inte lika tydligt.
Däremot är det ganska tydligt att de unga snarare skulle vinna än förlora på omläggningen. På kort sikt ökar utbudet av större hus som bebos av äldre som före 2008 säljer sina hus för att åtnjuta den nuvarande lägre reavinstskatten. Dessa leder till följdeffekter på hela marknaden som de närmaste åren fortplantar sig nedåt till de minsta och billigaste husen som de unga flyttar in i. Trögheten på marknaden medför också att priserna stiger mindre än vad som mekaniskt motsvaras av den sänkta fastighetsbeskattningen. Det gör det billigare för de unga att bo i eget hus på medellång sikt.
När prisrörelserna slagit igenom efter kanske bortåt 10 år är läget för de unga oförändrat jämfört med idag. Sänkt fastighetsskatt har transformerats till högre lånekostnader och boendekostnaden är oförändrad.
Det har gjorts en ganska stor affär av att äldre personer som tänkt flytta till ett äldreboende utan ägande skulle bli benägna att flytta fram denna flytt ett par år i tiden för att den slutgiltiga reavinstskatten då är 30 procent i stället för 20 procent. Här är den enda grunden för påståendet att rörligheten skulle minska. Men hur troligt är det? Skatten skall ju ändå betalas förr eller senare. Att vänta med flytten minskar inte skatten. Varför skulle rationella personer plötsligt bli helt irrationella? Jo, därför att nu duger inte antagandet om 'economic man' när det gäller att av ideologiska skäl "bevisa" att det är förkastligt att höja reavinstskatten. Det är genant att inte bara partipolitiska utan också expertkommentatorer har dragit till med så inkonsekventa och verklighetsfrämmande resonemang. Många experter vill göra ner regeringens politik hellre än komma med vederhäftiga kommentarer.
Höjd reavinstskatt kan kritiseras för att den har retroaktiv karaktär och att den frångår principen att inte inflationsvinster ens schablonmässigt bör undantas från reavinstskatt. Men kom inte och säg att den har inlåsningseffekter utan att visa hur detta skulle gå till i praktiken.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home