Fackets gny orsakade räntehöjningen

Riksbanken höjer reporäntan från 4,25 till 4,5 procent. Det fördyrar en rad bostadslån och leder till minskad efterfrågan. Syftet är att öka arbetslösheten så att löneökningarna inte blir inflationsdrivande. Om fackföreningarna hade försäkrat att de inte tänkte riva upp avtalen hade räntan inte behövt höjas.

Stegringen av konsumentprisindesx med 4 procent den senase 12-månadersperioden är så gott som helt orsakad av stigande olje- och livsmedelspriser samt Riksbankens räntehöjningar. Vi har inte en allmän prisstergring som är definitionen av begreppet inflation. Detta är Riksbanken medveten om. Men syftet med räntehöjningen är att förebygga en löne- och prisspiral. Den centrala motiveringen är följande passus:

"Penningpolitikens uppgift är inte att försöka påverka förändringar i relativa priser, det vill säga att vissa priser stiger mer än andra. Globalt stigande priser på råvaror leder till en välfärdsförlust för svenska hushåll. Det kan penningpolitiken inte göra något åt. Däremot kan penningpolitiken motverka spridningseffekter som leder till en allmän prisuppgång vilket i värsta fall kan sätta igång en löne- och prisspiral. En sådan utveckling skulle vara mycket negativ för ekonomin på längre sikt och skulle kräva mer långtgående penningpolitiska ingrepp längre fram för att brytas."

Detta betyder att Riksbanken skulle kunna ta intryck av uppgifter om låga löneförväntningar i framtiden. Men har fackföreningsrörelsen försökt lugna Riksbanken? Har de försäkrat att de inte tänker begära större löneökningar? Har de gjort utfästelser att avtalen skall hållas och att de kommer att slå ner på eventuell löneglidning?

Nej, istället har man haft diskussioner om att riva upp avtalen inom LO-området. Det är klart att Riksbanken inför sådana hotfulla tendenser skyndar sig att höja räntan och därtill avisera ytterligare räntehöjningar. Ansvaret faller tungt på LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Var har hon funnits när det gällt att lugna ner både medlemsförbunden, medlemmarna och Riksbanken? Förstår hon inte vilken uppgift hon har som LO-ordförande?

Det är faktiskt så att LO:s chefsekonom Dan Andersson i en artikel i Dagens Industri den 7 maj förklarade att Riksbankens tidigare räntehöjning i år var "dum" därför att man inte hade klart för sig att det bland allmännheten inte fanns några förväntningar om extra stora löneökningar. Han tyckte att Riksbanken skulle utvidga sina mätningar till att även omfatta allmännhetens löneökningsförväntningar. Wanja Lundby-Wedin kan alltså inte vara okunnig om räntehöjningsproblematikens koppling till hennes eget agerande.

Den i Sverige nu stigande arbetslösheten och försämrade konjunkturen och tillväxten beror alltså inte bara på den internationella finanskrisen utan också på LO:s agerande som bidragit till de åtstramande räntehöjningarna. Det får vi komma ihåg när Mona Sahlin kommer att anklaga regeringen för att öka utanförskapet.

Andra bloggar om: Riksbanken, räntehöjning, räntepolitik, penningpolitik, nationalekonomi, inflation, ränta, lön, löneförväntningar, utanförskap, arbetslöshet, ekonomi, politik, på intressant.se