Om tio år ska 17 procent av elen exporteras

Regeringen föreslår en ökad utbyggnad av förnybar elproduktion genom vind- och biokraft. Enligt elförbrukningsprognoserna kommer det att öka exportöverskottet. År 2020 kommer 31 TWh att exporteras, vilket motsvarar mer än hela utbyggnaden med 25 TWh som är skattesubventionerad.

Diskussionen om energiförsörjningen är besvärlig på grund av den snåriga statistiken och därför att den handlar om både total energi och om elenergi. Det gäller att inte förväxla vilken diskussion som förs. Den totala energin handlar om produktion och användning av omkring 650 TWh energi per år. Elenergidebatten handlar om produktion och användning av omkring 160 TWh el.

Debatten om elen har varit intensiv under de senaste månadernas köldperiod. Genom att flera kärnkraftsreaktorer stått stilla har elproduktionen inte räckt till trots att lågkonjunkturen medfört att industrin dragit ned sin elanvändning. Energimyndigheten rapporterar att importen av el blev 4,7 TWh år 2009 mot en export på 2 TWh 2008. Importen motsvarade 3,5 procent av den inhemska elproduktionen (133,7 TWh -09).

Hela denna knapphetssituation förutses bli helt förändrad under det närmaste decenniet. Energimyndigheten ska årligen komma med en långsiktsprognos som går fram till både 2020 och 2030. Vi har dock inte fått se någon sådan på över ett år. Den senaste Långsiktsprognos 2008 (pdf) offentliggjordes i januari förra året. En länk till denna fanns till helt nyligen på Miljöpartiets hemsida med upplysningen att här förutsågs en elexport år 2020 på 23 TWh. I relation till den inhemska produktionen skulle elexporten ha motsvarat 13 procent (av 172,4 TWh, tab s 99).

Men regeringen har önskat öka på utbyggnaden av vindkraft och biokraft. I början på mars lade man fram en proposition 2009/2010:133 Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatsystemet (pdf). Den bygger på en vidareutveckling av Energimyndighetens prognos och utmynnar i att man förutser ytterligare produktion av förnybar el som en följd av ökade subventioner:

Vindkraften ska byggas ut med 5 TWh extra - från 2 TWh 2008 till nästan 12 TWh 2020 (istället för knappt 7 i långsiktsprognosen).

Biobaserad kraftvärme ska byggas ut med närmare 2 TWh extra - från 4,5 TWh 2008 till drygt 10 TWh (istället för 8,4 TWh i långsiktsprognosen).

Jämfört med år 2002 kommer utbyggnaden av förnybar el att bli 25 TWh fram till 2020. Det tidigare målet var en utbyggnad med 17 TWh till 2016. Nu ökas utbyggnaden med ca 7 TWh och ytterligare drygt 1 TWh förutsätts byggas ut utan närmare analys.

Med hjälp av dessa siffror kan man räkna ut att elexporten 2020 blir 31 TWh. Förut trodde man på 23 TWH och med ytterligare subventionerad produktion på 8 TWh blir exporten 31 TWh om tio år. Detta motsvarar då 17 procent av den svenska elproduktionen som då blir 180 TWh 2020 (istället för 172,4).

Hela utbyggnaden av den förnybara elproduktionen med 25 TWh 2002-2020 är alltså onödig om 31 TWh el kan exporteras. Denna elproduktion måste dessutom subventioneras med hjälp av de s k elcertifikaten. Denna subvention bekostas av de svenska elkonsumenterna. Sannolikt kräver exporten också en utbyggnad av elnätet vilket medför höjda nätavgifter. Till detta kommer vindkraftens negativa effekter på landskapsmiljön.

Varför ska Sverige med hjälp av skattesubventioner tillhandahålla fossilfri el åt andra länder? Eller är det fråga om en smyganpassning till en nedläggning av kärnkraften? Elexporten 2020 motsvarar fyra kärnkraftsreaktorer.

Läs även andra bloggares åsikter om el, elproduktion, energi, elenergi, elexport, förnybar el, förnyelsebar el, fossilfri el, vindkraft, biokraft, klimat, miljö, energipolitik, växthuseffekten, subventioner, skatter, ekonomi, politik på intressant.se