Är svenska ungdomar lata?

Hur många belägg krävs för att man ska kunna generalisera "lathet" och kräva politiska åtgärder för att få folk att jobba? Invandrarföretagare är beredda att generalisera trots alla uppstramande åtgärder som redan vidtagits.

Sedan ett halvt decennium har synen på arbetsviljan kluvits i två motstridiga betraktelsesätt:

Å ena sidan har vi Alliansens företrädare som menar att arbetslöshet, sjukskrivningar, förtidspensioneringar och annat "utanförskap" beror på att det för många framstår som bättre att leva på bidrag än att arbeta.

Å andra sidan har vi den traditionella och ofta socialdemokratiska synen att folk vill arbeta med snart sagt vad som helst bara det finns jobb att söka. Felet är att det finns för få lediga jobb.

Idag när vi befinner oss i en svår lågkonjunktur är det naturligtvis lätt att argumentera för den socialdemokratiska synen. Men tidigare när konjunkturen var bättre låg ändå siffrorna för utanförskapet högt. Detta togs som bevis för att det både borde bli svårare att få ut bidrag och att det generellt borde bli lönsammare att arbeta jämfört med att få bidrag. Under innevarande mandatperiod har bidragssystemen därför stramats upp och skatten sänkts för arbetande genom ett särskilt förvärvsavdrag (jobbskatteavdrag).

När Fredrik Reinfeldt besökte kebabföretaget Meet i Linköping (20 anst) fick han en helt annan bild av arbetsmarknaden än den socialdemokratiska, rapporterar DN 19/8 (Mats J Larsson, s 11; ej onl). VD:n Tibet Ukus med rötter i Turkiet säger att det är svårt att få unga att jobba med tillverkning av kebab för restauranger:

"De vill hellre sitta hemma och spela tv-spel. Jag hade en kille igår som inte ville fortsätta, utan hellre sitta hemma" säger Ukus.

DN fortsätter med en annan invandrarföretagare, Bilal Afsar, som ger medhåll till denna bild med orden:

"Svenska ungdomar är lata. Nu expanderar jag min golvslipning i Turkiet istället för i Sverige" säger Afsar.

Reinfeldt fick höra samma synpunkt på ett byggföretag i Norrköping men duckade för frågan "Är svenska ungdomar lata?" Han ansåg att man skulle akta sig för att generalisera.

Men är inte Alliansens hela jobbpolitik som går ut på utbudsstimulerande åtgärder en generalisering av ett relativt fåtal indikationer att folk med arbetsförmåga inte vill arbeta? Och är inte hänvisningarna till att ekonomisk forskning visat att jobbpolitiken har effekt ett bevis för att företagarnas generaliserande omdömen är riktiga? Forskningen har tydligen visat att folk är lata - men språkbruket är naturligtvis annorlunda.

Detta borde vara en allvarlig tankeställare för dem som anser att människorna i Sverige har sin Luther aktuell och vill jobba i alla situationer. Eftersom DN:s referat gäller situationen idag efter det att ett antal skärpningar vidtagits är det ännu allvarligare. Företagarna borde rimligtvis istället rapportera att de har en kö av arbetssökande. Eftersom de inte gör detta återstår frågan om det behövs ännu mer av utbudsstimulerande åtgärder eller om det måste till helt andra åtgärder. Borde inte valrörelsen handla om detta? Vilken ståndpunkt intar Socialdemokraterna?

[Uppdatering: I radions Studio ett "Är dagens ungdomar slöa?" berättar Tibet Ukus mera om hur svårt det är att få folk att jobba. I AB skriver Bert Karlsson en debattartikel med rubriken "Unga är för lata att plocka bär".]

Läs även andra bloggares åsikter om jobbskatteavdrag, arbete, arbetsutbud, bidrag, sociala bidrag, ungdomar, lathet, arbetsvilja, arbetslöshet, forskning, regeringen, Alliansen, Socialdemokraterna, ekonomi, val 2010, politik på intressant.se