tisdag, mars 16, 2010

Är nationalekonomin i kris?

Teorin om att marknaden "har rätt" kan tyckas ha falsifierats av krisen. Men den är en teori om att priserna sätts med hänsyn till all tillgänglig information. Det är inte marknaderna utan stabiliseringspolitiken som det är fel på, vilket inte togs upp i radion.

I "Vetandets värld" i radions P1 idag 16/3 diskuterades den ekonomiska krisens följder för den nationalekonomiska vetenskapen. Programledaren Johan Lindahl skriver i presentationen:
"under de senaste årtiondena har en nyliberal syn på staten och marknaden fått en allt större dominans. Ledande ekonomer har hävdat att djupa kriser tillhörde historien och propagerat för att politiker gör bäst i att hålla sig borta från marknaderna.

Så kom kollapsen 2008. Inte heller denna gång lyckades de mest inflytelserika nationalekonomerna slå larm. De gängse nyliberala teorierna om effektiva och självreglerande marknader fick sig en rejäl törn. Samtidigt gör nu Keynesianismen comeback och försäljningen av Karl Marx Das Kapital ökar."

Diskussionen fördes mellan docent Stefan de Vylder med vänstersympatier (har skrivit bok om krisen) och professor Hans Tson Söderström som varit VD för SNS. Lindahl inledde med det teorem inom nationalekonomin som hävdar att de finansiella marknaderna är "effektiva". Man fick intrycket att udden var riktad mot marknadsekonomin som ideologisk idé. Krisen skulle ha visat att detta teorem är felaktigt. Men effektivitetsteoremet säger inte annat än att priset på ett finansiellt instrument avspeglar all hittills framkommen information om detta.

Det är den felaktiga tolkningen av effektivitetsteoremet som att "marknaden alltid har rätt" i en övergripande mening som är intressant. Vi kan ta de amerikanska bostadspapperen som exempel. De åsattes ett "uppblåst" värde sett i efterhand. Marknaden hade alltså inte "rätt". Men teoremet uttalar sig inte om denna mening att visa "rätt". Det säger bara att marknadsvärdet sätts med den information som finns att tillgå - om sedan denna information är långsiktigt missvisande pga felaktiga kreditbetyg eller dåliga makroekonomiska bedömningar finns inte med i bilden. Om aktörerna inte besitter korrekt långsiktig information sätts priset på grundval av den kortsiktiga och felaktiga information som faktiskt finns tillgänglig.

Det var inte nationalekonomins teori det var fel på när det gäller marknadens effektivitet. Felet måste istället sökas i mekanismerna för informationsspridning och analys av institutionella förhållanden. Brister hos statistiker och socialpsykologer leder naturligtvis till att teorier som bygger på sådant material kan peka i fel riktning. På de Vylder verkade det dock som om ekonomerna ska kunna klara även sådana brister. Vi har haft ett flertal begränsat allvarliga ekonomiska kriser som inte kunnat förutses av ekonomerna - t ex IT-bubblan vid sekelskiftet. Men då har vi fjärmat oss från de ekonomiska teorierna och diskuterar tillämpningsproblem.

Ett av dessa är att rätt kunna analysera riskerna för att utvecklingen blir mycket sämre än vad den allmänt cirkulerande informationen pekar på. Det finns alltid bedömare som i vaga ordalag hävdar att utvecklingen kommer att gå åt skogen. Svårigheten ligger i att kunna skilja fantasterna från dem som har hittat fundamentala orosfaktorer av sådan karaktär att de borde tas på allvar. En sådan person är den iransk-israeliske ekonomen Nouriel Roubini (f 1959 i Turkiet, Wp), som nämndes av de Vylder.

Vad som skulle behövas är en utvärdering av varför Roubinis varningar inte togs på allvar. Hur såg de första varningarna i september 2006 ut? De byggde på bostadsprisernas uppgång. "Bubblan" i USA var dock inte exceptionell jämförd med andra länder. Men byggandet ökade på ett alarmerande orealistiskt sätt. Eftersom detta också var mönstret före 30-talsdepressionen borde detta ha medfört försiktighetsåtgärder. Kan en orsak till att så inte skedde var den föreställning att stora depressioner i värsta fall kunde motverkas med keynesianska åtgärder? Eller var det vanlig konformism som motarbetade Roubini?

Tänkbart är naturligtvis att ekonomerna ansåg att marknadsekonomins självreglerande förmåga var så grundläggande att några åtgärder mot "bubblor" och andra svängningar inte var behövliga. En allmän åtstramning av penning- och finanspolitik kanske ansågs vara tillräcklig. Från vänsterhåll vill man gärna tillskriva hela ekonomkåren denna nyliberala föreställning. Men då finns det ett ideologiskt syfte med detta försök att beskriva verkligheten. Går det att belägga att den makroekonomiska teoritillämpningen var av denna karaktär?

Om nationalekonomin skulle befinna sig i kris, vilket Tson Söderström förnekade, blir det intressant att fråga vilka alternativ som skulle ha tillämpats. Keynesiansk teori är knappast ett alternativ eftersom den redan tillämpades (med fördröjning) för penning- och finanspolitiken. Och det marxistiska alternativ, som Lindahl i förbigående pekade på, förefaller vara en orealistisk dröm. Om man inte övergår till planhushållning är det svårt att se vad marxismen har tillfört till den ekonomiska politiken.

Tson Söderström pekade på att erfarenheterna av krisen nu kommer att tas tillvara för en ny syntes. Nationalekonomerna är ödmjuka inför behovet av en ny forskningsinriktning (diskussion på Nationalekonomiska föreningen). Själv vill jag peka på behovet av en genomgång av den stabiliseringspolitiska teorin som redan när krisen bröt ut efter Lehmans konkurs i september 2008 inte fanns samlad på ett auktoritativt sätt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

5 Comments:

At 16 mars, 2010 20:09, Blogger Adam said...

Det aer vael inte marknadsekonomin som fallerat, utan det blandekonomiska systemet med centralbanker.

Aaterigen har centralbankerna matat bubblor med billiga laan, och aaterigen har vi faatt en krash naer pengafloedet stryps.

 
At 16 mars, 2010 20:39, Blogger Per said...

Är så sjukt trött på beskrivningar av typen "under de senaste årtiondena har en nyliberal syn på staten och marknaden fått en allt större dominans." Ge konkreta exempel för f-n! Även om det skulle vara så att en nyliberal syn fått större dominans så säger inte det ett smack om hur den konkreta politiken utvecklats.

Vanlig tillverkningsindustri är någorlunda fri från regleringar men finans- och banksektorn är ju tokreglerad. Varför vill inte journalister se det? Orkar de inte bry sig om verkligheten?

 
At 16 mars, 2010 21:55, Blogger Danne Nordling said...

Adam, det är litet sorgligt att Vetenskapsradion inte skiljer sig särskilt mycket från kulturredaktionerna på SR. Man förfaller till ideologisk systemkritik istället för att diskutera olika valutaregimer. Kanske är det för komplicerat.

Per, det har framskymtat några detaljer som möjligtvis skulle kunnat beskrivas som nyliberalt influerade. Men jag har inte sett något sådant på länge. Det var nog mest i början av krisen som sådant nämndes. Nu kör man bara med svepande formuleringar som återigen mera passar på kulturavdelningen än på vetenskapsavdelningen. Dagens diskussion borde ha handlat om stabiliseringspolitiken och inte om nationalekonomins "kris".
/DNg

 
At 17 mars, 2010 06:15, Blogger Per said...

Kanske ska skicka lite lästips till de där på radion,
Not What They Had in Mind: A History of Policies that Produced the Financial Crisis of 2008

The House That Uncle Sam Built

 
At 17 mars, 2010 23:35, Anonymous Anonym said...

Vad är det för nyliberalt med ett system där centralbanker bestämmer marknadens ränta?

När det gäller Keynesianismen så är denna rutten på lite längre sikt, men passar utmärkt för att rädda sittande politiker till ett nyval.

Problemet med nationalekonomin och dagens system med centralbanker är att dom sitter i samma båt som de valda politikerna som har ett tidsperspektiv till nästa val.

Man är beroende av varandras finansiering och man har därför noll incitament att ifrågasätta prognoser, reglera utlåning, långsiktigt skapa stabila förutsättningar etc. De räddningsaktioner med penning och finanspolitiska stimulanser som genomförts kommer givetvis att backfire inom några år efter genomförande.

 

Skicka en kommentar

<< Home