Volvo krisar när Kina inte köper bilar
Istället för att köpa bilar har kineserna skickat pengarna till USA. Där har de orsakat en finanskris som minskat efterfrågan på bilar ytterligare. Vad kan Keynes' eftertädare göra åt detta? Har socialdemokraternas krav på regeringen att komma med räddningsåtgärder någon teoretisk förankring?
Nu börjar den finansiella krisen få realekonomiska verkningar. Bilindustrin i världen har länge ansetts ha överkapacitet. Situationen blir extra svår när efterfrågan på bilar av psykologiska skäl nu minskar. Först drabbas bilköparna av att inte kunna få kredit för bilköpet. Nästa smäll är att de inte vill köpa ny bil för att de tror att de kan bli arbetslösa genom någon indirekt effekt av "krisen". Det drabbar naturligtvis Volvo likaväl som andra biltillverkare över hela världen.
Men det grundläggande problemet är, som jag tidigare behandlat, det stora handelsöverskott som Kina mfl länder byggt upp under många år gentemot främst USA. Realt sett har Kina köpt för litet bilar och istället byggt upp en gigantisk valutareserv. Den uppgick till 1 905 miljarder dollar i juni 2008 enligt en sammanställning i SvD idag 24/10 som bygger på statistik från SEB och IMF. Den realekonomiska obalansen är dock mera generell än finanskrisen. Av världens alla överskott svarade Kina för 21,4 procent, Tyskland för 14,5, Japan för 12,1 procent och Saudiarabien för 5,5 procent. Sverige svarade för 2,0 procent och Norge för 3,4 procent.
Underskotten fanns främst hos USA med 49,2 procent av de totala. Storbritannien svarade för 8,0 procent, Österrike för 3,8 procent och Italien för 3,5 procent. Överskottsländerna har alltså i stor utsträckning koncentrerat sin uteblivna import till USA i form av kapitalexport. Med bilarna som exempel kan man alltså säga att överskottsländerna erbjudit medborgarna i USA att köpa de bilar som de själva inte vill importera. Det är då ganska klart att amerikanerna inte kan köpa hur mycket bilar som helst och därför har det bidragit till överkapaciteten inom bilindustrin.
När finsnakrisen genom den oövertänkta bestraffningen av Lehman Brothers den 15/9 övergick till att också bli en realekonomisk världskris, uppkommer frågan huruvida det finns några åtgärder som skulle kunna motverka den. Fler skulle sålunda behöva köpa bilar. Av överskottsstatistiken att döma är det då kineser, tyskar och japaner som borde köpa dem. Hur skulle det gå till? Den keynesianska stabiliseringspolitiska teorin står av allt att döma maktlös.Vad är det för räddningsåtgärder socialdemokraterna efterlyser från regeringen för att rädda sysselsättningen vid Volvo? Kan de visa hur kineserna skall förmås köpa fler bilar?
Andra bloggar om: Volvo, Keynes, Kina, finanskrisen, stabiliseringspolitik, konjunkturen, regeringen, socialdemokraterna, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 17:43
12 comments
12 Comments:
Keynes' efterträdare, det är jag det, och jag förordar massiva offentliga investeringar, t ex i upprustningspolitik, på så sätt driver vi upp den inhemska konjunkturen ganska starkt och kan gå ganska långt utan att behöva höja skatterna. Dylik politik är även i hög grad självfinansierande. Varför skulle inte det fungera?
Det är det svenska perspektivet och där finner man råd. (Rödgröna röran är däremot inte Keynes' efterträdare. De är nämligen inkompetenta.)
Lilla Sverige kan däremot ingenting göra för att rädda världen. Det får Keynes' efterträdare i respektive länder göra genom samlad aktion.
Nu tror jag det här kommer med automatik. På Kris följer Krig, det visar historien. Men det är inget ljust perspektiv.
- Peter Ingestad, Solna
Vidare vill jag förorda en aggressiv devalveringspolitik, som torde kraftigt bidra till att förbättra exportläget för svensk fordonsindustri.
Nu anses detta uteslutet eftersom det "ökar inflationen", vilket intellektuellt sett är Natt Och Dimma och bara fullständigt irrationellt. Prisnivån är nämligen inget värde i sig. Den nominella prisnivån är bara fullständigt ointressant. Värde i sig är däremot levnadsstandarden, och här balanseras de ökande importpriserna av ökande inhemska inkomster.
Helt fel ute är inte de rödgröna. Satsning på järnväg och miljövänlig produktion är en bra idé. Men då krävs det att denna politiska styrning är kompetent, och det har jag mina tvivel på.r
Massiva offentliga investeringar
Massiva offentliga investeringar var något som prövades i USA under perioden 1933-42 (New Deal) och detta förlängde depressionen. Orsaken till att denna typ av åtgärder förlänger kriserna är att kostnaderna för företagen att producera "riktiga" varor och tjänster hålls uppe på artificiell väg.
Denna typ av åtgärder ökar efterfrågan och höjer priserna (eller håller priserna uppe) på ekonomins knappa resurser (råvaror, arbetskraft, kapitalvaror). Problemet är att priserna (även lönerna) inte tillåts att sjunka ner till den nivå där företagen kan efterfråga resurserna. Det finns trots allt orsaker till att systemet med "riktiga" marknadspriser har uppkommit.
Företag kan endast efterfråga resurser och producera produkter om kostnaderna understiger försäljningsintäkterna. Orsaken till att försäljningspriserna och priserna på resurser måste tillåtas att sjunka är att produkterna/resurserna efterfrågas vid ett lägre pris.
Företag/människor har själva valt att efterfråga vid ett lägre pris och det finns en orsak till detta val. Marknadspriserna sätts genom att människor sluter frivilliga avtal med varandra och försöker politikerna att kringgå systemet med marknadspriser blir kriserna långvariga.
Orsaken till att efterfrågan på produkter/resurser började att sjunka vid konjunkturtoppen är att människor under uppgången har fattat felaktiga ekonomiska beslut. Skälet till detta är att banker/centralbank/politiker förstör den information som systemet med marknadspriser ger. Framtiden är alltid osäker, men företag/människor använder marknadspriserna vid den ekonomiska kalkyleringen.
Marknadspriserna skapar företag/människors intäkter och kostnader. Ett system med "riktiga" marknadspriser gör det lättare att försöka förutsäga de framtida intäkterna/kostnaderna. Marknadspriserna ger felaktig långsiktig information om räntan sänks under marknadsräntan, om penningmängden tillåts att öka, och om marknadspriserna störs av skatter, subventioner och regleringar.
Under konjunkturuppgången har företagen fattat felaktiga investeringsbeslut och privatpersoner har tagit för stora lån. Problemet är att nya pengar som tillförs ekonomin är våldsamt icke-neutrala. Dessa pengar kan höja inkomsterna kraftigt under början av uppgången för att under slutet av uppgången i stället höja utgifterna.
Dessa felaktiga beslut har blivit kostsamma under slutet av uppgången och genom att öka sparandet försöker företag/människor att avveckla sina felaktiga beslut. Denna process går snabbare om sparandet tillåts att öka och att de felaktiga besluten tillåts att avvecklas. Det är först när de felaktiga besluten är avvecklade som en ny konjunkturuppgång kan påbörjas.
Massiva offentliga ínvesteringar var något som prövades av Adolf Hitler under trettiotalet och det fungerade alldeles utmärkt.
Massiva offentliga investeringar var någonting som prövades då omvärlden upprustningar kom i gång och det fungerade alldeles utmärkt.
New Deal innebar inte massiva investeringar, det är okunnigt struntprat. De offentliga investeringar New Deal medförde var obetydliga.
PEP:s kommentar är ad hoc, dvs, utvecklar ett hopplöst tillkrånglat resonemang utan stöd i empiri; däremot till förmån för en redan på förhand intagen ståndpunkt.
Se här ett exempel på just det "initierade" charlataneri vi måste rensa ut ut ur nationalekonomin.
I min senaste kommentar till artikeln på Newsmill anmärkte jag på den enorma intellektuella nivåsänkning ämnet undergått sedan jag själv studerade det vid Stockholms Universitet i början på 70-talet.
Nu ser vi att jag har rätt.
Nej, det er nog rätt att låta Volvos tunga bilar möta marknadens öde. En mellertidig lösning vore att låta Norge köpa loss sk_ten från Henry Ford men då blir det nog inte den marknadsanpassade omställningen som kompetenta ägare skulle tvinga fram. Jag tror historien viar att dinosaurier i form av traditionsrika firmor med dinosaurprodukter måste läggas ned när miljön ändras - det går inte att ställa om dom på tross av bra ingeniörer och flitiga montörer. Det borde Volvosossarna fatta vid det her laget.
Sen var frågan om hur en skall hindra Ragnarök som nå rullar på bra snabbt. Brown i UK har antecknat några ideer om et nytt Bretton Woods. Jag har svårt att fatta hur en kan undvika nånting sådant. Men va skal vi med UK sterling - BOE backas ju bara upp av Londons tradition som finanscentrum ? Den engelska sektorn av Nordsjön er tom för olja och deras bilar er såld ut. Et nytt BW kommer att hafsas fram och blir såkert inte perfekt men va er alternativen ?
Lyndon LaRouche's physical economy syns medföra guldstandard om jag fattat rätt - nåt som inte er tillräckligt offensivt för att få igång investeringar i infrastruktur og teknologi. Italienska senatorer har framfört et förslag om LaRouche.
Bernard Lietar förespråkar en komplementär global valuta som backas upp av en stabil korg av diverse råvaror och tjänster. En mängd alternativa valutor finns för olika aktiviteter som äldrevård osv i Japan och det funkar överraskande bra. Men hur nånting sådant kan lösa den extremt akuta finanskrisen har jag inte klart att fatta.
Sen har Luigi Zingales foreslagit Plan B : För att snabbkånka luftslotten och hindra en onödig undersläng på huspriserna. Hans Plan B er det bästa jag nånsinn läst. Det er att bara hoppas att Barack tar inn Zingales och Roubini som nya Treasury csars med obegränsat licens att eksekvera en rekordsnabb triage.
Förhoppningsvis kan Luigi Zingales trylla fram en lika koncis, elegant, enkel, gennomförbar och pedagogisk BW3.
Jeffry Sachs (han med millienium development goals) har framfört att klimatsatsingar sklal tas med i en BW3. Her ligger uppenbart risken med en LaRouche-plan : Det centralplaneras för för teknologi utan tillräckligt trial/error och empiriskt marknadstest. För vi vet ju att CO2problemet inte finns och att Volvos dinosaurier inte har framtiden för seg. Den globala marknaden måste trylla fram hydrogendrevna plan, magnetsvevtåg, kärnkraft och vattenrening. Frågan er hur den bästa teknologimixen tilläts komma fram. Jag tror varken på regeringar eller storbolag ensama -det er nån typ av kompetent växelvärkan som måste till. Och her er Zingales lysande ; Hans bok Saving Capitalism from the Capitalists belyser precis detta dilemmat. Den som tror att vi klarar oss utan vibrerande och väl fungerande privata finanssystem typ Volvosossarna tar fel. I längden er jag mer redd dom enn Gekkogökarna. Men finansen måste regleras på rätt sätt. Her er nyliberalarna hopplöst fel ute. Poengen er att finanssystem och fysisk ekonomi er två helt olika företeelser. Dessa två forutsetter varandra men på et sätt som visar att traditionella politiska skiljeliner er utdaterade.
God helg
Disen
Hur kan man tro på nuvarande nationalekonomiska teorier?
Kriserna som kommit bevisar mer och mer att teorierna är FELAKTIGA,
Mycket är prövat i olika länder men resultatet är inget att skryta med.
Kan det inte vara så att vi gör fel hela tiden.
Ex varför höjer vi lönerna? Det ger bara inflation, bättre vore att diskutera hur lönerna ska fördelas mellan olika arbeten (det är en politisk fråga ej ekonomisk)
LÖNEÖKNINGAR KAN DET VARA ETT AV DOM FELEN VI NU GÖR I EKONOMIERNA?
Är det rätt att bekämpa löneökningar (inflation) med ränteökningar?
ola
Om Sverige träffas av en kraftig nedgång i exporten finns det ingen ekonomisk politik som kan hjälpa mot den välståndsförlust som detta innebär. Däremot finns det möjligheter att motverka (om än inte helt förhindra) de spridningseffekter som förvärrar den initiala förlusten.
Ett sätt är kanske att låta Volvo tillverka arméfordon och på sikt tanks som Kraxpelax antyder. Men det ger uppenbarligen inte någon höjning av välståndet. Det betyder mest att de anställda inte behöver sänka sin standard så mycket som a-kassans nivå hade medfört.
Ett annat problem är dock att upprustning eller annan improduktiv produktion inte ger någon export. Därför borde i princip importen minska och det leder också till en välståndsminskning.
Alternativt kan vi tänka oss att istället sänka skatterna. Inte heller detta minskar importen men det skulle åtminstone öka produktion inom landet som var mer välståndshöjande än krigsmateriel. Här uppstår dock ett ännu större omställningsproblem: vad skall Volvo tillverka om den inhemska efterfrågan bara ökar generellt? Det blir ju inte så många nya bilar av en sådan åtgärd.
Vad som behövs är internationella åtgärder. Då är inte allmän devalveringspolitik någon lösning, Kraxpelax. Det är USA, Storbritannien, Österrike och Italien som borde devalvera och Kina, Tyskland och Japan som borde revalvera.
Men hur skulle det gå till? Risken är betydande att vi istället får se fler handelshinder, precis som på 1930-talet.
/DNg
Den minskade bilproduktionen beror inte bara på konjunkturen utan även på at det tillverkas för mycket bilar.
För Volvos del tillkommer en kompetensutveckling som ägare stal från Volvo.
Den måste nu göras om vilken kan kräva en ny ägare,alternativt om Volvos kassakissa tillåter det.
Vi ser nu att erterfrågan på småhus ökar kraftigt i USA. Förklaringen är sjunkande priser.
Nåt liknande kommer nog att behövas även inom bilindustrin.
perfro
Danne många kloka ord har du i din kommentar.
men vad driver en ekonomi uppåt eller neråt
fördelningspolitik kan påverka ja, men det är ej det som verkligen påverkar.
psykologi kan kortsiktigt påverka ja, (som nu) men på längre sikt saknar det betydelse.
jag har aldrig sett någon relevant förklaring till uppgång nergång i ekonomin, har du någon förklaring?
ola
Så, vad skulle hända om Kina köpte mer bilar?
* De har redan idag stora problem med trängsel i städer ej avpassade för biltrafik så det skulle krävas motsvarande stora investeringar i nya vägar.
* Dessa vägar förbrukar jordbruksmark vilket också den utglesade befolkning som ett bilburet samhälle för med sig gör.
* Ökat oljepris pga ökad förbrukning
* De två förra punkterna samverkar till att höja matpriserna.
Nej, skall Kina importera mer finns det bättre produkter att välja på.
Thomas
Adolf Hitler under trettiotalet
Enligt propagandan gick det bra för Tyskland under Hitler, men detta är en historieförfalskning. Historiker är lata och använder sig av officiell statistik, men denna statistik var falsk. En tyska arbetare hade hälften så hög reallön som en amerikanska arbetare 1939.
Arbetslösheten var inte låg under Hitlers tid. Gifta kvinnor fick betalt för att stanna hemma, icke-ariska minoriteter fick inte lov att arbeta och ingick inte i statistiken, man skapade läger där hitlerjugend och hitlermädchen utbildades militärt osv.
Tyskland var under Hitler en planekonomi där fyraårsplaner gjordes upp, man införde pris- och lönestopp samtidigt som man finansierade de offentliga utgifterna över sedelpressarna. Satsningen på militär upprustning drabbade produktionen av "riktiga" varor och tjänster eftersom de knappa resurserna dirigerades till denna typ av produktion.
Charlataner
Charlataner är nymerkantilisterna som tror att det är konsumtionen och pengarna som skapar produktionen och investeringarna. Detta synsätt krossade Adam Smith 1776 och ändå uppkommer eländet åter igen. Om nymerkantilismen är sann så måste Zimbabwe vara världens rikaste land.
Charlataner är de som inte använder sig av sanna premisser. Om man använder formell logik så är slutsatserna endast sanna om premisserna är sanna. Här kan alla göra misstag, men fördelen är att premisserna måste vara genomtänkta. Detta är ett sätt skapa realistiska abstraktioner och från realistiska abstraktioner skapa nya abstraktioner. Samma metodik som Einstein använde sig av.
En abstraktion är exempelvis "bord". Bord kan se olika ut. En abstraktion är att ta fram det som allmänt gäller alla bord. Man tar bort alla mått som exempelvis storlek, vikt, färg, material, antal ben osv. "Bord" är då en möbel med en plan skiva som man placerar ting på och som är praktisk för olika typer av sysslor.
En abstraktion är systemet med marknadspriser. Marknaden består av människorna och den minsta beståndsdelen är individen. Marknaden är inget levande väsen som kan agera på egen hand. Det är endast individen som kan agera och individen agerar tillsammans med andra individer. Individer sluter frivilliga avtal av ekonomisk karaktär med varandra. Alla tvång ovanifrån förstör marknadens frivilliga karaktär och skapar ekonomiska försämringar.
Människor skapade marknaden spontant när de förstod att bytet av varor gav ekonomiska förbättringar. Den totala produktionen ökade när arbetspecialiseringen uppkom. Skapandet av pengar var en social process som tog tusentals år att genomföra. Man prövade sig fram genom att använda sig av olika typer av varor och guld ansågs vara den bästa varan för detta ändamål. Guld är inte skrymmande, det är delbart, det rostar inte och framförallt det är sällsynt och det är dyrt att få fram nytt guld.
Så här skapas sanna premisser och abstraktioner. Till slut kommer man fram till att allting som förstör den information som marknadspriserna ger också skapar ekonomiska kriser. Några människor kommer att misslyckas med sina långsiktiga beslut, men en konjunkturnedgång uppkommer när mängder av människor samtidigt har misslyckats med sina beslut. Helt plötsligt sjunker intäkterna och kostnaderna stiger. De långsiktiga besluten har blivit olönsamma och måste avvecklas.
Kinas satsning kan vara felinvesteringar som måste avvecklas
Skälet till att USA har handelsunderskott beror på att ökningen av penningmängden används till att efterfråga fler importprodukter. Ett skäl till att denna situation inte förändras till det bättre är att andra länder håller nere värdet på sina valutor och då får dollarn ett högre värde jämfört med dessa valutor.
Många länder har fast valutakurs gentemot dollarn och för att hålla nere värdet på sin valuta köper centralbankerna upp dollar som dyker upp som exportintäkter. Helt nya pengar skapas "utav ingenting" och används till köp av dollar. Dollarn används därefter inte till köp av amerikanska produkter utan till köp av amerikanska statsobligationer. Räntan i USA blir därmed lägre än inflationen i USA. Realräntan är negativ och detta är "bra" för amerikanska låntagare.
Kina använder detta system för att på artificiell väg bygga upp en stor exportindustri. Dessa investeringar kan så småningom visa sig vara gigantiska felinvesteringar. Problemet är att efterfrågan på Kinas exportprodukter hålls uppe genom en ökning av penningmängden hos många västländer. En minskning av efterfrågan på dessa produkter, oavsett skälet till minskningen, kan göra investeringarna olönsamma. En avveckling av dessa investeringar skulle förmodligen skapa en allvarlig kris.
Hej Danne.
Jag är ju som du säkert vet förespråkare av en aktiv finanspolitik. Jag förespråkar på min blogg ett antal åtgärder:
1. Satsningar på infrastruktur, som en kraftig utbyggnad av spårvagnar i Stockholm (tvärbanan), Göteborg och Malmö och en snabbspårväg mellan Stockholm och Göteborg.
2.En satsning på att bli Europas ledande producent av vindkraftverk.
Problemet med dessa alternativ är att de inte är möjliga så länge som vi har ett utgiftstak och ett överskottsmål. Det är i min mening absurt att spara när det samtidigt är lågkonjunktur, och därmed bör överskottsmålet bytas ut mot det betydligt mer tillåtande regelverket som EMU: s stabiliseringspakt påbjuder. Om regelverket inte reformeras, vilket knappast kommer att ske förrän vi går med i EMU, bör regeringen stimulera ekonomin med skattesänkningar.
3. Dessa skattesänkningar bör vara "platta", alltså lika stor skattesänkning i kronor för alla inkomsttagare. Detta för att uppnå en maximal stimulanseffekt utan att samtidigt öka marginalskatten.
läs mer på min blogg:
http://politiskfilosofi.blogg.se/2008/september/om-utgiftstaket-och-lagkonjunkturen.html
http://politiskfilosofi.blogg.se/2008/august/det-ar-dags-att-damma-av-keynes.html
Skicka en kommentar
<< Home