Exportkris hotar - räntan sänks

Sänkningen av räntan med 1 procentenhet görs mot bakgrunden av en kraftig exportminskning. Men mot denna hjälper den inte. Däremot mot en konsumtionsminskning på 0,6 procent. Men det sa Ingves inget om. Finanspolitiken beräknas ändå ge ett underskott på 1,7 resp 2,6 procent.

Riksbanken kungjorde idag 11/2 att styrräntan sänks från 2 till 1 procent (pressm). I den penningpolitiska rapporten 2009:1 (pdf) beskrivs hur Riksbanken nu ser på den ekonomiska utvecklingen. Det är fråga om en ganska kraftig revidering av ränteutvecklingen sedan i december då räntan sänktes med 1,75 procentebheter. Denna räntebana visas i nedanstående diagram:

Orsaken är främst att utvecklingen i omvärlden blivit och förutses bli väsentligt sämre än tidigare. Detta gäller exporten där utvecklingen kraftigt reviderats nedåt:

En exportminskning på 18 procent resp 7 procent under två kvartal förutses dock förbytas till en liten ökning det tredje kvartalet för att därefter lägga sig på ca 5 procents ökning. Någon förlaring till varför exportminskningen blir så kortvarig ges inte. Det är inte en effekt av snabba effekter från Barack Obamas stimulanspaket som slutligt skall godkännas inom en vecka. Detta bedömer RB tvärtom innehålla mest infrastruktursatsningar som tar lång tid att dra igång.

Om exportindustrin nu under några år skall poducera mindre än tidigare kommer detta att ge en nedtryckande effekt i Sverige - exporten minskar 6 procent helåret 2009. Detta kan naturligtvis inte motverkas med en räntesänkning och inte heller de investeringsminskningar som blir följden. Det är den privata konsumtionen coh bostadsbyggandet som kan påverkas med räntan. Prognosen för konsumtionen ligger på en minskning med 0,6 procent - till följd av en uppgång i sparkvoten med drygt 4 procent på två år.

Några nyckeltal som Riksbanken redovisar framgår av nedanstående tabell:


Riksbankschefen Stefan Ingves ansåg i en radiointervju i Studio ett att Riksbanken gör bättre prognoser än andra, men att de större svängningarna i vår omvärld gör det svårare att träffa rätt. Vilka effekter som räntesänkningen skulle ge ville han inte säga något om. Borde han inte ha framhållit att en konsumtionsminskning borde motarbetas?

Svårigheterna att göra prognoser framgår av första raden i tabellen där BNP för världen har reviderats ner på två månader från en ökning med 1,9 till 0,4 procent. För Sveriges del är det fråga om en nedrevidering av en minskning med 0,4 till 1,4 procent. Notera även prognosen för det offentliga underskottet. Det skall nu bli 1,7 procent 2009 och 2,6 procent 2010. Det hör vi inget från Anders Borg om. Utan detta (drygt 50 resp 80 mdr kr) måste konsumtionen gå riktigt dåligt.

Det viktiga nu är att undvika att kreditmarknaden börjar fungera lika dåligt som i början av 1990-talet. Då fick vi en exportminskning med 1 procent men också svårigheter för kontorsfastighetsbelåningen. Denna ledde till att bankerna fick svårigheter med en karftig kreditindragning som följd. Resultatet av denna blev en mängd onödiga konkurser och en stor arbetslöshet. Riksbanken visar ett liknande diagram som jag gjorde i en artikel 3 februari:

Frågan är dock huruvida de svårigheter för mindre företag att få lån, som Riksbanken rapporterar, kommer att kunna övervinnas med lägre ränta. Det blir naturligtvis lättare att finansiera lånetjänsten men bankerna ser nog mera på att riskerna vid utlåningen ökat när både exporten går så dåligt och även den privata konsumtionen minskar.

Nu är den internationella konjunkturen synkroniserad och därför borde även styrräntorna i olika områden visa liknande räntebanor. Avvikaren är USA som gått före både under uppgångar och nergångar. Därför kan man fråga sig om inte Riksbanken hade kunnat ana att de räntehöjningar som gjordes förra året skulle visa sig bli förhastade?


Intressant är också Riksbankens jämförelse (s 55) mellan reporäntan och boräntan m fl sedan i höstas. Här framgår det att den 12 september var reporäntan 4,75 procent och boräntan (3 mån) 5,95, alltså en differens på 120 punkter. Denna var i slutet av oktober 208 p, i början på december 172 p, den 2 jan 148 p och den 21 jan 130 punkter.

Under slutet av förra året var osäkerheten stor och riskpremierna ökade, vilket påverkade bankernas upplåningskostnader. På litet längre sikt har ränteskillnaderna minskat och i stort normaliserats. Hela debaclet mellan bankerna och regeringen med hot om tvångsåtgärder ser ut att ha varit en storm i ett vattenglas. Skall den upprepas? Räntesänkningarna nu idag ligger bara på 0,6-0,7 procentenheter för boräntan.

Andra bloggar om: finanskrisen, konjunkturen, räntan, penningpolitik, stabiliseringspolitik, Riksbanken, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se