Så generar Europa sin katastrof

Fortsatt tvekan och handlingsförlamning kan leda till att Spanien och Italien inte kan refinaniera sina statslån under våren 2012. Rädslan för skuldkrisen kan leda till stigande räntor som utlöser inställda betalningar och bankkris med massarbetslöshet för många länder.

Konjunkturbedömarna ser en avmattning i Sveriges ekonomi framför sig. Därefter sker en återhämtning. Det bygger på bl a att den europeiska skuldkrisen kan bemästras under hösten 2011. Finansmarknaderna kan övertygas att de kraftfulla politiska beslut som fattas kommer att ge euroländer med svaga statsfinanser möjligheter att klara sina åtaganden. Då kan oron minska.

Men om man ser till hur de europeiska politikerna och ekonomerna hittills har agerat efter det att Greklands falsarier uppdagades kan man befara att det kommer att bli mycket värre innan det blir bättre. Idag 2/9 skriver f utrikesministern i Tyskland, Joschka Fischer, en artikel i DN om detta med rubriken "Halvvägs över stupet". Han är ute efter att EU ska bli en riktig förbundsstat med centraliserad maktutövning. När detta inte blev fallet tidigare under 00-talet hotar inte bara ekonomiskt elände utan också den fredliga utvecklingen:

"Europas overksamhet har redan haft klart ogynnsamma konsekvenser. Politikernas passivitet har underblåst folkets misstroende, som nu hotar själva EU. Krisen börjar luckra upp de grundvalar för en efterkrigsordning i Europa – de fransk-tyska och transatlantiska partnerskapen – som har säkrat en period av fred och välstånd utan like i kontinentens historia."

Så hur kommer det att gå med ekonomin? Som bakgrundsinformation har jag sammanställt läget 2011 i PIIG:s-länderna samt Frankrike och Tyskland. I den första kolumnen visas bytesbalansen, i den andra budgetsaldot (alla har underskott) och i den tredje statsskulden - alla i procent av BNP:

Land . . . Bytesbal . . . . . Budget . . . . Skuld

Portug . . . . -7,5 . . . . . . . . -5,9 . . . . . . 93,0
Irland . . . . +0,7 . . . . . . . . -10,5 . . . . . 112,0
Italien . . . . -3,5 . . . . . . . . -4,0 . . . . . .120,3
Grekl . . . . . -8,3 . . . . . . . . -9,5 . . . . . 157,7
Spanien . . . -4,1 . . . . . . . . -6,3 . . . . . . 68,1
- - -
Frankr . . . -3,9 . . . . . . . . .-5,8 . . . . . . 84,7
Tyskl . . . . +4,7 . . . . . . . . .-2,0 . . . . . .82,4

Källa: EU:s statistikkontor maj -11 (tab 44 o 78)

Dessa nyckeltal är inte tillräckliga för att kunna göra en detaljerad bedömning. Utifrån dessa skulle inte Italien och Spanien vara så mycket värre utsatta än Frankrike. Eller också är det i värsta fall bara en tidsfråga innan oron också kommer att beröra Frankrike. Det kanske kan undgås en tid eftersom Spanien och Italien kommer i fokus nästa vår. Senast i juli 2012 måste de två länderna refinansiera statliga lån som motsvarar 15 respektive 20 procent av BNP.

Tillsammans med budgetunderskott för Spanien och Italien i storleksordningen 5 procent av BNP blir påfrestningen på investerarnas förtroende högst betydande. Försäkringsbolag, pensionsfonder och penningmarknadsfonder kan bli oroliga för hållbarheten i dessa länders statsfinanser med snabbt stigande lånekostnader som följd. Detta leder i sin tur till att svårigheterna ökar ännu mera med en kumulativ process mot katastrof som yttersta konsekvens.

Vi såg en sådan orosreaktion för Spanien och Italien redan i slutet av juli 2011 när räntorna på kort tid steg med en procentenhet till omkring 6 procent för en tioårig statsobligation (mot drygt 2 procent i Tyskland och Sverige). Då kunde oron motverkas genom att ECB gjorde betydande stödköp av dessa länders statsobligationer. Men eftersom modern politisk ekonomisk teori ser detta som att "Europas skattebetalare (läs främst Tysklands) tvingas stödja Spaniens och Italiens odisciplinerade medborgare" är det långt ifrån säkert att sådana stödköp blir möjliga i framtiden.

Under hösten 2011 kan den ökade pessimismen om världskonjunkturen i allmänhet och tillväxtmöjligheterna i Spanien och Italien i synnerhet utlösa nya orosreaktioner. Dessa kan förstärkas av en skepsis inför ländernas förmåga att genomföra åtstramningar i en lågkonjunktur och av politisk-populistiska uttalanden om privat deltagande i en skuldnedskrivning. Räddhågsna politiker låter också uppfattningen sprida sig att dessa länder är "för stora" för att kunna räddas av den Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och av ECB.

När refinansieringsbehoven uppmärksammas efter årsskiftet utlöses en självförstärkande process som innebär att räntan för Spanien och Italien, som redan ligger över 5 procent, stiger ohämmat och slutar med att de två länderna ställer in betalningarna. Det utlöser i sin tur en bankkris både i dessa länder och de som är exponerade i form av innehav av statsobligationer. När bankerna i ett flertal europeiska länder är på fallrepet slutar de att låna ut pengar till vanliga företag och försöker driva in lån från dessa. Det medför produktionsminskningar och avskedanden av anställda som i sin tur förvärrar krisen ytterligare osv.

Oturligt nog leds Europas länder av svaga politiker just i den svåra tid när handlingskraft och förutseende skulle ha behövts. Det tycks särskilt gälla Tyskland (bloggart 24/5-10). Uttalanden därifrån om privat deltagande i skuldavskrivningar förra hösten verkar ha höjt ränteläget varaktigt med 1-1,5 procent för Spanien och Italien.

Vi kan göra en analogi med en eldsvåda. När det utbryter eld i en butik som säljer flaskvatten skulle man tycka att affärsföreståndaren kunde öppna ett antal flaskor och genast släcka elden. Men om hon då blir orolig för vad kunderna ska säga när det blir brist på flaskvatten kan hon tveka. "Det kanske är bättre att låta elden ta sig så att kunderna verkligen förstår att vi måste släcka", kan hon tänka och samtidigt hoppas att elden slocknar av sig själv. När elden sedan tilltar räcker inte vattnet...

[Artikel i SvD 3/9: Merkel i rävsaxen]

Läs även andra bloggares åsikter om Europa, EU, euron, Spanien, Italien, Tyskland, skuldkris, ränta, bytesbalans, budgetunderskott, ekonomisk statistik, statsskuld, stabiliseringspolitik, ekonomi, politik på intressant.se