En tredjedel av fastighetsskatten avskaffas
Vanliga "rika" husägare som bor i hus några decennier kommer att förlora mera på den höjda reavinstskatten än på den sänkta fastighetsskatten. Dessutom innebär reavinstskatten en indragning av fiktiva inflationsvinster med retroaktiva inslag.
Regeringen aviserar idag 3/4 att fastighetsskatten skall avskffas 2008. Den ersätts med en kommunal avgift på 4 500 kronor (inte 2 800 kr). Dessutom höjs reavinstskatten från 20 till 30 procent med fortsatt uppskovsrätt. Skattebortfallet för bostäder uppgår till 16,3 miljarder kronor. Den kommunala avgiften beräknas ta in 10,3 miljarder. Det betyder att en dryg tredjedel av fastighetsskatten avvecklas (37 procent).
Finansieringen av de resterande 6 miljarderna med en höjning av reavinstskatten förutsätter uppskovsrätt enligt dagens system enligt Göran Hägglund i radions Studio Ett (Ekot). Det innebär att intäktsökningen med 6 mdr kr sker långt senare om den inte också skall drabba den reavinst som hittills ackumulerats. Det betyder ett införande av ett starkare retroaktivt inslag i beskttningen. I så fall uppstår ett incitament att sälja fastigheten inom familjen för att få ett högre ingångsvärde vid den framtida högre beskattningen med 30 procent.
Förändringarna sker enbart inom bostadssektorn (bostadsrätter får en avgift på 900 kr per lägenhet). De betyder att 60 procent av bostäderna får en sänkning av fastighetsskatten och resten skall i princip få oförändrad löpande skatt på maximalt 1 procent av taxeringsvärdet. För det förtsta innebär det att reavinstskatten stiger även för de 40 procent som inte får någon sänkning. För det andra innebär det att den som har ett taxeringsvärde på t ex 10 miljoner kr och en fastighetsskatt på 100 000 kr vinner 95 500 kr på omläggningen. Detta är tänkt att kompenseras med den höjda reavinstskatten med 10 procentenheter som med 10 procents årlig värdestegring blir 1,59 miljoner kr efter 10 år. Med 5 procents värdestegring blir den höjda reavinstskatten 710 000 kr. Längre innehav och lägre taxeringsvärden medför ännu snabbare förluster. Det är vanliga "rika" som blir förlorare.
Tidigare ackumulerade reavinster kommer att både beskattas retroaktivt och nominellt vilket strider mot tidigare beskattningsprinciper. En stor del av dessa vinster är rena inflationsvinster från inflationsåren på 1970- och 1980-talen. När inflationsbeaktandet togs bort i samband med den stora skattereformen 1991 sattes reavinstskatten till 15 procent (den höjdes till 20 procent när fastighetsskatten sänktes senare). Den form den höjda realisationsvinstskatten nu förefaller ta är knappast förenlig med ett rättssamhälles principer.
Andra bloggar om: fastighetsskatt, reavinstskatt, bostäder, politik, skatter på intressant.se
Etiketter: skattepolitik aktuellt
posted by Danne Nordling @ 18:25
8 comments
8 Comments:
Hela frågan lider ju av problemet att när redan foten sedan decennier sitter i klaveret så kommer man inte ifrån att det låter väldigt illa när man drar ur den.
Det var politiskt omöjligt att låta sänkningen finansieras av andra än "rika" husägare. Men man får väl ändå anse det smakligare att folk betalar med pengar de har framför att de gör det med pengar de inte har.
Danne, du ignorerar att den sänkta fastighetsskatten kommer att leda till höjda fastighetspriser eftersom det till stor del är månadskostnaden som avgör värdet på attraktiva hus. Därigenom blir de som äger fastigheter idag stora vinnare trots höjningen av reavinstskatten.
Jag vet att du ogillar progressiva skatter, men det här handlar om regressiva och det är betydligt värre. Vad blir nästa steg? En medborgarskatt på x kronor/år oberoende av vad man tjänar?
Thomas, å andra sidan borde ju detta i en fungerande bostadsmarknad leda till att nybyggena av villor skjuter i höjden eftersom det i så fall blir mycket attraktivare att köpa nytt.
Ajdå, fungerande bostadsmarknad...
Fastighetspriserna kan öka
En sänkning av fastighetsskatten bör i normala fall leda till stigande fastighetspriser. Men på längre sikt är det svårare att veta vad som kommer att hända. Helst om andra faktorer än fastighetsskatten ingår i en analys.
Exempel på framtida faktorer är:
(A) I normala fall bör även bostadsbyggandet öka om fastighetsskatten sänks och priserna på begagnat stiger. Ökat utbud av fastigheter bör i normala fall vara prissänkande. Men bostadsbyggandet styrs även av byggsubventioner, plan- och bygglagen, hyresregleringslagen mm. Eftersom politiska beslut har förstört bostadsmarknaden blir byggandet för alltid lågt. Det blir kamp om de få bostäder som bjuds ut till försäljning.
(B) En fallande konjunktur i framförallt USA kan sänka priserna kraftigt på svenska bostäder. Det finns vissa tecken på att den kraftiga överbelåningen av fastigheter i USA är en sprickande bubbla. Men samtidigt har amerikanska centralbanken möjligheten att skapa helt nya pengar och köpa upp alla dåliga lån hos banker och andra utlåningsinstitut.
(C) Fastighetspriserna kan falla kraftigt i Sverige om räntorna stiger och bankerna minskar sin utlåningsexpansion.
Varför stiger priserna? Varför sker det en omfördelning från fattiga till rika?
Dessa två frågor har samma svar: - Detta beror på att man tillåter banker och centralbank öka penningmängden.
Om penningmängden hade varit konstant hade inga allmänna prisökningar kunnat ske. Om efterfrågan på bostäder i detta fall hade ökat så hade priserna på bostäder ökat (en signal om att bygga fler bostäder). Men samtidigt hade priserna på något annat sjunkit, exempelvis på konsumentvaror som de fattiga köper i stor utsträckning.
Om det antas att människor i en ekonomi med konstant penningmängd tjänar tillsammans 1000 kr per år och spenderar samma summa år efter år. Det antas också att det enbart finns två produkter att köpa, A och B. Om det antas att människor år 1 väljer att köpa produkt A för 500 kr och väljer att köpa produkt B för 500 kr.(Reallöneökningar sker genom att en större produktion sänker priset per enhet. Det går att köpa mer för samma mängd pengar.)
Men år 2 ändrar människor sin efterfrågan så att de köper produkt A för 600 kr. Men eftersom människor enbart tjänar tillsammans 1000 kr per år måste priset på produkt B sjunka och människor köper därmed produkt B för 400 kr. I denna ekonomi kan det således inte ske några allmänna prisökningar.
Allmänna prisökningar kan således enbart ske om man tillåter banker och centralbank att öka penningmängden. Dessa prisökningar behöver inte enbart ske på konsumentvaror utan kan också ske på värdepapper och fastigheter mm. Prisökningarna sker där människor väljer att använda de nya pengarna.
Det som egentligen sker är att pengarnas värde sjunker när mer pengar skapas. Detta drabbar de fattiga eftersom de endast äger pengar. De rika däremot väljer oftast att använda pengarna till att köpa tillgångar som värdepapper och fastigheter. Priserna stiger på dessa tillgångar och det sker en omfördelning från de fattiga till de rika.
Per, jag skrev "attraktiva hus" med undertanken att detta vanligen handlar om hus i attraktiva lägen. Det finns inte plats att bygga så mycket nytt i attraktiva lägen i t ex Stockholm oberoende av hur mycket fastighetspriserna stiger. På mindre orter är fastighetspriserna redan idag mycket lägre så det är inte där vinnarna finns, tvärtom, de drabbas av den högre reavinstskatten.
Att hyresmarknaden är reglerad vet jag, men på vilket sätt anser du att villamarknaden inte är fungerande, Per?
Per-Olof Persson, vad du föreslår är i praktiken ett system med deflation. Det har prövats och fungerar dåligt. Om priserna sjunker kommer det alltid att vara lönsamt att vänta med sina uppköp. Om folk väntar med uppköp blir det färre arbetstillfällen och man riskerar hamna i depressionens onda cirkel.
Lite inflation anses bra därför att den missgynnar improduktivt kapital och tvingar folk att investera snarare än att ha pengar i byrålådan.
Per-Olof Persson, vad du föreslår är i praktiken ett system med deflation. Det har prövats och fungerar dåligt.
Har prövats var? (och fungerat dåligt)
Om priserna sjunker kommer det alltid att vara lönsamt att vänta med sina uppköp.
Priserna (realt) sjunker nu med. Om folk väntar med sin köp når man "rätt" prisnivå snabbare. Priserna på datorer o hemelektronik har fallit stadigt i över 30 år, borde inte de branscherna vara i jättekris vid det här laget?
Lite inflation anses bra därför att den missgynnar improduktivt kapital och tvingar folk att investera snarare än att ha pengar i byrålådan.
Skulle pengar i byrålådan vara improduktiva? Knappast.
Antar du har lite "improduktiva" pengar i din plånbok. Om du verkligen anser att de är improduktiva, borde du inte låna ut alla pengar du har då?
Thomas, fastighetsskattens inverkan på priserna och utformningen av en kompenserande finansiering är en synnerligen komplicerad historia.
Det första argumentet från alliansen är att det är lämpligt att höja reavinstskatten för att dra in en del av denna värdestegring. En invändning är då att det är olämpligt att även de som inte får någon extra värdestegring också måste betala höjd skatt på den ordinarie värdestegringen.
Att dessa teoretiska effekter skulle inträffa i praktiken trodde även jag när fastighetsskatten höjdes 1996. Men de synliga effekterna uteblev. Därför måste man bedöma detta mycket mera försiktigt. Det tar tid innan marknaden har anpassat sig och effekterna tenderar att försvinna i bruset från all annan påverkan. Mot bakgrund av detta är en värdestegring på 5-10 procent om året i attraktiva lägen de närmaste 10 åren en god gissning. Därefter blir värdestegringen troligen långsammare.
Att reavinstskattens höjning är värre än fastighetsskattens sänkning i mina exempel förstärks dessutom av att min schablonmässiga bedömning inte tog hänsyn till att marknadsvärdet i princip är 33 procent högre än taxeringsvärdet och i praktiken just för attraktiva lägen ännu högre.
Det finns därför inte så starka skäl att oja sig över att att "de rika" generellt tjänar på omläggningen.
/DNg
Thomas Palm skriver: "Lite inflation anses bra därför att den missgynnar improduktivt kapital och tvingar folk att investera snarare än att ha pengar i byrålådan."
Nej, det är tvärtom. Inflation gynnar improduktivt kapital genom att den sänker realräntan. Deflation missgynnar improduktivt kapital genom att höja realräntan. Om deflationen är 4% så kommer aldrig realräntan bli mindre än 4%, för ingen lånar ut till negativ ränta.
Sedam säger det sig självt att framtvingade investeringar aldrig kan ge dåraktiga projekt sämre tillgång till kapital. Utbudet ökar och lockar till sig dem som annars sorterats bort.
Skicka en kommentar
<< Home