måndag, augusti 29, 2011

Friheten begränsas av hot om upplopp?

Stora utgifter för polisen kräver högre skatter som minskar friheten för de laglydiga. Borde det inte gå att minska riskerna för upplopp på ett billigare sätt genom att minska utanförskapet? Men då är knappast jobbskatteavdrag rätt väg.

Enligt teorin om friheten som en funktion av människans grundläggande rättigheter som garanterar liv, säkerhet och egendom ska staten hålla med ett polisväsende som upprätthåller rättigheterna. För detta får staten ta ut en skatt som ska bekosta skyddsinstitutionerna. Den skatten har i liberal teori oftast ansetts bli liten.

Men dagens oro för upplopp i Storbritannien illustrerar ett problem som ifrågasätter bedömningen om att minimalstatens skattenivå blir låg. SvD har idag 29/8 ett fyrsidigt reportage om de brittiska kravallerna som bröt ut 6 augusti i Tottenham i norra London. Oroligheterna spred sig sedan till andra delar av London, till Birmingham, Manchester, Bristol och West Bromwich. Domstolarna och fängelserna fylldes till bristningsgränsen. Många bedömare tror att det kommer att bli nya kravaller.

Om en del av befolkningen inte vill respektera de rättigheter som ett ordnat och civiliserat samhälle bygger på måste naturligtvis polisens resurser dimensioneras för att förhindra mer omfattande våldsamheter. Det höjer förvisso behovet av större skatteintäkter. Frågan är om högre skatter är den enda lösningen på problemet. Det kanske finns billigare eller åtminstone trevligare sätt att lösa problemet?

Det viktiga är att få en korrekt bild av orsakerna till upploppen. För socialister är det enkelt att hävda att orsakerna ligger i stora inkomstskillnader och ojämlikhet. Lösningen är att höja skatterna för de rika och sänka dem för låginkomsttagarna. I SvD uttalar sig historieprofessorn Tom Hitchcock, som studerat historien av engelska upplopp. Han säger:
"Lågkonjunturen bidrar, men duger inte som förklaring. I stället handlar det om stora skillnader i samhället och om stora grupper som helt saknar röst i det politiska samtalet. I de här områdena möts invånarna dagligen av polis som granskar allt de gör. Upploppen var en reaktion mot auktoriteterna, som representeras av polisen. "
Här antyds alltså att upploppen är helt onödiga och en följd av att det finns en alltför ingående polisbevakning. Det verkar mindre rimligt eftersom Hitchcock ger följande förklaring till den primära orsaken till upploppen:
"Vi har skapat stora exkluderade grupper som inte känner att de har något att förlora. Rotlöshet och brist på gemenskap har följt i globaliseringens fotspår. Att bara skylla på regeringen är också en förenkling, politikerna återspeglar samhället mer än de driver utvecklingen."
Det är alltså utanförskapet som är orsaken. Sannolikt är politiken i Storbritannien inte lika intensivt inriktad på att minska utanförskapet som i Sverige. Men inte heller här har vi förskonats från upplopp i vissa delar av städerna där utanförskapet är större. Det finns andra likheter. Arbetslösheten i GB är 7,9 procent och ungdomsarbetslösheten 20,2 procent. På vissa håll är arbetslösheten sannolikt ännu större i England och det borde vara där som risken för upplopp är som störst.

I Storbritannien gör man inte ens de mest elementära saker som skulle kunna minska riskerna för upplopp. I SvD berättas hur anslagen till ungdomsgårdar skurits ner 75 procent och studiestödet för elever från fattiga hushåll på 250 kronor i veckan har slopats. Det utmynnar i den generella frågan: finns det en "trade off" mellan sociala insatser och polisbudgeten?

Om det är så att det går att sätta in åtgärder inom de områden som präglas mest av utanförskap och socialgrupp fyra så att det behövs mindre polisinsatser och försäkringsersättningar för skadad egendom kan det kanske rentav bli en samhällsekonomisk vinst. Borde då inte åtgärderna i så fall vara garanterat effektiva och inte så diffusa som de dyra svenska jobbskatteavdragen? Eller skulle Anders Borg på allvar kunna råda George Osborne att införa jobbskatteavdrag eller motsvarande även i England?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

4 Comments:

At 30 augusti, 2011 14:14, Blogger Errbe said...

NOLLTOLERANS OCH POLISER

I augustinumret har Scientic American en artikel om brottsbekämpningen i New York under de två senaste decennierna. Våldsbrott har minskat med 80 %, bilstölder med 94 %. Antalet intagna i fängelse var 2008 28 % lägre än 1990 medan det i hela USA stigit med 65 %.

Konklusionen är att brottslighetens nivå inte behöver påverkas av vare sig fattigdom, arbetslöshet, etnicitet eller missbruk av droger och att det inte är effektivt att sätta folk i fängelse.

De viktigaste åtgärderna har varit fler poliser på gatorna, som tillämpat noll-tolerans vid patrulleringen och kunnat arrestera direkt.

Det duger alltså inte att skylla på utanförskap och fattigdom. Det finns inga ursäkter för brott, stora eller små.

NY har nu minskat polisstyrkan med 2.000 poliser.

Det gäller att inte se mellan fingrarna med små förseelser. Från barnsben måste medborgarna få klart för sig att lag och ordning gäller.

Sedan är sysslolösheten förstås en starkt bidragande faktor. Det är viktigt att en låglönemarknad med låga skatter etableras så att det blir jobb även för okvalificerade. De som arbetar fullt skit på dagarna är inte ute och busar på nätterna.

 
At 30 augusti, 2011 14:17, Blogger Errbe said...

P. S.

"skift" inte skit.

 
At 31 augusti, 2011 02:14, Blogger Danne Nordling said...

Brottslighet och upplopp

Den normala brottsligheten kan bekämpas med fler poliser som ingriper redan vid småbrott. Det tyder erfarenheterna från New York på. Det ger en något högre polisbudget än vad vi normalt föreställer oss som nödvändig.

Men kommer en sådan politik också att förebygga upplopp? Av SvD framgår att polisen i vissa kravallområden är ständigt närvarande och gör täta kontroller. Trots detta (eller på grund av?) utbröt upplopp. Det finns rimligen en underliggande orsak.

Errbe, du har nog rätt i att sysslolösheten är en bidragande faktor. Det behövs en politik mot utanförskapet. Ett element i denna är etablerandet av en låglönemarknad för dem som är ohjälpligt lågproduktiva. Måste den drivas fram genom stora och dyra jobbskatteavdrag? Som jag visat tidigare är dessa inte särskilt effektiva vare sig för ökat arbetsutbud eller för relativa lönesänkningar. Det borde finnas mer snabbt verkande åtgärder som dessutom inte är lika kostsamma.
/DNg

 
At 31 augusti, 2011 10:57, Blogger Errbe said...

RESPEKT FÖR LAG OCH ORDNING

Det är något som det tar lång tid att skapa. Den kan ruineras på kort tid.

Du hänvisar till de många poliserna på Londons gator. De har inte agerat lika bestämt som de i NY. Brittiska inrikesministern har uttalat sig nedsättande om amerikansk bufflighet. I London har poliserna inte haft "samhällets" sanktion för bestämt uppträdande.

Detsamma gäller i hög grad här, där "dialogpoliser" står och tittar på, istället för att ingripa bestämt.

Det går åt många poliser för att etablera respekten, där den inte redan finns. Det behövs färre poliser än nu, sedan repekten blivit allomfattande.

Det effektivaste sättet att minska arbetslösheten är med en låglönemarknad kopplad till mycket låga skatter i de lägsta inkomstskikten.

Det snabbaste och billigaste sättet att komma dit är att genomdriva respekt för grundlagens "rätt till arbete". Inget fack skall få hindra någon att komma överens med den arbetsgivare han finner på de villkor han själv är nöjd med.

Förbudet mot monopol och karteller skall genomdrivas även på arbetsmarknaden.

Denna låglönemarknad blir även den bästa introduktionen för invandrare. Där kommer de i kontakt med "svenskar" och svenska vanor och erfarenheter samt lär sig språket på en naturlig väg.

Det finns inga som helst skäl, annat än monopolintressen, att hindra denna utveckling.

 

Skicka en kommentar

<< Home