Kan grön ideologi ersätta liberalismen?

Liberalismen har klara besked om näringslivets organisation, det socialas utformning, inkomstomfördelningen och miljöpolitiken. Men vad har Gahrtons gröna tänkande att säga om annat än miljöpolitiken?

I Dagens Nyheters debatt om liberalismen (tidigare kommentarer 26/7 och 15/8) , som initierades av Svante Nycander, gjorde fd folkpartisten Per Gahrton (MP) igår 19/8 ett inlägg med rubriken "Därför hör liberalismen hemma i det förflutna". Hans artikel är något förvirrad eftersom han inte gör distinktionen mellan socialliberalism och klassisk liberalism ("nyliberalism").

Gahrton hänvisar till naturvetaren Hannes Alfvén som brukade säga att liberalismen föddes på 1700-talet och dominerade på 1800-talet. Här betyder "liberalism" rimligtvis ett system där staten har en begränsad betydelse för samhällslivet. Enligt Gahrton är utgör denna ideologi en typisk "kulturell eftersläpning" (hänv till sociologen W F Ogburns "cultural lag" 1922; Wp), dvs en tankemodell som har "förlorat sin verklighetsförankring men ändå lyckas hålla sig vid liv med konstgjord andning".

Vad menas med detta? Det verkar som att miljöpartisten Gahrton vänder sig mot att en någorlunda fri marknadsekonomi skulle kunna fungera för att kunna skapa ett "mänskligare samhälle" och anser att den "osynliga handen" definitivt är handfallen i att möta 2000-talets "överlevnads- och rättviseutmaningar". Det är istället det "gröna tänkandet" som föddes på 1900-talet som kommer att dominera på 2000-talet enligt Gahrton. Hela socialliberalismen har försvunnit i denna analys.

En politisk ideologi borde ha synpunkter på de viktigaste samhällsområdena (enligt nedan). Det har inte den gröna ideologin. Vi har åtminstone följande viktiga områden:

1. Näringslivets organisation: marknader eller planering
2. Den sociala sektorns utformning: höga skatter och offentlig produktion eller låga skatter och stora inslag av marknadsproduktion (t ex försäkringar)
   
3. Inkomstfördelningen: stor omfördelning med progressiva skatter och bidrag eller liten omfördelning av den "spontana" fördelningen
4. Säkerhetsutformningen: a) militär och polis, b) ekonomisk stabiliseringspolitik och c) miljösäkerhet

Vi ser av denna översikt att den gröna ideologin enbart har idéer på punkten 4c. Liberalismen vill att dessa problem löses med hjälp av generella åtgärder som är förenliga med marknaden. Men ibland får man intrycket att det gröna tänkandet förordar planekonomi - åtminstone i klimatpolitiken. Gahrton kommer inte med något klargörande.

Dessutom har Gahrton fel när han antyder att liberalismen skulle låta helt fria marknadskrafter ta hand om en så typisk kollektiv nyttighet som 4c. Det är som om liberaler skulle förorda att försvar och polis skulle skötas av marknaden. Den politiska ideologi som företräder en sådan uppfattning kallas istället anarkism.

Nej Per Gahrton, ditt tänkande på den politiska filosofins område är både oklart och helt felaktigt båda vad avser den gröna teorins potential och liberalismens möjligheter att hantera samhällsproblemen.

Läs även andra bloggares åsikter om ideologi, liberalism, nyliberalism, socialliberalism, grön ideologi, miljöideologi, klimat, Miljöpartiet, Gahrton, filosofi, samhälle, politik på intressant.se