tisdag, juli 01, 2008

Kolet dominerar tror svensken och vill minska bilismen

Desinformationen i klimatpolitiken har lyckats. Svenskarna tror att elproduktionen i Sverige mest kommer från olja och kol. Men när de skall ange vilken sektor som främst borde minska koldioxidutsläppen anger hälften transportsektorn och mindre än en tiondel energisektorn. Har media något ansvar?

Organisationen Svenskt Näringsliv har låtit undersökningsföretaget CINT utforska svenskarnas uppfattningar i klimatpolitiska frågor. Här framkommer att många tror att det skulle bli en ekonomisk vinst för Sverige att minska utsläppen av växthusgaser (GHG). Över 30 procent tror att kostnaderna för Sverige sjunker med 1-4 mdr kr/år om utsläppen minskar med 17 procent till 2020 vilket EU kräver. Och 33 procent tror att kostnaderna för det ganska extrema förslaget från fundamentalisterna på 40 procents minskning tror att kostnaderna kommer att minska med 10-20 mdr kr/år.

Enligt EU-kommissionens beräkningar blir kostnaden för 17 procent ca 4 mdr kr vilket en tredjedel svarade. En minskning med 40 procent borde enligt undersökningar av McKinsey kosta ännu mera. Men här var det en något större andel som trodde att vinsterna skulle bli betydligt större med 40 procent än med 17 procents minskning. Bara 14 procent svarade 20 mdr kr i ökade kostnader som ligger närmast i beräknad kostnad.

Undersökningen visar att opinionen är ganska inkonsistent på flera områden. Speciellt gäller detta synen på elproduktionens beroende av olja och kol. Hela 85 procent av svenskarna tror att den åtminstone till 30 procent sker med fossila bränslen och drygt 40 procent tror att den till 60 procent är beroende av fossila bränslen. Rätt svar är mindre än 5 procent fossila bränslen. Med den felaktiga synen på elproduktionens beroende av kol och olja borde denna del av energisektorn ligga väl till för kraven på en minskning.

Men trots att svenskarna tror att vi eldar med kol och olja för att få el är det ändå bilismen som man vill hålla fram som den verksamhet som främst borde minska sina utsläpp. Det saknar ju all trovärdighet. Enligt diagrammet i redovisningen är det 45 procent som anger transportsektorn och enlit texten är det en majoritet. Isolerat sett är detta inte så underligt eftersom pressen, radio och TV ständigt har upprepat att det är bilismen (främst privatbilismen) som måste trängas tillbaka. Men varifrån kommer den förvridna uppfattningen om elproduktionens beroende av fossila bränslen? Vet inte svenska folket att vi har vattenkraft och kärnkraft?

Undersökningen visar att klimatpolitiken knappast är demokratiskt förankrad. Svenskarna har helt enkelt för dåliga kunskaper om energisystemen för att kunna ha någon genomtänkt uppfattning om var minskningar av växthusgasutsläppen borde ske. Vilket ansvar har svenska media?

Andra bloggar om: , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

8 Comments:

At 01 juli, 2008 23:00, Blogger Karl-Fredrik said...

Med tanke på den massiva dagliga massmediala rapporteringen om växthuseffekten och energifrågor är det anmärkningsvärt att kunskapen om konkreta grundläggande fakta är så låg i undersökningen. Naturligtvis är det ett katastrofalt underbetyg åt hur massmedia har skött rapporteringen. Så mycket redaktionellt utrymme, och så lite konkreta kunskaper förmedlade. En inte orimlig spekulation kan vara att massmedia har varit mest intresserade av sensationsskapande domedagsprofetior än saklig faktaupplysning.

Om man tex. orkar läsa CINT bilagan "Möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige" kan man hitta följande: Personbilar, lastbilar, bussar, inrikesflyg och inrikes fartyg står för 31% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser på 61 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Vidare kan man utläsa att de årliga utsläppen från personbilstrafiken ligger på 12,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Man kan då enkelt räkna fram att personbilarna står för ~20% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Den matematik som krävs för denna beräkning var grundskolekunskaper på min tid (jag är drygt 50 år gammal). Men siffran 20% för personbilstrafiken blir helt ofattbar. Med tanke på den besattheten som råder om personbilarnas utsläpp i den offentliga debatten skulle man snarast tro att det är tvärt om, personbilarna står för 80% av utsläppen och övriga sektorer står för resterande 20%. Hur har det kunnat bli så snett?

 
At 01 juli, 2008 23:07, Anonymous Anonym said...

"Leadership is not just charisma or showmanship. It means consistency, being forthright, having no tolerance for mediocrity, and not compromising integrity." - Rahul Bajaj

Ge oss finsk och fransk elitism. Nu.

Disen
www.torium.se

 
At 02 juli, 2008 12:12, Blogger Per-Olof Persson said...

Amerikanska energidepartementet anger att 97 % av utsläppen av koldioxid kommer ifrån naturen. 98 % av koldioxiden tas åter upp av naturen. Mänskliga utsläpp blir 3 % av 2 % = 0,06 %. Naturens egna utsläpp är 99,94 %. Naturen måste således beskattas.

 
At 02 juli, 2008 15:46, Blogger Danne Nordling said...

Massmedia har en del naturliga svårigheter att ge en seriös faktarapportering. Av någon anledning finns inte någon kvalificerad grundläggande statistik på det klimatpolitiska området. Naturvårdsverket har tex inte bättre statistikredovisning än vad dagstidningarna brukar ta fram när de skall göra en större artikel. Det betyder att media måste utreda även de mest elementära statistiska uppgifterna och journalister är stressade.

Amerikanska uppgifter återkommer ofta till att 97 procent av CO2-utsläppen är naturliga. Hur detta är förenligt med att den gängse uppfattningen anger en ökning med 35 procent sedan förindustriell nivå har jag inte sett någon förklaring till. Nu har en sådan uppfattning framförts av Henning Rodhe vid SU där han medger att 4-5 procent av utsläppen beror på människan. Han förklarar dock att detta är förenligt med de 35 procenten men säger inte hur. Detta framgår av debatten på prof Erik Svenssons (PC) blogg med anledning av Stockholmsinitiativets framträdande i Expressen.
/DNg

 
At 05 juli, 2008 23:10, Blogger Thomas Palm said...

Danne, nog måste du som ekonom var medveten om skillnaden mellan brutto och netto? De naturliga kolflödena är stora men också i balans, kol som tas upp på våren när löven spricker frigörs igen när de faller och bryts ned. Någon sådan balans finns inte när det gäller all den koldioxid vi tillför från fossila bränslen. Du kan jämföra med skillnaden mellan hur mycket pengar som cirkulerar i ekonomin och hur mycket nya pengar man kan tillföra utan att skapa inflation.

Att svenska folket tror att kol- och olja står för så stor del av elproduktionen vet jag inte om man kan skylla på media, i alla fall har jag inte sett något där som skulle stödja en sådan uppfattning. Jag tycker rent allmänt att man brukar bli deprimerad när man ser kunskapsnivån hos folk i gemen. Fast å andra sidan antar jag att det är mycket jag inte vet något om som andra anser vara viktigt.

När det gäller kostnader för att minska utsläppen är de till betydande del en ren gissning. T ex beror de på vad man tror om framtida oljepris. Tror man på ett lågt oljepris är besparingar dyra, tror man på ett högt är de lönsamma. De beror också på vilket sätt man minskar utsläppen, det finns fortfarande mycket dödkött att skära bort. Däremot finns det ingen övre gräns för hur mycket minskade utsläpp kan kosta om man försöker genomföra dem på orationellt sätt.

 
At 06 juli, 2008 19:03, Anonymous Anonym said...

Brutto och netto...

Kolmolekylerna har en residenstid i atmosfären på 5 år. Dvs at haven tar upp det CO2 som kommer "naturligt" och antropogent.
Havets upptagsnngsförmåga styrs av havets temperatur i första hand men sannolikt oxå av strömmar, vind och El Nino, El Nina evetns.

 
At 07 juli, 2008 12:21, Blogger Thomas Palm said...

anonym, haven har en buffrande kapacitet vilket upptäcktes av Revelle och förtydligades av Bolin. När du skriver "kolmolekylerna" får man ett intryck av att du är medveten om detta. Enstaka molekyler byts ut snabbt men totala mängden kol ändras mycket mer långsamt, på samma sätt som vi byter ut vattnet i våra kroppar i snabb takt men ändå håller konstant vikt.

Den som tror att det är temperaturen som styr kan titta på hur koldioxidhalten i atmosfären fortsätter stiga oberoende av variationer i temperaturen. Man har små variationer beroende på förändringar i växtlighet, men trenden är stadig.

 
At 17 juli, 2008 14:08, Blogger Magnus said...

Thomas. Jag håller med om att media förklarat att det mesta är vatten- och kärnkraft (åtminstone t ex SvD, DN, Ny Teknik eller teknik- och samhällsjournalistik i TV), men rätt ofta beskylls el i medierna för att vara skadlig, fel och onödig. Exempelvis i artiklar om att man räddar världen om man inte använder standby. 1 W stand by är en symbolfråga medan människor inte bryr sig särskilt mycket om hur lång man flyger.

Vissa politiker, företrädesvis hos vänstern och miljöpartiet, har menat att el inte är bra. Det kanske är någon gammal utvecklingsskeptisism från 1800-talet som hänger kvar?


Beträffande gasbalansen du sökte förklara talar exemplet med våra kroppar snarast för att vi inte kan påverka gashalten. De stora variationer du nämner beror på årtidsväxlingar (som i storlek motsvarar våra utsläpp), och CO2-ökning korrelerar mycket väl med temperaturanomali. På Mauna Loas CO2-kurva för 1964-1966 eller 1991-1993 var ökningen marginell när globala medeltemperaturen var låg.

Korrelation med temperaturvariation är alltså stor.

 

Skicka en kommentar

<< Home