Ökat antal svåranställda orsakar kvardröjande arbetslöshet

Det är inte mycket kvar av konjunkturarbetslösheten. De kvarvarande arbetslösa är svåranställda av olika skäl enligt Arbetsförmedlingen. Mot denna arbetslöshet hjälper knappast jobbskatteavdrag. Det är lönesubventioner och sänkta minimilöner som kan vara lösningen.

Arbetsförmedlingen, eller den del som tidigare kallades arbetsmarknadsstyrelsen, kom i förrgår med en prognos för arbetslösheten och sysselsättningen fram till 2012. Det är en tjock rapport på 116 sidor (pdf). Här framgår att arbetslösheten ska falla tillbaka från 8,4 procent förra året till 7,5 procent i år och 6,7 procent nästa år. Det överensstämmer exakt med regeringens prognos. Sysselsättningen (16-64 år) ska öka 2,4 procent 2011.

I absoluta tal sjunker arbetslösheten på två år med 77 000 personer och sysselsättningen ökar med 168 000 personer. Det är en exceptionellt stark förbättring. Fler siffror finns i nedanstående tabell:

Det som inte framstår som lika framgångsrikt är att den dolda arbetslösheten i olika konjunkturprogram, som förra året var 3,8 procent, inte ska minska mer än med 0,2 resp 0,4 procentenheter (7' resp 18' pers). Detta sammanhänger med att de kvarvarande arbetslösa till allt större del består av olika svåranställda grupper. AF visar upp följande lista på svåranställda:

• Ungdomar med bristfällig utbildning
• Utlandsfödda, särskilt födda utom Europa (kvinnor)
• Funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga
• Arbetslösa personer 55-64 år
• Personer med högst förgymnasial utbildning

Ovanstående grupper svarar för 225 000 personer eller ca 60 procent av den totala (inkl dolda) arbetslösheten. Bara på två år har gruppen ökat med nästan 100 000 personer. Andelen väntas enligt AF överstiga två tredjedelar 2012. Många saknar fullgjord gymnasieutbildning. "På en treårsperiod har antalet korttidsutbildade utan arbete nästan fördubblats till att uppgå till nära 110 000 personer. Ungefär hälften av ökningen utgörs av utlandsfödda." AF tar särskilt upp de utomeuropeiskt föddas utveckling.

Sysselsättningsgraden för svenskfödda 1:a kvartalet 2011 var 76,6 procent. Bland utlandsfödda var den 61,8 procent och bland utomeuropeiskt födda 54,8 procent. Utvecklingen de senaste åren framgår av nedanstående diagram:

Under 1:a kvartalet 2011 uppgick de utlandsföddas arbetslöshet till 16,7 procent (16,6 procent ett år tidigare). De utomeuropeiskt födda hade en arbetslöshet på 22,5 procent. En översikt för samtliga grupper på arbetsmarknaden visas i nedanstående diagram:

De stora problemgrupperna är ungdomar och lågutbildade där arbetslösheten dock minskat samt utomeuropeiskt födda där den ökat. En grupp som inte visas i diagrammet är antalet i program för funktionsnedsatta som också ökat det senaste kvartalet. De uppgick till 71 000 personer och ökningen var 4 000 på ett år. Av dem ingår 46 000 i program med lönebidrag och 17 000 har sk trygghetsanställning. Härutöver finns anställningsstöd och instegsjobb med 3 000 personer i vartdera.

Arbetsförmedlingen klargör dåligt hur olika mått definieras. Sannolikt ingår inte funktionsnedsattas program i de konjunkturberoende programmen. Man påpekar också att arbetsförmedlingens program i arbetskraftsundersökningarna (AKU från Scb) klassas som "heltidsstuderande arbetslösa". Arbetslösheten minskar nu för dem med kortare tid som arbetslösa. Även långtidsarbetslösheten (>6 mån) har minskat med 20 000 på ett år till 123 000 personer. Däremot har de som varit arbetslösa minst ett år inte minskat. De uppgick till 67 000 personer kv1-11. En stor del av de långtidsarbetslösa är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantins tre faser eller i jobbgarantin för ungdomar. I april fanns 27 000 personer i fas 3, 10 000 fler än ett år tidigare.

Fas 3 består till 40 procent av personer över 55 år. Mer än var tredje besvärades av någon funktionsnedsättning. En tredjedel hade enbart grundskoleutbildning och nästan en tredjedel hade utländsk härkomst. Hela jobb- och utvecklingsgarantin förutses omfatta 93 000 personer 2011 och 3 000 färre 2012. Omkring 3,8 procent per månad övergår i arbete. Utanför de arbetsmarknadspolitiska programmen finns nystartsjobben som subventioneras genom nedsatta arbetsgivaravgifter. De uppgår till 45 000 och har ökat med 17 000 på ett år. Hur de klassificeras framgår inte men sannolikt räknas de som sysselsatta.

Det stora problemet framöver är de svåranställbara som enligt en ytterligare definition utgör 66 procent av de arbetslösa i april 2011. Det är personer som under de senaste tio åren varit arbetslösa sammanlagt ett år eller längre. Gruppen uppgår till 245 000 personer varav 103 000 personer saknat arbete mer än tre år av tio. Två tredjedelar av jobb- och utvecklingsgarantin består av dessa svåranställda.

Arbetsförmedlingen pekar särskilt på de utlandsföddas situation som en utmaning för framtiden. De senaste fem åren ökade den aktiva befolkningen 16-64 med 200 000 personer från utlandet. Det är särskilt de utomeuropeiskt födda som har problem. 80 000 av dem saknade arbete i april - en fördubbling av antalet på två år. Många saknar grundläggande utbildning.

Även de funktionsnedsatta utgör en framtida utmaning. Det sker sålunda en ökning av antalet när sjukförsäkringssystemet blir mer rigoröst. 36 000 personer överfördes förra året men nu väntas en kraftig minskning de närmaste åren. Utöver dessa grupper kommer även de äldres (>55 år) arbetslöshet att öka.

Det förefaller alltså som om den konjunkturorsakade arbetslösheten snart är borta. Det som återstår är då sk friktionsarbetslöshet samt en svårbemästrad strukturell arbetslöshet. Den tycks inte alls ha karaktären av att det är personer som avvaktar eventuella bättre jobberbjudanden och alltså håller tillbaka sitt arbetsutbud av ekonomiska skäl. Slutsatsen av Arbetsförmedlingens analys är att det skulle behövas radikala åtgärder i form av förbud mot minimilöner eller alternativt något lönesubventioneringssystem som ger samma effekt på arbetsgivarnas uppträdande på marknaden och på deras jobbskapande förmåga. Vissa arbeten med permanent subventionering av praktiskt taget hela lönekostnaden kanske också behövs. Fas 3 kanske borde ersättas med riktiga låglönejobb.

Läs även andra bloggares åsikter om arbetslöshet, svåranställda, låglönejobb, arbetsförmedlingen, nya jobb, arbetsmarknadspolitik, lönesubventioner, minimilön, konjunkturarbetslöshet, ekonomi, politik på intressant.se