Irlands skattetryck måste mer än fördubblas?

Irlands finansminister Brian Lenihan gick igår ut med uppgiften om ett "skräckinjagande budgetunderskott" på 32 procent av BNP (DN). Detta var en följd av räddningen av bankväsendet som uppgår till 45-50 mdr euro.

Idag skriver DN:s korrespondent i Storbritannien Dan Lucas om denna stödoperation:

"De irländska skattebetalarna kommer att få betala mellan 45 och 50 miljarder euro, mellan 410 och 460 miljarder kronor, för att rädda landets bankväsende."

Liknande rapportering har förekommit överlag. Men är detta en rimlig beskrivning av vad som förestår i ett land med knappt 4,5 miljoner invånare - hälften av Sveriges storlek?

Skattetrycket i Irland är 28 procent av BNP (-08). Skulle de irländska skattebetalarna snart behöva betala 60 procent av BNP i skatt för att täcka budgetunderskottet? Eller skulle regeringen kunna eliminera alla offentliga utgifter för att få ner budgetunderskottet till noll?

Beskrivningen av konsekvenserna av räddningen av bankerna är uppenbarligen missvisande. Det är orimligt att skattebetalarna skulle uppoffra omkring hälften av sin privata levnadsstandard för att rädda bankerna. (Alternativt offra all offentlig verksamhet och litet av den privata.)

På något sätt måste räddningen av bankerna resultera i någonting annat än i den populistiska beskrivningen att "skattebetalarna får betala". Eller är det helt enkelt amatörer som drar slutsatsen utan att tänka på att det är orimligt? De professionella ekonomerna saknas i debatten och lämnar fältet fritt för ren mytbildning. Varför? Och varför finns det inga media som försöker ta reda på hur det egentligen hänger ihop? Har Tea-Party-rörelsen redan fått globalt genomslag?
>
Se även Ekonomisten. Läs även andra bloggares åsikter om Irland, budgetunderskott, finanskris, bankräddning, räddningspaket, finanskrisen, skatter, skattebetalare, stabiliseringspolitik, nationalekonomi, skatt, ekonomi, politik på intressant.se