måndag, januari 11, 2010

Bostadsbubblan en opinionsbubbla?

Bostadsbubblan i USA var farlig och orsakade en kraftig nedgång av BNP. Men det lilla bostadsbyggandet i Sverige minskade inte av samma orsaker trots att priserna steg mer här. Att varna för en ny bostadsbubbla i Sverige verkar bygga på falska analogier.

Riksbankschefen Stefan Ingves uttalade sig bekymrat om bostadsmarknaden i protokollet från 4/1 (pdf, s 17). Andra experter har den senaste tiden mera explicit varnat för att det kan uppstå en bostadsbubbla i Sverige de närmaste åren. Orsaken skulle vara det låga ränteläget. De svenska bostadsköparna vill ha nya bostäder och blir därför villiga att betala allt högre priser.

För att klara de höga priserna lånar bostadsköparna maximalt mycket till en ränta som inte kommer att vara bestående. När räntan sedan börjar stiga i höst år hamnar allt fler av de nya bostadsköparna i svårigheter. Bankerna gör kreditförluster och byggandet går ned. Kanske hela konjunkturuppgången bryter nacken av sig. Statliga BKN varnade redan i höstas.

Om vi tittar på fakta har emellertid den ovanstående teorin inte mycket fog för sig. Bostadsbyggandet är inte högt uppdrivet och väntas inte bli det heller, se nedanstående diagram.

Vi ser här det totala antalet påbörjade lägenheter i småhus och flerbostadshus i form av den heldragna kurvan, som avläses till höger. Från 2007 med ca 28 000 lägenheter sjönk bostadsbyggandet till ca 17 000 år 2009, eller med 40 procent. Efter regimskiftet hösten 2006 hade byggandet redan gått ner med nästan 60 procent genom den borgerliga regeringens hantering av flerbostadsbyggandet. En del av igångsättningen påskyndades till före årsskiftet 2006/07 (Odell-plattor). Det gör att fallet från 2007 egentligen är ännu kraftigare.

Delvis motverkades fallet i bostadsbyggandet med hjälp av reparations- och ombyggnadsverksamhet. Hela byggindustrin som riktar sig mot bostäder blev inte lika nerpressad, se nedanstående diagram:

Inte ens 2011 kommer bostadsinvesteringarna att ha återhämtat sig till tidigare nivåer. Hur kan det komma sig? Är efterfrågan på bostäder för låg? Varför varnar en del experter i så fall för fortsatta prisstegringar och framtida bubblor som kommer att brista med prisfall som följd? Är det priserna som styr bostadsbyggandet? I nedanstående diagram ser vi att priserna stigit nästan hela tiden sedan botten på 90-talskrisen:

Dagens kris syns som små krusningar de senaste åren. Någon prisminskning inom något år med 15-20 procent verkar svår att motivera. K/T-värdet skulle då hamna nedåt 1,6. Det som talar för att ökat byggande inte skulle kräva ytterligare prisstegringar är att bostadsbyggandet inte ser ut att vara närmare kopplat till prisutvecklingen. Mekanismerna ser tydligen ut på andra sätt än inom USA där en bostadsbubbla drevs fram av stigande priser som i sin tur ökade byggandet. Men priserna ökade där bara hälften så mycket som i Sverige.

USA hade också en mindre ökning av bostadsinvesteringarna än Sverige från 1997 (ca 40% mot Sveriges omkr 90% räknat i proc av BNP). Men medan USA på toppen kom upp i ett bostadsbyggande på 6,3 procent av BNP var Sveriges topp bara 0,8 procent av BNP. Raset i USA blev 54 procent mot endast 30 i Sverige. Den BNP-minskande kraften var alltså 3,4 procent av BNP i USA mot bara 0,25 procent i Sverige. Redan detta talar för att risken för en ny konjunkturnedgång pga en bostadsbubbla i Sverige är liten.

I själva verket beror det djupdykande bostadsbyggandet på helt olika faktorer i USA och Sverige. I USA hade man byggt för mycket och priserna började sjunka samtidigt som antalet tomma bostäder ökade drastiskt. I Sverige blev det ingen egentlig prisnedgång. Efterfrågan var god nästan hela tiden. Istället var det hanteringen av finanskrisen som orsakade att byggföretagen drabbades av en kreditåtstramning som gjorde det omöjligt att bygga så mycket som förut. Denna störning var speciellt utmärkande för byggindustrin, se nedanstående diagram:

Första kvartalet 2009 rapporterade 25 procent av byggföretagen att de hindrades i sin produktion av finansiella restriktioner (heldragen linje). Bostadsbyggandet skulle ha kunnat varit högre och arbetslösheten mindre om finanskrisen hade hanterats bättre. Sannolikt hade prisrörelserna uppåt också kunnat dämpas.

På längre sikt måste emellertid priserna på bostäder vara så höga att den ineffektiva och dyra svenska byggindustrin finner det möjligt att producera nya bostäder. Det fordrar att unga människor utan större spartillgångar måste låna till en stor del av bostadens pris. Det är ofrånkomligt. Men det gäller att kredit inte beviljas till insolventa husköpare som vid en räntehöjning genast hamnar i svårigheter. Det var denna framreglerade politik som främst orsakade bostadsbubblan i USA. De låga räntorna var visserligen bidragande men hade kunnat hanteras hjälpligt om inte sub-primelånen hade utlöst krisen.

Risken för en bostadsbubbla i Sverige verkar vara alltför mycket ett resultat av ytliga analogier med bostadsbubblan iUSA. Det kanske är talet om en bubbla som är själva bubblan - framdriven av opinionsbildande ekonomer i massmedia som vill göra sig intressanta.

[Komplettering 17/1: Cervenka om 10 skäl för bubbla, SvD, se komm] Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

3 Comments:

At 11 januari, 2010 12:07, Anonymous Anonym said...

Bra poänger.

"Men priserna ökade där bara hälften så mycket som i Sverige."

I hela USA, eller i Kalifornien + i viss mån Arizona, Nevada och Florida?
Bostadskrisen i USA berodde ju i första hand på utvecklingen i Kalifornien och de andra "sandstaterna", så det kan vara en relevant distinktion.

 
At 14 januari, 2010 17:32, Anonymous Anonym said...

Hej Danne,

Analogin USA-Sverige har sina brister, men ser du bopriserna ur ett svenskt perspektiv har vi likväl en bubbla, iaf om räntorna någon gång blir högre.

Problemet är i första hand den enorma räntekänslighet som finns hos de svenska låntagarna. Det är detta som är riksbankens bekymmer. Man vet att styrräntan aldrig någonsin kan höjas till "normal" räntenivå igen utan att vi får en ordentlig korrigering i priserna. När styrräntan toppade ut förra gången, vilket var runt 4,75 om jag inte missminner mig, så hade media redan börjat trumma ut snyfthistorier om familjer som inte hade råd att bo kvar pga av de höga räntekostnaderna. När nu kreditexpansionen ligger på en fortsatt hög nivå och en rekordstor andel har rörlig ränta med kort bindningstid så finns knappast något utrymme för riksbanken att höja styrräntan. I kampen att få ett boende maxar unga sina lån baserat på dagens ränta. Min gissning är att vi kommer få en priskorrigering redan på en styrränta runt 2%.

Vi har att leva med en strukturell hög arbetslöshet många är framöver och mot bakgrund av denna är mardrömmen för riksbanken att marknaden eller prisinflationen tvingar upp de långa räntorna. Då kan inte längre en a-kassa eller socialbidrag täcka de alltför höga månadskostnaderna som blir resultatet och vi riskerar tvångsförsäljningar. Detta är dock mardrömsscenariot, jag gissar som sagt att priskorrigeringen och ett stopp för räntehöjningar från riksbanken kommer redan vid en reporänta runt 2%.

Detta är grunden för den svenska (storstads-)bostadsbubblan och det är den Ingves ojar sig.

 
At 17 januari, 2010 18:09, Blogger Danne Nordling said...

Anonym 2, du får stöd i dagens SvD där Andreas Cervenka, börsreporter, listar 10 saker som talar för en bo-bubbla. De är:

1 Högre stegring än i USA

2 Länder med högre stegring än Sv har redan fått ras - Irl, Sp, GB.

3 Skuldsättningsgraden i rel t ink större än före 90-talskrisen och USA vid toppen

4 Bolånen +10% -09 - minskar i flesta andra länder

5 Belåningsgraden stigit t >60 %

6 Sv bolåneräntor lägre än i andra länder o även kraven på kont ins

7 Sv gynnar med avdragsrätt och "slopad fastighetsskatt"

8 SBAB eldar på med generösare villkor o räntor

9 Sv banker varit gynnade m stor andel bolån, nya best leder till dyrare upplåning -> dyrare bolån

10 Väldigt stor andel bolån har rörlig ränta, ökar sårbarheten vid kommande "räntechock"

En del av dessa faktorer säger att Sverige redan borde ha bolånekris (1, 2, 3), andra att instabiliteten är farlig (5, 8, 10). Det visar på behovet av att också analysera stabiliserande krafter.

Analogin med USA haltar som sagt. Men hur är det med 90-talet? Något stort boras inträffade inte i Sverige och ränteläget var högre i utgångsläget. Belåningsgraden är därför inte en absolut bedömningsfaktor (talar mot 3 o 5).

Punkt 7 med skatteförmåner har inte lett till att byggandet ökat. Tvärtom har det minskat. Andra punkter är mindre relevanta utom p 10: andelen bolån med rörlig ränta.

Om det inte blir förnyad kris med skenande räntehöjningar kommer bolånekrisens upprinnelse att avgöras av om normala räntehöjningar blir så stora att tillräckligt många nyblivna bostadsägare inte klarar räntebetalningarna. Mot detta talar att bankerna försäkrar att de inte beviljar lån till hushåll med så svag ekonomi att de inte klarar räntehöjningar på ett flertal procentenheter. Alla kan ju förutse att denna "normala" ränteuppgång kommer inom några år.

Det som stör denna förväntan är om nyblivna bostadsägare (högbelånade) i betydande utsträckning blir arbetslösa. Det finns inte mycket som talar för det. Dessutom blir det sannolikt regimskifte och då kommer a-kassan att höjas.

Visst kommer svårigheterna på bostadsmarknaden att öka. Men det kommer enligt vad jag nu kan se inte att betyda att vi får något som liknar en imploderande bubbla. Cervenka har fel och Ingves ojar sig för att bankerna ska bli mer försiktiga.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home