onsdag, mars 21, 2007

Apforskningen oklar om altruismen

Människan är en kombination av de aggressiva chimpanserna och de empatiska bonoboerna. Det betyder att det inte är så entydigt att människan är medfött altruistisk. Apforskaren de Waal ger nu en annan och mer nyanserad bild än tidigare. 'Economic man' är en realitet.

Apforskaren Frans de Waal intervjuas i en artikel i SvD på Idagsidan 20/3. Det var han som i en artikel i DN i slutet av februari beskrevs som en företrädare för uppfattningen att människan har en medfödd , altruistisk moral (se bloggartikel 28/2). Nu nyanserar han detta intryck på ett indirekt sätt genom att jämföra schimpanser och bonoboer ("dvärgschimpanser").

Frans de Waal menar att att såväl människor och människoapor är formade av årmiljoner av naturligt urval - dvs mycket av beteendet bestäms av medfödda egenskaper. Gorillan avskildes redan för 7,5 miljoner år sedan. Och för 5,5 miljoner år sedan skildes vägarna för de kvarvarande och människan och därefter utvecklades dessa apor ytterligare 3 miljoner år. För 2,5 miljoner år sedan skedde en uppdelning mellan schimpanser och bonoboer.

Schimpanserna ger en dyster bild för den som söker biologiska förklaringar till mänskliga beteenden, skriver Per Söderström på SvD. De ses som patiarkala och våldsamma maktspelare med torftigt sexliv. "Inga förbilder för moderna människor alltså." Annorlunda är det för bonobon, som upptäcktes så sent som 1929. De är fridsamma med ett allmänt empatiskt sinnelag och med honor som ledare. Bonoboerna löser maktproblem med sex i motsats till schimpanser som avgör sexuella tvister med makt och våld.

Huvudtesen för de Waal är nu att människan beter sig som en kombination av schimpansen och bonobon. Vi är maktlystna och våldsamma som schimpansen men vi har också bonobons empatiska och fredliga natur. Kulturen har däremot begränsade möjligheter att påverka enligt de Waal. Många har för höga förväntningar på kulturens möjligheter att påverka den mänskliga naturen, menar han.

Människan är socialt tydligen ett mellanting när det gäller avvägningen mellan schimpansens egoism och bonobons empatiska undfallenhet. Det förklarar varför man inte kunnat konstatera ens den svagaste altruism hos schimpanser (artikel 31/10-05, baserad på Nature 26/10). Det skulle vara intressant att se om bonoboer istället skulle förse sina artfränder med mat genom att dra i ett rep.

Hur framgångsrik är då de tre olika sociala strategierna? Schimpanserna är 200 000 till antalet i vilt tillstånd. Bonoboerna är 20-50 000. Människorna är ca 6,7 miljarder. Slutsatsen är rimligen att hippie-strategin är minst framgångsrik. Våldsamt patriarkat utan tillmötesgående är litet bättre. Och konfliktfylld aggressivitet som tävlar med medkänsla och tillmötesgående ännu bättre.

Vi kan alltså avfärda den tidigare förhastade slutsatsen att apforskningen skulle ha bevisat att människan är altruistisk och att nationalekonomins grundantagande om 'economic man' skulle vara orealistiskt. Människans "makronatur" är uppenbarligen att hon är rationell, maximerande ("strävar efter lyckan") och främst intresserad av sin egen situation. Det utesluter inte att hon samtidigt i den "lilla världen" är empatisk, tillmötesgående och villig att samarbeta med andra utan att omedelbart få något i utbyte. Räcker det för att legitimera införandet av långtgående inkomstutjämning och garanterad social välfärd utan krav på motprestation?

Långsinthet är inte altruism 18/12-07

Andra bloggar om: , , , , , , intressant.se

Etiketter:

12 Comments:

At 22 mars, 2007 03:18, Blogger Per-Olof Persson said...

Apors handlande

Apors handlande vet jag inte mycket om. Jag kan dock säga att Ludwig von Mises skrev en hel del om epistemologiska problem inom nationalekonomin. Mises menade att samhällsvetenskaperna skulle utgå ifrån mänskligt handlande (human action).

Enligt Mises utgår det mänskliga handlandet ifrån hur hjärnan fungerar (eller ifrån det mänskliga resonemanget). Men vi behöver inte veta hur hjärnan fungerar för att få fram allmänna ekonomiska eller sociologiska lagar.

Det mänskliga handlandet utförs av en individ som gör val mellan två olika saker åt gången. Det kan vara val som exempelvis att agera eller inte agera, att köpa eller inte köpa, att köpa äpplen eller köpa päron, att vara egoist eller att vara altruist osv.

Det sker en rangordning av två alternativ åt gången och ett av alternativen hamnar högst på individens värdeskala. Vad som väljs av de två alternativen beror på individens subjektiva värdering av alternativen. Denna värdering kan förändra sig med tiden och kan inte mätas matematiskt.

Begreppet Economic Man utgår ifrån att en ekonomisk kalkyl görs vid val mellan olika alternativ. Mises menar att det är sällsynt att en individ gör val enbart utifrån ekonomisk kalkylering. Detta skulle kunna hända om exempelvis en företagare gör ett val mellan två maskiner utifrån en inköpskalkyl.

Individen gör val och använder medel för att uppnå mål. En individs medel kan exempelvis vara individens pengar, utbildning, talanger osv. En individ har mål som individen vill uppnå. De flesta mål som individer har bör vara av egoistisk natur. En individ som enbart har altruistiska mål skulle svälta ihjäl. Alla medel som denna individ har skulle skänkas till andra.

 
At 22 mars, 2007 11:56, Anonymous Johan Johansson said...

"There is even recent evidence for a genetic component to the phenomenon, in that bonobos (but not chimps) possess a version of a gene that makes affiliative behavior (behavior that promotes group cohesion) more pleasurable to males.

So -- a wondrous species (and one, predictably, teetering on the edge of extinction). But besides being useful for taking the wind out of we-be-chimps fatalists, the bonobo has little to say to us. We are not bonobos, and never can be."

-----

"Kulturen har däremot begränsade möjligheter att påverka enligt de Waal....Människans "makronatur" är uppenbarligen att hon är rationell, maximerande ("strävar efter lyckan") och främst intresserad av sin egen situation. Det utesluter inte att hon samtidigt i den "lilla världen" är empatisk, tillmötesgående och villig att samarbeta med andra utan att omedelbart få något i utbyte."

En intressant fråga är, om denna altruism begränsar sig till s.a.s. "den egna" gruppen. Kan en långtgående resurstransferering från en etniskt/kulturell/religiös grupp till en annan etniskt/kulturell/religiös grupp uppstå eller överleva (om demografin ändras)?

 
At 22 mars, 2007 13:44, Blogger Danne Nordling said...

Per-Olof, vad tror du Mises hade att säga om den "naturalistiska slutsatsen" - dvs att en naturlig egenskap är önskvärd därför att den är naturlig?

Om det är naturligt att individer är påtagligt oegennyttiga av naturen, men ett kulturbetingat ekonomiskt system har "förlett" dem att agera mest i eget intresse, skulle det då vara legitimt att staten tvingade fram ett system eller åtminstone ett ekonomiskt resultat som rekonstruerade det hypotetiska resultatet av denna osjälviskhet?

I bondesamhället hade en kultur av omtänksamhet i den lilla gruppen utvecklat sig. Men redan när det kom till omhändertagandet av individer utanför denna grupp förefaller offerviljan ha varit ganska begränsad - typ fattigstugor och auktioner på fattighjon.

Så Johan, vad finns det som talar för att en mera "långtgående resurstransferering" till en främmande grupp skulle vara något som låg i människans natur? Med ett rikare samhälle kan förvisso de givande överleva, men då skulle överföringen av allt att döma få genomföras med tvång.
/DNg

 
At 22 mars, 2007 15:45, Anonymous Thomas Palm said...

"A thousand million flies can't be wrong - eat shit"-. Appropå Dannes analys av framgångsrika strategier kontra antal. Viktmässigt finns ungefär lika mycket myror som människor på jorden. Vad säger det om effektiva strategier?

Studier av våra närmaste släktingar kan möjligen säga en del om vad som är naturligt för människan, men därmed inte att detta är önskvärt. Eftersom vi lever i stater med miljoner innevånare inte flockar med något tjog så är i många fall våra instinkter ett hinder, och staten måste gå in och tvinga folk att följa vissa regler.

 
At 22 mars, 2007 15:50, Anonymous Johan Johansson said...

Danne skrev: "Så Johan, vad finns det som talar för att en mera "långtgående resurstransferering" till en främmande grupp skulle vara något som låg i människans natur?"

Ingenting, såvitt jag kan se. Det framgår väl av min formulering, att jag betvivlar det.

http://www.economics.harvard.edu/hier/2001papers/HIER1933.pdf

Trots att Frans de Waal anser, att "kulturens möjligheter att ändra den mänskliga naturen [bara] kan påverka oss marginellt", så framför han (motsägelsefullt), att "mycket måste ändras om vi ska nå dit [en fredligare och bättre värld]".

De som diskuterar (läs fantiserar) om den altruistiska människan, de frågar sig emellertid inte, om denna altruism är begränsad till "den egna" gruppen (familjen-släkten-klanen) - den frågeställningen är över huvud taget inte aktuell att ställa för dem. De är per definition universalister - varför de inte frågar sig om spontan empati, tillmötesgående och viljan att samarbeta med andra utan att omedelbart få något i utbyte skulle kunna vara begränsad till s.a.s den egna gruppen

"Strong family ties are also associated with less geographical mobility since ties are more useful if people live close to each other.

Family with strong ties trust each other but trust others outside the family less and are inward looking."

Man kan förstå, att det har ingått i den svenska vänsterns strategi att "krossa familjen" som ett led i att skapa den stora välfärdstat som SAP har byggt upp i Sverige.

I den helt nya demografiska situation som har skapats i Sverige under loppet av blott ett par decennier, så kan dagens omfattande (tvångs)reurstransferering (mellan olika etniska/kulturella/religiösa grupper, vilka är i genomsnitt olika ekonomiskt aktiva utanför hemmet) endast vidmakthållas genom att det transfererade penningflödets omfattning och riktning inte är transparent.

I syfte att förebygga protester från den etniska/kulturella/religiösa grupp som tvingas (kraftigt) subventionera någon annan etnisk/kulturell/religiös grupp, så blir det allt viktigare för dagens svenska politiker, att befolkningen (i synnerhet den i genomsnitt givande gruppen) hålls så okunnig som möjligt (om bl.a. det transfererade penningflödets omfattning och riktining dvs vilka etniska/kulturella/religiösa grupper som subventioneras).

Dagens svenska politiker misstänker intuitivt, att de inte finns något stöd för omfattande resurstransfereringar till den etniskt förankrade underklass, som de har importerat.

Dagens upplägg undergräver därför en fungerande demokrati, eftersom dagens svenska politiker strävar efter att hålla väljarna tillräckligt okunniga, om vilken (etnisk/kulturell/religiös) grupp som tvingas att ge - och vilken/vilka grupp(er) som är mottagare.

 
At 22 mars, 2007 19:04, Blogger Per-Olof Persson said...

Omfattande resurstransfereringar

Dagens artikel på mises.org "Old-age Security Without the State" av Oskari Juurikkala.

http://www.mises.org/story/2515

"Social security systems around the developed world are faced with a looming financing crisis. Unfunded pay-as-you-go (PAYGO) schemes are heading towards bankruptcy due to rising longevities, low fertility, and declining labor force participation rates.

Much of this is not accidental. Compulsory PAYGO schemes tend to discourage work in older ages and penalize larger families. Thus they contribute to their own bankruptcy."

 
At 22 mars, 2007 22:11, Anonymous Anonym said...

Citerar Don Ross:"The axioms defining ‘rational economic man’[] do not include the property of selfishness. (See Ross (2005a) ch. 4; Binmore (2005b); and any economics or game theory text that lets the mathematics do the talking and doesn't insist on ‘spinning’ it in one idealogical direction or another."

Back to school, Danne!

mvh,
Garm

 
At 23 mars, 2007 00:48, Anonymous Skatt är Stöld said...

Fullkomligt absurt.

Om vi vill avgöra om människan är altruistisk eller egoistisk så får man väl för tusan studera människan. Om människan hade varit en utdöd art så hade man kanske i ett desperat försök tvingats undersöka närbesläktade arter som dock hade varit levande.

Men nu när det finns 6 miljarder levande människor som man kan intervjua och genomföra experiment på så behöver man knappats ta till någon apforskning.

 
At 23 mars, 2007 17:36, Blogger Danne Nordling said...

Det metodologiska problemet

"Om vi vill avgöra om människan är altruistisk eller egoistisk så får man väl för tusan studera människan."

Nja, det är kanske inte så enkelt. Vänsterns argument har varit att man inte kan komma åt människans egentliga natur under den kulturella påverkan om man inte studerar naturfolk eller människpapor - som då presumeras dela medfödd natur med människan.

Därför är de Waals senaste rön så omvälvande. Vi kan inte säga att människan är mer genetiskt besläktad med bonoboer än med chimpanser. Därför blir det svårt för apforskare att i fortsättningen kunna anföra apors egenskaper som en approximation för människans medfödda egenskaper.

Jag håller dock med "Skatt är stölds" önskan om fler studier av den mänskliga naturen, även om hittillsvarande forskning tycks luta åt att endast två uppoffrande beteenden i viss mån går att belägga : tillmötesgående och hämnd.

Däremot finns det rikligt med belägg för att även naturfolk är våldsamma och mordiska. Att från det sluta sig till att människan är självisk i stark mening (skada andra för att gynna sig själv) är att gå för långt. Detta gör inte heller nationalekonomerna, Garm, så jag vet inte riktigt vart du vill komma. "Selfishness" tolkar jag i den starka bemärkelsen medan "selfinterest" (egennytta) är vad nationalekonomerna främst har i åtanke.

Evolutionära strategier

Visst har myror en framgångsrik strategi genom sin medfödda altruism, Thomas. Men det gäller inte bonoboer som är färre än schimpanser. För större djur tycks inte uppoffringsstrategin för artens bästa vara bra för utbredningen. Rationalitet, egennytta och obändig strävan efter denna har varit mycket mera framgångsrik för utbredningen.

Jag håller med dig Thomas, i din sågning av Rousseau. Hur ädla vildarna i små flockar än kan tänkas ha varit så kan man inte förlita sig på en generalisering av deras egenskaper och låta bli att ha regler.

Men argumentet går längre än så. Rousseaus efterföljare har menat att det naturliga också är det önskvärda och därför skulle man kunna tvinga folk att bli "naturliga". Vi simulerar med hjälp av statens våldsapparat det slutstadium som ett samhälle baserat på människans godhet skulle ha åstadkommit, om ett sådant hade gått att organisera. Filosofiskt är detta problematiskt som diskussionen efter nästa post om klassamhället visar.

Transparansen

Den s k generella välfärdspolitiken har som syfte att göra det otydligt vilka som betalar och vilka som tar emot eftersom alla skall ta emot. Den tidiga borgerliga obstruktionen mot att ta emot bidrag fast man inte behövde dem räckte inte långt.

Man kan därför säga som du Johan, att det är odemokratiskt att dölja vad som pågår. Men de styrandes politiska filosofi har legitimerat att man gör vad denna "objektivt" utvisar vara "det rätta" alldeles oavsett om det funnits en majoritet för detta.

Därför behövs en kritisk moralfilosofisk diskussion om grunderna för fördelningspolitiken - i synnerhet som den tidigare filosofin inte verkar företrädas av några betydande grupper längre. Vi lever nu på slentrian.
/DNg

 
At 23 mars, 2007 19:35, Blogger Mk said...

Människor och människoapor är mycket lika rent genetiskt, men människor styrs främst av rationell förmåga, medan aporna främst styrs av instinkter. Därför är jämförelser av den här typen ointressanta. Det är meningslöst att diskutera altruism och egoism om agerandet styrs av instinkter, och med fri vilja kan vi agera både altruistiskt och egoistiskt, varför även den diskussionen har tveksamt värde.

Att enstaka altruistiska handlingar inte gör så stor skada kan man lätt inse, men redan då en betydande andel av våra handlingar blir altruistiska hotar det våra liv.

Fundera på hur många av de tusentals beslut man fattar dagligen som är altruistiska, respektive egoistiska (eller varken eller).

 
At 23 mars, 2007 20:40, Anonymous Thomas Palm said...

Danne, du missade lite av min poäng som var att det finns så många andra faktorer som avgör hur utbredd en art är. För människan är det snarare vår större hjärna och större fingerfärdighet som gjort att vi kunnat sprida oss över jorden. Schimpanserna och bonobos har trängts undan i konkurrent med en mer brutal art, och vilken som idag är mest sällsynt har nog mer med det att göra än med vilken strategi som är "bäst".

Mk, det är väldigt lätt att överskatta männniskors rationalitet och djurs instinkter. I grunden kommer du ingenstans med rent rationellt tänkande eftersom detta inte kan sätta upp några mål, bara metoder för att nå mål du bestämt dig för på andra grunder.

Att ekonomins "economic man" inte är en bra bild visas bäst genom tester på människor inte på apor. Inte heller välfärdstatens vara eller icke vara avgörs via några apor.

 
At 24 mars, 2007 19:50, Anonymous Johan Johansson said...

Danne skrev: "de styrandes politiska filosofi har legitimerat att man gör vad denna "objektivt" utvisar vara "det rätta" alldeles oavsett om det funnits en majoritet för detta".

Denna politiska filosofi verkar inte vara mer sofistikerad än att "makt är rätt".

Några argument varför dagens politiker anser sig kunna ignorera, om de har stöd av en folkmajoritet eller ej, det har de ej presenterat.

Dagens politiker vet väl, att det är en svårt att motivera, varför ett sådant upplägg bör kallas för en demokrati.

 

Skicka en kommentar

<< Home