Konjunkturinstitutet förutspår 155 000 nya jobb

Exporten ökar 11 procent i år och 155 000 nya jobb skapas 2009-12. Konjunkturinstitutet förutser en god utveckling för Sverige och ingen dubbeldipp i omvärlden. (8 diagram)

Konjunkturinstitutet kom idag 21/12 med sin stora prognos för 2011 och 2012 (pdf). Den är mycket positiv för Sverige med en BNP-ökning på 5,6 procent i år och 3,8 resp 2,9 procent därefter. Bytesbalansen ligger på ett överskott på drygt 6 procent av BNP alla tre åren. Arbetslösheten sjunker till 7,6 procent 2012 men ligger 1,6 procentenheter över balansnivån. Sysselsättningen ökar med 155 000 personer 2009-12 (se nedanstående diagram).

Sysselsättningsgraden (16-54 år) ökar till 75,5 procent 2012 mot 73,5 år 2009. Grundläggande för konjunkturutvecklingen är exportens nedgång under finanskrisen och den uppgång som följer därefter trots att KI förutser att kronan stärks. Kursen mot euron förutses stärkas till 8,95 kr/€ i genomsnitt 2012, dvs den kurs som råkade noteras idag.

Exporten minskade med 13,4 procent 2009. I år ökar den med 11,1 procent och fortsätter med 8,2 resp 5,9 procent (diagrammet oklart). Sverige är mer exportberoende än andra länder vilket är en förklaring till varför Sverige drabbades hårdare än andra länder av lågkonjunkturen. Men återhämtningen i Sverige är starkare.

Varken i USA eller i Europa förutser KI några tendenser till en dubbeldipp även om den något svaga europeiska utvecklingen utgörs av ett splittrat genomsnitt. Detta illustreras av hur obligationsräntorna avviker från den tyska räntan i några länder (Pigs), se nedan:

I Tyskland är räntan 3 procent, men i Grekland är den 9 procentenheter högre, i Irland 6 pe högre, i Portugal nästan 4 pe högre och i Spanien drygt 2 pe högre. Den lilla nedgången i räntorna för Irland och Portugal i slutet av diagrammet beror på stora obligationsköp från ECB:s sida i början av december. Effekterna av stabiliseringsfaciliteterna EFSM och EFSF tycks endast temporärt ha kunnat hålla nere obligationsräntorna. Olyckliga uttalanden från den tyska förbundskanslerns sida har enligt min bedömning haft mycket större effekt på oron.

Den svenska stabiliseringspolitiken har den här gången varit mer framgångsrik än under 90-talskrisen. En orsak är att den inhemska efterfrågan har kunnat hållas uppe trots svårigheter för bankerna och en avsevärd sparandeökning. En hel del av den sekundära depressionen har på så sätt kunnat undvikas. KI har jämfört tre konjunkturnedgångar med avseende på BNP och inhemsk efterfrågan i nedanstående diagram:

Både efter IT-krisen och i synnerhet under 90-talskrisen utvecklades inhemsk efterfrågan sämre än BNP. Under 90-talskrisen syns en tydlig dubbeldipp som förefaller ha orsakat den stora nedgången genom att tillåta ett kraftigt genomslag för den sekundära depressionen. Under den nyss passerade finanskrisen har också hushållens sparande ökat betydligt mindre än under 90-talskrisen:

Orsaken till att sparkvoten denna gång ökade mindre borde klarläggas med ytterligare forskning. Detta kan bero på psykologiska faktorer men också på mera fundamentala skillnader i hushållens finansiella ställning och framtidsbedömningar. Om den ekonomiska politiken kan påverka sparandet är detta en möjlighet som kan utnyttjas vid framtida konjunkturkriser.

Slutligen har jag klippt ett par kompletterande tabeller som brukar vara av intresse. Skattekvoten förutses sjunka (-0,9 pe) - delvis som en effekt av ytterligare ofinansierade skattesänkningar. Det totala utrymmet är 25 mdr kr 2011 och 2012 men en mindre del kommer att användas för utgiftsökningar 2011 bedömer KI:

Posten 'EU-skatter' bör placeras under raden 'skattekvot' för att tabellen ska bli logiskt konsistent.

Antalet personer som får offentliga bidrag minskar för alla delposter utom för socialbidrag (ekonomiskt bistånd):

Sjuk- och rehabiliteringspenning är det som tidigare kallades sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning kallades tidigare förtidspension. Sjukpenningen minskar obetydligt mot 2009 och ökar efter 2010.

Läs även andra bloggares åsikter om konjunktur, skattekvot, obligationsräntor, export, BNP, nationalekonomi, stabiliseringspolitik, politik på intressant.se