lördag, april 05, 2008

Fel perspektiv på sjukförsäkringen i Ekots intervju

I Ekots lördagsintervju framträdde socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrson. Hon fick en rad frågor om de nya planerade sjukförsäkringsregelerna. Men perspektivet var hämtat från remissinstanserna som tycks se åtstramningen från den enskildes synvinkel. Det intressanta hade varit att få veta om regeringen har någon möjlighet att leva upp till huruvida utlovade minskningar av utanförskapet kommer att uppnås.

Intervjun gjordes av Margit Silberstein som vanligtvis brukar vara en skärpt journalist som vet vad som är relevant. Men i detta fall blev intervjun inte bara rörig, med långa försök att klargöra reglerna i de nya förslagen, utan också helt missriktad. Går man till Ekots hemsida utannonseras också intervjun precis på det sätt som en politiskt intresserad lyssnare väntar sig: "Regeringen stramar åt reglerna för dem som är sjukskrivna. Leder den politiken till att fler kommer tillbaka till arbetslivet?" Men istället försökte Silberstein med stor envishet få fram vilka regler som skulle gälla efter 6 månader respektive ett år och om det inte blev ett lotteri om man då skulle få 75 eller 80 procents ersättning eller rentav 64 procent som förtidspensionerad.

Här måste något ha gått fel. Den intressanta frågan är ju om regeringen kommer att lyckas med att minska utanförskapet som enligt KI:s tabell häromdagen visar på en minskning med bara 21 000 helårsekvivalenter färre sjukskrivna det första borgerliga året och helt oförändrat antal förtidspensionerade. För nästa år är prognosen en minskning med 15 000 färre sjukskrivna och 4 000 färre förtidspensionärer. Det verkar som om politiken håller på att bli ett stort fiasko och att Försäkringskassans generaldirektör kan sitta minst lika löst som Arbetsförmedlingens nyss avskedade GD.

Kanske borde ministern själv bytas ut om hon inte kan sköta politiken bättre? Husmark Pehrsson borde ha inledningsvis fått fram att det finns undersökningar som visar att många sjukskrivna har arbetsförmåga och att sjukskrivningar kanske används som ett substitut för den mera oförmånliga a-kassan. För att råda bot på detta måste reglerna stramas åt. De förslag socialförsäkringsministern nu kommer med borde då kritiskt granskas med avseende på vilken effektivitet de har för att få ut dem med arbetsförmåga på arbetsmarknaden. Dessutom borde åtgärdernas förmåga att ge de f d sjukskrivna nya jobb diskuteras. Ingenting av detta framkom i intervjun. Finns det ingen redaktionsplanering på Ekot?

Avslutningsvis togs pensionsfrågan upp. Husmark Pehrsson kom då med en intressant förklaring till regeringens syn på jobbavdraget som inte ger någon skattelättnad för pensionärerna. Hon menade att eftersom jobbavdraget ökat sysselsättningen så att pensionssystemets intäkter i form av arbetsgivaravgifter ökat, så kommer den s k bromsen inte att slå till. Det gynnar pensionärerna som annars skulle ha fått en real försämring av pensionerna. Pensionärerna borde vara tacksamma
.
Men om det är högkonjunkturen som medfört den högre sysselsättningen och jobbavdraget inte bidragit just någonting kommer frågan att bli helt annorlunda. Då har en grupp medborgare ensidigt gynnats med en skattesänkning som inte ens gett några indirekta positiva effekter åt pensionärerna. I så fall för regeringen en diskriminerande skattepolitik av ett slag som vi inte sett tidigare i Sverige. Frågan borde vara huruvida jobbavdraget borde omprövas.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

4 Comments:

At 06 april, 2008 10:36, Anonymous Per Fredö said...

Detta med realt ökade realt disponibla inkomster kräver diskussion och analys.

Vi har fått ett nytt pensionssystem som sannolikt kommer att innebära sämre utfall för flertalet än ATP:n som övergas i politisk enighet därför att den innte hade varit ekonomiskt stabil.

Detsamma gäller våra socialförsäkringar som måste göras mer robusta och där är som bekant skiljelinjerna betydande. Vilka återställare kan vänstern här ta ansvar för?

Garantipensionerna har ända sedan inledningen av 90-talet urholkats även detta i politisk ernighet och detta har skett oaktat pensionärsorganisationernas vrede och intensiva lobbing.

Även bostadsmarknaden har mist de räntesubventioner som var i linje med miljonprogrammets förverkligande. Nu verkar det som vi får en acceptans för en läges-och standardanpassad hyra.

Jobbavdragen skulle stärka arbetslinjen och var inriktade på låg och medelinkomsttagare.Även om Mona Sahlin säger sig vara emot de skattesänkningar som signalerats är det nog tveksamt om en vänsterregering vågar upphäva dem.

Det finns givetvis välgrundade argument för att kraftigt höja brytpunkten samt omedelbart avveckla värnskatten men det är nog sannoligt att även alliansen kommer att vara försiktig härvidlag.

Anders Borg menar ju att
det inte räcker med överskotten i statsbudgeten; man måste också ha råd.

Vi har ju också dagsaktuella exempel på hur en del yrkesgrupper hävdar sina "särintressen#. Metall är en sådan facklig organisation och de vårdanställda en annan.

Även här måste man
självfallet med konsekvenser som fortsatta stridigheter och måhända också risk för oönskade skattehöjningar samt prisstegringar.

Så ska vi släppa loss eller vara åtminstone försiktigt återhållsamma?

/Per Fredö

 
At 06 april, 2008 11:58, Blogger Per-Olof Persson said...

"Dessutom borde åtgärdernas förmåga att ge de f d sjukskrivna nya jobb diskuteras."

F d sjukskrivna kan enbart få arbete om värdet av deras produktivitet överstiger lönekostnaden. Detta innebär att: (A) människors produktivitet måste öka, eller (B) måste lönekostnaden sänkas så att värdet av produktiviteten överstiger lönekostnaden.


Grunden är den ekonomiska kalkyleringen

En penningekonomi är förutsättningen för att ekonomisk kalkylering ska kunna uppkomma. Marknadspriserna skapar företagens intäkter och kostnader. Marknadspriserna är förutsättningen för att ett vinst- och förlustsystem ska kunna uppkomma.

Vinst- och förlustsystemet är förutsättningen för att: (A) entreprenörerna ska kunna använda ekonomins knappa resurser (naturresurser, arbetskraft, kapitalvaror) till att producera de konsumtionsvaror som konsumenterna efterfrågar (värderar högst), och att (B) entreprenörerna ska kunna samordna konsumenternas efterfrågan på konsumtionsvaror med sin egen efterfrågan på knappa resurser.

Det är konsumenternas inköp av konsumtionsvaror som skapar försäljningsintäkterna i det produktionssteg som är närmast konsumenterna. Priserna på de knappa resurserna (naturresurser, arbetskraft, kapitalvaror) måste anpassas till försäljningsintäkterna (kostnaderna anpassas till intäkterna). Vinst- och förlustsystemet ser till att entreprenörerna inte efterfrågar resurser (exempelvis arbetskraft) som har en högre kostnad än värdet av sin produktivitet.

Slutsatsen är att det är pengarna som styr verkligheten och även sysselsättningen i en ekonomi.

 
At 06 april, 2008 12:48, Blogger Markus "LAKE" Berglund said...

Tänkte bara svänga förbi och tacka för dina sammanfattningar på lördagsintervjuerna. Fortsätt med det!

 
At 06 april, 2008 17:54, Anonymous Anonym said...

Vad gäller Margit Silbersteins felaktiga inriktning på ftågorna så missade hon också att det är pengarna som styr verkligheten.

Folk har en betydande acceptans vad gäller bidragsfuskande och ägnar sig sannolikt också åtskilligt åt det.

Även med välmotiverade kontrollinsatser som Husmark Pehrsson kunnat redogöra för och få frågor om så blir det nog svårt komma till rätta med det
/Per Fredö

 

Skicka en kommentar

<< Home