Arbetsutbudet - så ser det tyvärr ut

Ensamstående kvinnor påverkas mest av de fyra jobbskatteavdragen enligt KI. De är i högre grad lågutbildade. Ökad arbetslöshet ska dämpa löneökningarna och locka företagen att anställa fler. Men de lågutbildade har redan en arbetslöshet på nästan 20 procent. Effekterna kommer först efter många år om ens då.

En specialstudie från KI (nr 24) går igenom hur arbetsutbudet såg ut 2007 och där görs teoretiska kalkyler för hur jobbskatteavdraget påverkar benägenheten att börja söka jobb. Studien har gjorts av Thomas Andrén och har titeln Kvinnor och mäns arbetsutbudspreferenser: analys med en strukturell diskret arbetsutbudsmodell (pdf) Huvudresultatet är att utbudet genom de fyra jobbskatteavdragen ökar med 0,5-2,2 procent beroende på hushållstyp.

Huvudproblemet för Sverige är att nedgången i sysselsättningsgraden, som inträffade under 90-talskrisen, till stor del ser ut att ha blivit bestående:

Sysselsättningsgrad i % av befolkningen 16-64 år

En orsak till nedgången är ökningen av arbetslösheten, som först slog starkare mot männen medan kvinnorna klarade sig bättre genom att en stor del var offentliganställda:

Arbetslöshet i % av ak (g def)

KI:s studie belyser inte närmare andra orsaker såsom förtidspensioneringar, sjukskrivningar och ökad studiebenägenhet. Frånsett förtidspensionerade och studerande visar studien vilka socioekonomiska egenskaper de som inte arbetar karaktäriseras av. Redovisningen sker för ensamstående med och utan barn samt för sammanboende med och utan barn samt uppdelat för män resp kvinnor. Utbudseffekterna är förväntade följder totalt av fyra jobbskatteavdrag. (En förutsättning är rimligtvis också att jobbskatteavdraget är känt.)

Ensamstående med o utan barn har en medelålder i urvalet för män på 35,5 år och kvinnor 37,1 år. De arbetar till 56 resp 49 procent heltid - och 18 resp 19 procent arbetar inte. De som inte arbetar är yngre, 33,7 resp 32,2 år. De har lägre utbildning än de som arbetar heltid (inom parentes): män grsk 44,5 proc (11,9), univ 18,5 proc (29,7); kvinnor grsk 46,1 proc (8,0), univ 18,1 proc (41,4). Endast 1,5 (5,9) procent av männen har barn medan motsvarande siffror för kvinnor är 15,5 proc (17,5). Här görs reservation för folkbokföringsproblem med barnen.
(Utbudseffekt: m +0,16 tim, 1,26 %; kv 0,58 tim, 2,19 %)

Sammanboende med barn har en medelålder för män på 40,5 år och för kvinnor på 38,0 år. De arbetar till 83 resp 46 procent heltid - 5 resp 15 procent arbetar inte. De som inte arbetar är obetydligt äldre, 41,5 resp 38,8 år. De har beträffande männen högre andel univeristetsutbildade än de som arbetar heltid medan motsatsen gäller för kvinnorna (heltid inom parentes): män grsk 25,0 proc (11,2), univ 40,4 proc (35,8); kvinnor grsk 24,1 (7,0), univ 36,5 proc (46,2). Hela 77 proc (77) av männen har barn under 6 år medan 90 proc (74) av kvinnorna har det.
(Utbudseffekt: m 0,17 tim, 0,47 %; kv 0,26 tim, 0,92 %)

Sammanboende utan barn har en medelålder för män på 49,1 år och för kvinnor på 47,1 år. De arbetar till 81 resp 66 procent heltid - 7 resp 8 procent arbetar inte. De som inte arbetar är vad gäller männen betydligt äldre, 55,5 resp kv 47,3 år. De har beträffande både män och kvinnor lägre andel univeritetsutbildade än de som arbetar heltid (inom parentes): grsk 11,7 (13,2), univ 30,9, (42,3); kvinnor grsk 21,4 (9,4), univ 32,9 proc (49,9). Man kan misstänka att det bland männen som inte arbetar finns en andel som är långtidssjukskrivna och som tidigare skulle blivit förtidspensionerade.
(Utbudseffekt: m 0,25 tim, 0,70 %; kv o,26 tim 0,93 %)

➜Den största utbudseffekten inträffar för ensamstående kvinnor som har en stor andel grundskoleutbildade. Samtidigt är det tyvärr denna grupp som efterfrågas minst när det gäller andelen lediga platser (10 %) och arbetslösheten är redan nästan 20 procent. Dessutom tenderar arbetslösheten att idag öka för lågutbildade samtidigt som den minskar för grupper med bättre utbildning (bloggart 1/4-11).

Det intressanta i debatten om utanförskapet och nya jobb är effekterna på dem som i utgångsläget inte arbetar. I redovisningen här ovan ingår effekter också från personer som t ex går upp från deltid till heltid. Utifrån rapportens diagram 7 och 8a-b kan göras en uppskattning av hur många procent andelen (i procent) som inte arbetar minskar genom jobbskatteavdragen och härifrån beräkna andelens förändring i procentenheter:

Ensamstående: män -2 proc, kvinnor -4 proc (andel ej arb: 18 resp 19 proc). Blir i procentenheter 0,36 resp 0,76

Sammanboende med barn: män -5 proc, kvinnor - 4 proc (andel ej arb: 5 resp 15 proc). Blir i procentenheter 0,25 resp 0,60

Sammanboende utan barn: män -5, kvinnor -6 proc (andel ej arb: 7 resp 8 proc). Blir i procentenheter 0,35 resp 0,48
(ovägt snitt 0,47 pe)

Vad ovanstående siffror blir i personer behandlas inte i rapporten. Detta måste tydligen utredas av läsaren själv eller i särskild ordning. Måste man misstänka att effekten skulle visa sig genant liten? Jag ska återkomma* till en fördjupad analys.

Rapporten ger slutligen en viss inblick i hur jobbskatteavdraget fungerar för att skapa fler jobb. Andrén hänvisar till tidigare forskning och skriver:

"Kolm och Tonin (2006) studerar med hjälp av en teoretisk allmänjämviktsmodell hur bland annat sysselsättningen påverkas av ett förvärvsskatteavdrag (jobbskatteavdrag). Simuleringarna i studien antyder, under realistiska antaganden, att jobbskatteavdrag har en dämpande inverkan på löner, vilket i sin tur leder till att företagen anställer fler. Det vill säga, jobbskatteavdraget påverkar sysselsättningen via lönebildningen, vilket enligt deras analys är den dominerande mekanismen. Detta resonemang antyder att det kan ta lång tid innan effekten på sysselsättningen kommer. I Sverige är lönernas rörlighet till stor del styrda av avtal som löper över flera år. Tillsammans med en stark fackföreningsrörelse antyder detta att anpassningen av löner kan ta tid och därmed också effekten på sysselsättningen." (min emfas)

Ett jobbskatteavdrag ökar alltså antalet jobbsökande och därmed ökar arbetslösheten. Den större arbetslösheten verkar på lång sikt reducerande på löneökningarna varvid företagens lönsamhet stiger. Detta stimulerar företagen att göra extra expansionsinvesteringar som kräver fler anställda. Det är sålunda många led som måste fungera innan det faktiskt uppstår nya jobb. Kommer det verkligen att ske?

*Fortsättning: Jobbskatteavdraget ger bara 23 000 arbetssökande 12/4-11

Läs även andra bloggares åsikter om jobbskatteavdrag, arbetsutbud, arbetslöshet, nya jobb, ensamstående, lönesänkning, skatt, Konjunkturinstitutet, skatter, regeringen, ekonomi, politik på intressant.se