torsdag, maj 08, 2008

Hayek ser friheten som nyttig

Frihet är bra för hela samhället. Den spontana utvecklingen i ett fritt samhälle är vansklig att reformera med hjälp av förmenta förnuftsresonemang. Socialistisk planekonomi är "det stora misstaget". Frihet kräver en rättsstat och frånvaro av godtycklig makt, menade ekonomen F A Hayek.

För dagens människa representerar namnet Hayek kanske i första hand en mexikansk filmskådespelerska vid namn Salma Hayek (f 1966). Men samhällsfilosofiskt är namnet förknippat med Friedrich Hayek (1899-1992), nobelpristagare 1974 i ekononomi till Nobels minne. Han varnade i boken Vägen till träldom (1944) för hur satsningar på socialistisk planering skulle leda till ofrihet i de västerländska samhällena. Denna bok gjorde socialdemokraten och statsvetarprofessorn Herbert Tingsten till liberal och sedermera till chefredaktör för DN. Men den sägs också ha gjort den borgerlige Olof Palme till socialdemokrat. Idag 8 maj skulle Hayek ha fyllt 109 år.

Jag ägnade några dagar i förra veckan åt att läsa om delar av Hayeks stora verk Frihetens grundvalar från 1959. Den utgör en utbyggnad av idéinnehållet ur den litet snåriga boken från 1944. Men idéerna är eviga och man kunde tycka att en nästan 50 år gammal bok skulle vara lika aktuell idag. Så är nog inte riktigt fallet och redan 1983 när den svenska utgåvan kom från Ratio var en del av innehållet daterat. Detta beror delvis på den empiriska inriktningen av resonemangen som överskuggar själva frihetsidéerna.

Men det empiriska i boken är dessvärre sällan konkret. Boken är istället allmänt hållen och saknar nästan helt konkreta exempel. Argumenteringen är pragmatisk och undviker moralfilosofiska resonemang, som ju alltid kan exemplifieras konkret. I sista hand är Hayeks inställning deterministisk vilket tydligast framgår av hans bok Det stora misstaget från 1988.

Hayek skriver själv i Frihetens grundvalar att han förvånats över att det inte fanns någon bok som mera fullständigt redogör för frihetens idéer. Han vill med sin bok ge en "övergripande återframställning av grundprinciperna i en frihetens filosofi". Har han då lyckats med detta?

Själva grundansatsen som Hayek väljer medför att det filosofiska målet svårligen kan uppnås. Han vill inte explicit argumentera för frihetens principer utan vill att frihetens fördelar skall framgå av den empiriska evidens för ett fritt samhälle som han tar för given och känd. Några statistiska jämförelser av länder med olika grad av frihet hänvisar han inte till. Det är beprövad erfarenhet som är Hayeks grund vilket han sammanfattar med orden:
"Hur paradoxalt det än kan verka, är det troligen så att ett blomstrande fritt samhälle alltid i stor utsträckning måste vara ett traditionsbundet samhälle." (s 71)
Frihet är frånvaro av tvång konstaterar Hayek. Han resonerar kort kring den alternativa tolkningen att frihet är förmåga och makt - i slutändan måste man då identifiera frihet med välstånd. Det är en ödesdiger omtolkning menar Hayek som pekar på syftet att kunna argumentera för omfördelning i frihetens namn. Men en general kan vara mindere fri än en herde, resonerar Hayek i ett av sina få konkreta exempel. Vi måste också inse att vi kan vara fria men ändå vara olyckliga.

Hayeks huvudteser är att det ekonomiskt och socialt framgångsrika systemet har utvecklats evolutionärt genom framväxten av olika institutioner som bygger på viss frihet och rättsstatlig styrning. Det tvång som ofrånkomligen måste utövas är opersonligt och förutsägbart - dvs inte godtyckligt. Den spontana ordningen är samhällsnyttig och inskränkningar destruktiva för den ekonomiska utvecklingen.

Men hur skall statens omfattning bestämmas? Hayek lanserar inget principiellt resonemang för detta. Han medger att staten bör ta hand om de sämst ställda och ombesörja elementär utbildning. Även värnplikt kan godtas. Här finns den stora svagheten. Skulle mera tvång sänka tillväxten kraftigt? Hayek redovisar ingen evidens för detta. Och även om produktionen skulle hämmas något med högre skatter är ju det konventionella argumentet för detta att de sociala system som då kan finansieras ger upphov till så stora fördelar att denna reduktion av produktionen kan uppvägas. Med den "trial-and-error" som den sociala evolutionens process består av skulle det enligt Hayek tydligen vara en fråga om att förstå att man måste gå långsamt fram för att kunna utvärdera huruvida ökat tvång kan inkorporeras i den spontana ordningen.

Detta är en följd av Hayeks motvilja mot all rationalistisk konstruktivism. Denna är i sin tur betingad av 1930-talets tro bland många ledande ekonomer att samhällsekonomin kunde planeras av staten med hjälp av centrala direktiv. Ytterst härrör alltså Hayeks kritik mot konstruktivistiskt tvång från hans skepsis mot den sovjetiska planhushållningen och försöken att efterhandsrationalisera den som väl så effektiv som fri marknadsekonomi.

När nu sovjetsystemet fallit ihop och den kinesiska kommunismen blivit kapitalistisk finns det ingen som på allvar företräder en stor systemförändring som bygger på konstruktivistiskt tvång. Hayek har segrat i diskursen med Galbraith, Heilbroner, Myrdal och Meidner m fl samt delvis också med Keynes. På så sätt kan Hayek ses som modern. Men någon riktig vägledning för frihetens filosofi i relation till den moderna välfärdsstatens tvångsanspråk får man inte från Hayek.

Fortsättning: Statens uppgifter enligt Hayek, 14/5 2008

Andra bloggar om: , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

8 Comments:

At 08 maj, 2008 16:07, Anonymous Per Fredö said...

Utan att vara inläst på Hayeks bok om Frihetens grundvalar så är det klart att der krävs både opinionsbildning samt lagstiftning om vilka inskränkningar i friheten som krävs.

Ingen kan gärna förfäkta åsikten att friheten kan vara så långtgående att rättsstaten inte längre utgör en fundamendalt del av en demokrati.

Men kan en demokrati vara förenlig med ett statstvång?
Det beror självfallet på hur man definerar statstvånget och praktiserar det.

Enligt min uppfattning har man på en rad områden överskridit dessa gränser i vårt land och sannolikt finns det en del demokratier där statstvånget är vagt formulerat och även utövat.

Möjligen kan det vara sånt som gjort att Hayek uttalar sig i allmänna termer.

Ryssland är ingen demokrati även om den nyvalde presidenten menar att det krävs stabilitet,läs enpartstat. för att skapa det rättssamhälle man vill ha samt de mänskliga fri-och rättigheter som medborgarna ska tillåtas ha.

Kina är en kapitalistisk stat, men det gäller bara en begränsad del av landets ekonomi.
Någon marknadsekonomi är det inte tal om och det gäller i än högre grad att den skulle vara förenad med den politiska demokratin.

Vad skulle Hayek ha kommit till för slutsatser om han haft möjlighet att definerare frihetens gränser i detta perspektiv?
Per Fredö

 
At 09 maj, 2008 21:00, Anonymous Ulf L said...

Men Danne, inte ångrar du att du läst om boken. För mig var Frihetens grundvalar den som gjorde mig till bergfast liberal just därför att den resonerade mer än bevisade. Bevisen står och faller med premisserna medan resonemangen kan man anpassa och utveckla.
Just Hayeks sätt att trycka på rationalitetens gränser och samhälleliga institutioners inneboende betydelse för friheten var för mig en ögonöppnare.
Just ser vi hur liberaler kan ha helt olika åsikter om IPR och alla backar upp sin åsikt med rationella argument. Jag undrar då i miitt stilla sinne inte över vem som har rätt utan hur den institution kommer att se ut som hanterar IPR bäst.

Sedan är det en annan sak jag undrar över. Hayek anser att friheten utvecklas därför att hos människan i frihet kommer institutioner att utvecklas som att hantera samhället problem. Betyder inte det att han anser att människor inte gärna spelar upprepade fångarnas dilemma spel. Dvs när störande fångarnas dilemma situationer uppstår i samhället så kommer det att utvecklas samhälliga instutioner som transformerar spelet till win win spel.

 
At 10 maj, 2008 01:13, Blogger Danne Nordling said...

Per, Hayek var vad som i Sverige brukade kallas en "framstegsvänlig konservativ". Några skulle kanske säga "liberal-konservativ". Därför har han ingen tilltro till radikal liberalism eller anarkism. Det behövs en rättsstat för att friheten skall fungera i praktiken och även för att mindre fria samhällsformer skall bli välordnade och uthärdliga.

Däremot är demokrati inte något som har enastående värdeegenskaper i Hayeks ögon. Den är ett bra instrument av tre skäl:

1) När något måste regleras enligt en enda modell är det bättre att räkna röster än att ta till våld.

2) Demokratin är ofta (men inte alltid) ett skydd för den personliga friheten.

3) Demokratiska institutioner ökar den allmänna förståelsen av det politiska livet.

Hayek är emellertid skeptisk till att majoritetsbeslutens område utvidgas kraftigt och vill att "den politiske filosofen" argumenterar för att det finns gränser. Men han ger inga exempel på var dessa gränser går utan menar bara att utan gränser kommer inte bara välståndet och freden att förstöras utan också demokratin själv.

Det är som med regleringen av ekonomin: vi anar med Hayek att den kan beskattas och regleras sönder men det skulle behövas evidens eller åtminstone exempel.

Det jag finner tveksamt på detta område är att Hayek i samma veva kan säga att individen inte har skäl att frukta majoritetens allmänna lagar men väl "de styresmän som majoriteten kan sätta över honom för verkställa dessa beslut" (118). Dessa administratörer kommer nämligen påtvinga oss sin godtyckliga vilja.

Det är alltså Hayeks pessimism om rättsstatens möjligheter inom den offentliga sektorn som gör honom till anti-etatist - inte att ett lagstyrt högskattesamhälle skulle kunna förkväva individens frihet ner till "veckopengsnivå". Detta strider ju mot Hayeks inledande förordande av principiella(?) gränser.

Naturligtvis skulle Hayek välkomna Rysslands och Kinas ekonomiska liberalisering men kritisera deras tillkortakommanden när det gäller rättsstatens tillämpning.

Ulf, du har rätt i att resonemangen är intressanta men samtidigt är de krävande för alla som inte är liberaler. Den som är socialliberal blir nog i allmänhet inte riktig liberal efter att ha tagit sig igenom 'Frihetens grundvalar'.

Du ger ingen vink om vad du tror att Hayek skulle ha sagt om upphovsrätt och fildelning. Om man tar hans 'spontana ordning' på allvar skulle några ytterligare statliga ingripanden inte alls ha kommit på fråga. Han hade sannolikt accepterat fildelning som en praxis och konsekvenserna av denna i form av ev minskande produktion av film och musik som möjligtvis beklagliga men orfånkomliga i en spontan utveckling. Förmodligen hade han dock undvikit ett så konkret problem.

När det gäller PD-spel tar Hayek avtalshålligheten för given i en framgångsrik 'spontan ordning'. Men han skulle säkerligen hålla med om att olika institutioner för att säkra övre vänstra rutan i Prisoner's Dilemma är något som "den utvidgade ordningen" kommer att befordra. Eftersom denna också innefattar statliga institutioner kommer Chicken-spel att inkorporeras och som ett resultat av detta säkra äganderätten genom staten.
/DNg

 
At 10 maj, 2008 10:27, Anonymous Ulf L said...

Danne
Jag tror inte man kan konvertera en övertygad socialliberal med teoretiska argument. Om socialliberalerna kan kan välja mellan en teori där de ska hålla sig borta och en där deras insats via makten ger god effekt väljer dom den senare även om de stringentare argumenten ligger på den sidan. Jag tror man måste slå in en osäkerhetens kil i självrättfärdighetens pansar. Om de börjar tvivla på möjligheten att göra gott via en attsats i riksdagen så biter de teoretiska argumenten bättre. Därför tycker jag att Hayek (och Postrel) resonerande argumentation har så mycket att tillföra.

Det är nog rimligt att tro att Hayek skulle vara för fildelning eftersom han betraktade IPR som ett problem (sid 51-52 i "Det stora misstaget") men återigen betonar han vår osäkerhet om de bästa formerna för egendomsrättigheter.
Därför tror jag också att han undvikit problemet med hänvisning till att institutioner skulle växt fram som hanterade problemet som du skisserade.

 
At 10 maj, 2008 11:29, Anonymous Per Fredö said...

Det sägs att Hayeks syn på marknadsekonomin var den mest långtgående och även det första mer utvecklade.
Detta är tveksamt eftersom Adam Smith i sin bok
Den osyliga handen berskriver vad som hans kritiker mernar är en otygland kapitalism medan Smits anhängade menade att den var en förutsättning både för personlig frtihet samt den ekonomiska ordning som bäst skapade ekonomisk utveckling och välstånd.

Adam Smiths osynliga hand skiljer sig inte så mycket från det som Hayek kallade den spotanande ordning.
Dessa marknadsekonomiska filosifier kan inte gärna beskrivas som socialliberala,
De socialliberala fäster mest vikt vid att den offentliga makten bäst utövas via långtgånde samhällsingripanden.
På ska man t ex kunna bedriva en önskvärd fördelningspolitik och även styra näringslivet via långtgående samhällsingripanden.

Vårt eget samhälle äår ett högskattesamhälle, accveptabelt inte bara för socialister.
Det saknar konkurrens som alternativ inom områden som vård,skola och omsorg, nåt som alliansen nu söker förändra om än blygsamt.

För både Smith och Hayek skulle sådana idéer och samhällen inte vara försvarbara.
Men de levde ju i en annan tidsålder inte direkt präglad av de fasor som heter planhushållning samt totalritarism.
Per Fredö

 
At 10 maj, 2008 14:41, Blogger Per-Olof Persson said...

Individens frihet

Det behövs teorier och exempel på varför individens frihet är av stor betydelse. I så fall måste man först och främst använda sig av en riktig vetenskaplig metodik. Om man studerar den metodik som Carl Menger tog fram 1871 för nationalekonomin och andra samhällsvetenskaper, förstår man varför individens frihet är av stor vikt. Några punkter som metodiken:

1. Grunden för Carl Mengers vetenskapliga metodik är att forskningen ska vara verklighetsbaserad. Forskaren kan således inte utgå ifrån teorier som är förenklingar av verkligheten.

2. En verklighetsbaserad vetenskaplig metodik kan endast utgå ifrån mänsklig handling (gäller samhällsvetenskaperna) eftersom ett ekonomiskt händelseförlopp kräver att människor handlar.

3. Forskningen ska utgå ifrån ekonomins minsta beståndsdelar. Detta innebär att forskningen bl.a. måste utgå individen och att individens resurser är knappa. Forskningen kan således inte utgå ifrån begrepp på hög aggregerad nivå som exempelvis samhällsekonomin eller olika samhällsklasser.

4. Den vetenskapliga metodiken är en vidareutveckling av Aristoteles kunskapsfilosofi. Detta innebär att forskningen börjar med induktion (att härleda slutsatser från erfarenheter) och att forskningen därefter fortsätter med deduktion (att härleda slutsatser från premisser). Syftet är att komma fram till allmängiltiga exakta ekonomiska lagar som är oberoende av tid och plats.

5. Nationalekonomi är inte enbart studiet av synliga fenomen som priser, pengar och produktion. Nationalekonomi är även studerandet av de faktorer som skapar de synliga fenomenen. De synliga fenomenen skapas av människorna och av den miljö som människor lever i. Orsaken till de synliga fenomenen går att finna i sambandet mellan mänsklig handling och en miljö med knappa resurser. De knappa resurserna begränsar möjligheten att tillfredsställa mänskliga behov.

6. Enligt Mengers vetenskapliga metodik går det inte att använda matematiska formler eftersom detta kräver att verkligheten förenklas. Forskningen är således kvalitativ (verbal) och inte kvantitativ (matematisk).


Ett exempel på en felaktig metodik

Alfred Marshall utvecklade 1890 en ekonomisk analys i form av utbudskurvor och efterfrågekurvor. Där utbudskurvan (marginalkostnaden) och efterfrågekurvan (marginalnyttan) korsar varandra, uppkommer ett jämviktspris (marknadspriset) och en jämviktskvantitet (antalet producerade varor).

Marshall utvecklade en ekonomisk analys där det antas att marknadsjämvikt råder och att jämvikten är det ideala tillståndet. Detta innebär att forskaren studerar en hypotetisk marknad i stället för en riktig marknad.

En hypotetisk modell av en marknad kräver att vissa antaganden uppfylls, som exempelvis att det existerar perfekt information och perfekt konkurrens på marknaden. Men dessa antaganden kan aldrig uppfyllas på en riktig marknad eftersom marknaden är människorna själva. Människor kan aldrig ha perfekt information och människor kan inte förutsäga framtiden.

Marshalls jämviktsmodell har lett till misstaget att en marknad som inte är i jämvikt ska ”fås” i jämvikt genom politiska beslut. Men i verkligheten kan marknaden inte vara i jämvikt eftersom en verklighetsbaserad premiss är att människor inte är perfekta. Det som i stället är av stor vikt är att marknaden ständigt rör sig mot jämvikt. Detta kräver att individerna har friheten att handla.

 
At 12 maj, 2008 13:42, Blogger Danne Nordling said...

Att Hayek hade en marknadsekonomisk utgångspunkt för friheten betyder inte att han såg staten som ett principiellt hot. Han skriver explicit att staten är ett serviceorgan vars syfte är helt legitimt. Och denna servicefunktion förutser han kommer att öka när samhället blir rikare (dock utan hänvisning till Wagners lag).

Hayek verkar inte ha förstått skillnaden mellan genuina kollektiva nyttigheter och mera vaga uppgifter av "allmänt intresse". Han skriver att det inte går att försvara statens begränsning till "lag och ordning" utifrån frihetens princip (244). Därför blir det oklart var gränserna för statens makt går i princip. Att en massa service måste finansieras med skatter ser han inte som ett hinder. Hur skulle han ställt sig till dagens Sverige?
/DNg

 
At 27 maj, 2008 22:27, Anonymous Anonym said...

" Han skriver att det inte går att försvara statens begränsning till 'lag och ordning' utifrån frihetens princip (244). Därför blir det oklart var gränserna för statens makt går i princip."

Du får ursäkta frågan. Jag har själv studerat juridik och tycker att din formulering om att staten ska ha en begränsa sig till upprätthålla lag och ordning inte säger någonting. Staten upprätthåller lag och ordning lika mycket då den uppbär skatt genom skatteverket som då den genom polismyndigheten infångar brottslingar. Att "begränsa" statens uppgift till att upprätthålla lag och ordning innebär därför inte att man lägger några som helst restriktioner på vad staten ska göra.

 

Skicka en kommentar

<< Home