Går det att trissa upp elpriserna?

Det är enkelt att se att ordinarie avställning av kärnkraften är mest lönsam när det är kallt. Något svårare är det att konstatera att det går att medvetet trissa upp priserna på ett lönsamt sätt med olika "driftsstörningar".

De höga elpriserna de senaste veckorna har intensifierat debatten om hur elmarknaden egentligen är reglerad. Priserna slår rekord till förfång för villaägare och industriföretag. Men de som kommenterat frågan huruvida kraftbolagen medvetet undanhåller produktion för att trissa upp elpriserna har inte trott att så skulle vara fallet. Nu senast skrev Anders Ångström detta i DI igår. Han är seniorrådgivare på Econ Pöyry.

Jag skall göra en enkel kalkyl som illustrerar hur beslutssituationen inför en avställning av några kärnkraftsreaktorer kan se ut. Den första frågan är huruvida avställningen skall göras på sommaren eller när det är ganska kallt. (Jag antar att kraftbolagen inte vågar förlägga en avställning till januari-februari.)

Antag att två reaktorer ställs av för reparation och översyn en tiondel av året. Kärnkraften levererar ca 60 TWh av totalt 140 TWh el. Två reaktorer utgör 20 procent eller 12 TWh som står stilla 36 dagar. Produktionsförlusten blir 1,2 TWh. Skall denna tas när elpriset är lågt på sommaren eller relativt högt på senhösten? Svaret är självklart för bonusintresserade eldirektörer: så sent på hösten som möjligt med hänsyn till opinionen.

Varför är det enkelt att så måste bli fallet? Kraftbolagen får alltid betalt för den dyra ersättningsproduktion som måste sättas in. Det ser elbörsen Nord Pool till. Någon vinstförlust blir det inte på de 1,2 TWh ersättningskraft som måste produceras. I sämsta fall går denna del av produktionen jämnt upp. Naturligtvis skulle vinsten ha kunnat bli ännu större om kraftmängden 1,2 TWh hade kunnat produceras med billig kärnkraft. Men det är inte möjligt eftersom den antagna avställningen för översyn och reparation måste göras under någon del av året.

Eftersom priserna är högre när det är kallt för all kraft oavsett produktionskostnad kommer ett produktionsbortfall säkrast att leda till en extra prishöjning när det är kallt. Allt dyrare ersättningskraftproduktion måste ju tas i anspråk när det blir kallare. Det borde inte vara svårt att räkna ut hur ett el-oligopol kommer att agera.

Svårare är att utvärdera huruvida ett medvetet extra produktionsbortfall kan bli lönsamt. Om vi tar samma utgångsvärden som i det förra exemplet och utvecklar detta till ett förenklat räknexempel kan vi få något att fundera kring. Nu kan vi inte anta att bortfallet på 1,2 TWh inte kostar något i vinstbortfall. Utgångspunkten är att en fejkad driftsstörning bara kan bli lönsam om priset går upp och ökar vinsten mera än vinsten minskar på den el som inte kan säljas från de stillastående eller driftreducerade anläggningarna.

Ett bortfall med 1,2 TWh under 36 dagar betyder relavt minskade intäkter under denna tid som bestäms av hur stor den ordinarie förbrukningen är. Antag att bortfallet kan förläggas till en period med 50 procents högre förbrukning än medelförbrukningen på 14 TWh per tiondel av året. Det betyder ett relativt intäktsbortfall på 1,2/21=5,7 procent.

För att kompensera för detta måste den återstående volymen på 19,8 TWh kunna säljas för 6,1 procents högre pris. Detta kan bli omöjligt om den ersättningskraft som sätts in har en produktionskostnad som understiger 1,06 x normalpriset. Det kan bli fallet under sommaren då konkurrenterna kan tappa av mera från vattenkraftsdammarna. Men under den kalla perioden borde det vara lättare. På oligopolmarknader kan det också förekomma ett underförstått samarbete som gör det möjligt att konkurrenterna nöjer sig med de extra vinster de själva kan få av det högre priset vid oförändrad produktionsvolym. I Sverige har kärnkraftsföretagen Forsmark, Ringhals och OKG flera gemensamma styrelseledamöter...

Om kraftbolagen har tur kan det bli en köldknäpp som höjer elpriset extra mycket när en del av kärnkraften har "driftsproblem". Därför är det bäst att låta dessa inträffa när det är relativt kallt.

Det är svårt att förstå att kraftbolagen kan komma undan med förklaringen att "det kostar miljoner" varje dag då kärnkraften inte producerar för fullt. Om priset på el vore elastiskt skulle vi kunna tro dem. Men priset på el är oelastiskt - i synnerhet när det är kallt. Därför stiger priset och höjer intäkterna mera än vad som förloras på en produktionsminskning. Det går att trissa upp elpriserna. Frågan är bara om det enbart är en teoretisk möjlighet som inte används i praktiken. Och går det att bevisa att möjligheten skulle användas? Konkurrensverket kom ingen vart.

Läs även andra bloggares åsikter om elpriser, oligopol, kraftbolag, uppskörtning, konkurrens, konkurrensverket, villaägare, pristeori, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se