Hur ska Irland klara sig?
Budgetunderskottet är 12 procent och ska ned till 3 procent av BNP. Besparingspaketet är ca 6 procent av BNP. Varifrån kommer resterande 3 procentenheter?
På onsdagen 25/11 lade Irlands regering fram sparpaketet på 15 mdr € för 2011-14. Redan nästa år ska 40 procent eller 6 mdr € genomföras. Paketet innehåller 25 000 färre offentligt anställda, nyanställda där får 10 procent lägre lön, minimilönen sänks 1 € till 7:65/tim, fribeloppet för inkomstskatten sänks 18 300 till 15 300 €/år, momsen höjs med 1 pe -13 och -14, ny fastighetsskatt införs och marginalskatterna höjs (t ca 42 %). Pensionsåldern höjs till 66 år 2014.
Sparpaketet är en förutsättning för att lån från EU, IMF mfl på 85-90 mdr € ska börja utbetalas. Men vad kan paketet ge för effekter? Själv säger regeringen att budgetunderskottet i år på egentligen 12 procent av BNP (bankstödet borträknat) ska minska till 9,1 procent redan 2011 och hamna på under 3 procent 2014. Tillväxten ska bli 2,7 procent i genomsnitt fram till 2014. Det verkar inte realistiskt.
Om Irlands BNP är ca 250 mdr € och sparpaketet är på 15 mdr € motsvarar det 6 procent av BNP. Budgetunderskottet borde därför ceteris paribus bli 6 procent 2014 om det är 12 procent i år. Det är alltså tillväxten på 2,7 procent om året i fyra år (11 %) som skulle svara för resten. Det betyder att nästan 30 procent av tillväxten dras in till staten utan att statens utgifter ökar. Hur skulle detta vara möjligt?
Tillväxtprognosen kan dessutom ifrågasättas. En finanspolitisk åtstramning med 6 procent av BNP leder inom två år till 3 procentenheters lägre tillväxt enligt den studie Karolina Ekholm på Riksbanken hänvisade till. Det indikerar att den ackumulerade tillväxten inte blir 11 procent utan 8 procent till 2014. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's, som nyss sänkte Irlands kreditbetyg, anser att tillväxten de två närmaste åren blir noll procent och tidigast 2013 kan den bli mer än 2 procent.
Vad kan då långivarna göra om Irland misslyckas att driva ner budgetunderskottet med 6 procentenheter? De kan fordra ytterligare åtstramningar för att betala ut de delarna av lånebeloppen. Men är det är svårt om Irland inte vill ha alla lånen. Ska långivarna då driva fram en ny räntekris?
[rättad]
Andra bloggar om: Irland, kris, sparpaket, åtstramning, lånekris, EU, finanskris, nationalekonomi, stödpaket, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 17:07
4 comments
4 Comments:
En röst från Irland:
March from Wood Quay Dublin to the GPO at 11am Saturday 27th
I am asking that the Irish people unite, as our forefathers did, and take to the streets at 11am Saturday 27th from Wood Quay Dublin, to voice our anger and concern over the actions of our politicians and what is happening to Ireland. ... (mer info) (mindre information)
Hur skall Irland klarar sig?
Man brukar säga att depressionen börjar i sin svagaste länk (land) och flera länder drabbats hitills. USA, England, Island, Grekland, Irland har bankerna gått i konkurrs. Länder som Mexico och Spanien (20% arbetslöshet) får väl också sägas vara i depression.
Ett utmärkande drag är också den folkliga ilskan, hatet mot banker och regeringar, som använder skattebetalarnas pengar för att rädda dem är värre än någonsin. Stora massdemonstartioner har vi sett i alla bankkraschade länder.
Island är väl det enda land där regeringen lät privatbankerna gå i konkurs eftersom man inte hade pengar att rädda dem. Det kanske var bästa lösningen, antagligen den enda lösningen.
På Irland är det folket som får betala alla bankförlusterna genom sänkt A-kassa och barnbidrag, höjda skatter, etc. Det är i alla fall helt fel att folket skall drabbas av bankerna vårdslösa affärer. Därför tycker jag att Irlands regering inte skall rädda bankerna, bättre att aktieägare, obligationsägare och långivande banker får ta smällen. Sedan lämna Euron och EMU och gå tillbaka till det Irländska pundet, detta är andra gången som det visat sig att fasta växelkurser/gemensam valuta inte fungerar (Ecu/ERM brakade 1992).
Sedan har vi Portugal och Spanien i kriskön. Spanien anses "To big to fail and to big to bail." Sedan lär många tyska, franska, överiga banker få sig en rejäl smäll när dessa länder går i konkurs.
Vi får verkligen hoppas att svenska banker inte har några fodringar på andra exponerade banker. Detta kan leda till att ingen bank vågar låna ut till någon annan bank eftersom man är osäker på andra bankers exponering, ungefär som augusti 2008 då ingen bank vågade låna ut och hela remburssystemet stod still och hela världhandeln stoppades.
Det är svårt att se att Sveriges företag och banker inte skulle drabbas av finanskrisen som nu har fått nytt momentum.
Är det inte dags att lämna hela det gamla banksystemet med fraktionellbanking och FIAT pengar och gå över till 100% silver och 100% guld mynt, de enda valutorna som aldrig förlorat sitt värde sedan de uppfanns för 10.000 år sedan. Sådana valutor skulle genast kunna ligga till grund för all handel i världen. Då förlorar politiker och riksbanksbyråkrater möjligheten att påverka räntan och penningmängden och världens folk befrias från deras utsugning och förtryck. Låter som musik i mina öron.
Max Keiser har upptäckt att JP Morgan Chase har en gigantisk naked short position i silver och rekommenderar därför alla att köpa några OZ silver för att tvinga JP Morgan att köpa tillbaka silvret vilket kommer att fyrdubbla silver priset (enligt honom).
Detta för att ruinera JP Morgan som väldigt många hatar, folk uppmanas ta ut sina pengar ur storbankerna och ha dem hemma eftersom ingen ränta ges eller flytta dem till mindre lokala banker.
Det som är nytt i denna bankkris är Internet där miljoner människor snabbt kan informeras och aktiveras till handling som aldrig den företagsägda Main Stream Media skulle göra.
Folks hat mot att bankerna får skattepengar och de vanliga tvingas från sina hem och deras pensioner riskerar att bli värdelösa, vet inga gränser.
Hörde att det kan bli möjligt att delstats guvenörer kan uppmana folk att bara betala fastighetsskatten men inte banklånen och bo kvar i sina hus kan bli aktuellt.
Vi lever i mycket spännande tider måste jag säga, vi är på väg in i världshistoriens djupaste depression någonsin.
Johnny, även om jag blivit mer pessimistisk är jag inte övertygad om att vi kommer att få en djup depression. Den amerikanska ekonomin hankar sig ändå fram med några procent om året och Tyskland går bra. Det kan rädda andra länder som kan hinna stabilisera sig och få ned räntorna.
Det som nu pågår är väl egentligen någon form av symbolpolitik som man tror har en lugnande psykologisk effekt. 85 mdr €, varav 35 går till bankerna, kan ju inte ha någon slutgiltig effekt om räntan dessutom är ca 5,8 procent i genomsnitt. Irland har ju lånat upp 50 mdr € för att rädda bankerna och 30 till annat bara i år. Åtstramningspaketet är på 15 mdr fram till 2015 riskerar att leda till stagnation och politiska problem.
Men om Irland klarar påfrestningarna och ökar exporten kommer åtstramningen att bidra till att det kan bli ett handelsöverskott. Och då kan man betala tillbaka en del av lånen och omsätta andra till en lägre ränta. Om Irland hade haft en egen valuta skulle denna ha devalverats och då hade krisen nog kunnat klaras snabbare.
Det fantastiska är att Irlands bankkris inte kunde förutses med någon längre framförhållning. Rogoff påpekade på söndagskvällen att stresstesten inte visade att Irlands banker kunde komma i svårigheter. Han trodde i övrigt att det skulle bli skuldnedskrivningar i de nu aktuella PIGS-länderna. Det blir intressant att se eftersom övriga Europa då ger bort en del av sina egna pengar definitivt. De svenska bankernas exponering är 60 mdr kr enligt DI i lördags. Mot alla svaga länder är exponeringen 500 mdr. Det kan bli en krasch.
Det viktiga nu är att övertyga investerarna att hårda men inte oöverkomliga åtstramningar kan stabilisera läget. Annars blir det partiell bankrutt. Erfarenheterna är begränsade eftersom tidigare kriser nästan alltid inneburit att valutan fått flyta och depreciera mycket mera än tilltänkta devalveringar (artikel 20 okt). Det borde Rogoff ha nämnt.
Borde inte europas politiker studera krisen i Mexico 1994 litet närmare? Allmänheten och politikerna trodde att den skulle bli en kostsam "bailout" för amerikanarna. Men i slutändan sägs de ha tjänat 500 milj $ när lånen betalades tillbaka.
/DNg
Visst finns det en möjlighet att det inte blir värre, men det verkar som depressionsprocessen fortsätter och knäcker land efter land.
Sedan är det intressanta skillnader mellan Euro länderna och självständiga länder med egen valuta.
Irlands bailout verkar främst vara en bailout av Tyska, Engelska, Franska och Amerikanska bankerna, som slipper drabbas av förluster på sina lån till Irländska banker, de får irländska skattebetalare nu betala. Irländska staten skall väl bara stå får insättningsgaranti upp till garantibeloppet och aktieägare, bank obligationsägare och långivande banker som får ta smällen som sig bör. Märkligt att EU/IMF lyckas tvinga på Irland denna orättvisa deal.
Här är en bra artikel som diskuterar riskerna för default i olika länder och dess risk att orsaka världsomfattande bankkollaps.
http://www.marketoracle.co.uk/Article24619.html
Skicka en kommentar
<< Home