Riksbanken alltför optimistisk?

Det är en ganska ytlig konjunkturbedömning som ligger bakom Riksbankens räntebeslut. Ändå är man ganska optimistisk. Kan verkligen Grekland fortsätta att betala 9 procent i högre ränta än Tyskland med en statsskuld på 150 procent av BNP?

Riksbanken höjde räntan till 1,25 procent, som väntat. Höjningen med 0,25 procentenheter börjar den 22 december men på bolånemarknaden har höjningen redan slagit igenom. Att motverka de höga bostadspriserna är ett syfte med höjningen även om räntan är ett trubbigt instrument. Riksbankens huvudmotivering är att begränsa inflationen.

I den penningpolitiska uppföljningen (pdf) finns grunderna för räntehöjningen beskrivna. Här redogör man för konjunkturutvecklingen mot bakgrund av vad som framkommit sedan den penningpolitiska rapporten i oktober. Detta ligger till grund för att inte ändra räntebanan. Enligt min mening finns det två kritiska punkter i bedömningen av utvecklingen 2011 och 2012. Det är hur det går i USA och i euro-området med tonvikt på Piigs-länderna. Om USA är Riksbanken förvånansvärt optimistisk och skriver:

"I USA ser tillväxtutsikterna bättre ut jämfört med bedömningen i oktober. Hushållens konsumtion fortsätter att öka och bidrar till en mer positiv konjunkturbild, men utvecklingen hittills tyder på att återhämtningen på arbetsmarknaden går långsamt. Sysselsättningen steg endast marginellt i november och arbetslösheten ökade. Höga vinster inom företagssektorn och uppgången i inköpschefsindex under den senaste tiden talar dock för en ökad efterfrågan på arbetskraft framöver. Finanspolitikens inriktning väntas samtidigt bli mer expansiv till följd av överenskommelsen nyligen om skattepolitiken för de kommande två åren. BNP-prognosen för USA har därför reviderats upp både 2011 och 2012."

Inte heller för euro-området framkommer någon större oro. Riksbanken skriver:

"För euroområdet pekar den senaste tidens starkare arbetsmarknads- och konsumtionsutveckling i Tyskland, tillsammans med starka förtroendeindikatorer, på en relativt god tillväxt den närmaste tiden. Sammantaget har det gjort att tillväxtprognosen på kort sikt är något högre än i bedömningen i oktober. Samtidigt har oron ökat kring den statsfinansiella situationen i flera länder, vilket höjer sannolikheten för större fi nanspolitiska åtstramningar. En stram finanspolitik i euroområdet väntas bromsa efterfrågan under loppet av 2011 och 2012."

I SvD finns idag 15/12 en artikel med rubriken "Även Spanien i riskzon för EU-stöd". Den illustreras med ett stort diagram för hur ränteskillnaderna mot 10-åriga tyska statsobligationer har utvecklats sedan december 2009. Tyvärr finns detta inte online.

I grova drag visar diagrammet att differensen i början av december 2009 var störst för Grekland och Irland med 1,8 procentenheter. I slutet av april stack differensen för Grekland upp över 9 pe, medan den för Irland (o Portugal) låg på 3 pe. Efter en nedgång efter räddningspaketet 9 maj på 750 mdr € steg differensen fram till mitten av september åter till 9 pe för Grekland och drygt 4 pe för Irland och Portugal.

Fram till den 18 oktober sjönk differensen för Grekland till 6,6 pe och för Irland och Portugal till 3,8 resp 3,2 pe. Detta datum kom Tyskland och Frankrike överens om att även privata investerare skulle drabbas av förluster vid nya lån till euroländer i kris. Räntedifferensen steg för Grekland i november åter till drygt 9 pe och för Irland till 6,5 pe. För Portugal blev uppgången mindre eller till 4,5 pe.

Hela vinsten för Grekland försvann genom 18 oktoberutspelet. Det utlöste också en akut kris för Irland som ledde fram till räddningspaketet 28 november på 85 mdr €. Detta sänkte Irlands räntedifferens med 1,5 pe men den är i början av december fortfarande 5 pe, större än alla månader före november. Portugal fick dock nytta av "lugnet" och differensen är nu nere på drygt 3 pe.

Spaniens utveckling är illavarslande men på en betydligt lägre nivå. Differensen var ca 0,5 pe i januari och har därefter successivt stigit till 2,5 pe i början på december (med en topp på nästan 3 pe strax före ECB:s utspel 2 december (bloggart). Bankerna har en farlig kreditrisk på 176 mdr € enligt Moody's (17 % av BNP).

Det borde gå att räkna ut vilka räntor dessa länder kan betala med hänsyn till hur deras skuldstruktur ser ut. Då skulle man kunna få en bättre bild av hur instabil situationen är. För att kunna fastställa en mera välgrundad räntebana borde Riksbanken ha lagt ner litet extra möda på att klarlägga Piigs-ländernas situation. Kan t ex Grekland betala 9 procent i högre ränta än Tyskland (3 %) på 10-åriga statsobligationer när statsskulden beräknas bli 150 procent av BNP år 2011?

Läs även andra bloggares åsikter om Riksbanken, ränta, styrränta, räntehöjning, konjunktur, inflation, Grekland, Piigs, statsskuld, obligationer, skuldkris, räntebana, ekonomi, politik på intressant.se