Vart tog Irlands lånepengar vägen?
Har Irlands utlandslån gått tillbaka till utlandet? Eller har Irland inte fått pengar från utlandet? I varje fall finns det inget samband mellan budgetunderskottet och importen från utlandet. Lever inte irländarna flott delvis på de tyska skattebetalarnas bekostnad?
Irland räddade sitt banksystem till en kostnad av ca 50 mdr euro år 2010. Tillsammans med ett ordinarie budgetunderskott på 12 procent av BNP uppgav finansministern förra hösten att underskottet skulle bli 32 procent av BNP. Det skulle då ha varit fråga om ca 80 miljarder euro. Men när jag kollar siffrorna mot makrostatistik från EU:s statistikkontor (pdf) är det något fel i rapporteringen. Räddningen av bankerna kostade ca 32 mdr euro och tillsammans med det ordinarie budgetunderskottet (s 189) blev det totala underskottet 32,4 procent av en BNP på 153,9 mdr € (s 38). Det motsvarar 49,9 mdr €.
Det intressanta är emellertid finansieringen av detta underskott på 50 miljarder euro eller drygt 32 procent av BNP. Vem har betalat dessa pengar och vem betalar det fortsatta budgetunderskottet på 10,5 resp 8,8 procent av BNP i år och nästa år enligt EU:s prognos (maj-11)? Man har fått intrycket att det främst är de tyska skattebetalarna som genom utköp av tidigare utlandslån och dyrbara stödpaket betalar den irländska statens underskott och därmed irländarnas omoraliskt slösaktiga leverne.
Detta kräver att Irland har fått pengar från utlandet. Stämmer det? Vi kan titta på underskottet i bytesbalansen (s 189, p 3.6) och jämföra med budgetunderskottet (p 8.3) de senaste åren i procent av BNP:
År . . . . Bytesbal.....Budgetsaldo
2006 . . -3,7 . . . . . . +2,9
2007 . . -5,5 . . . . . . +0,1
2008 . . -5,6 . . . . . . -7,3
2009 . . -3,1 . . . . . .-14,3
2010 . . -0,7 . . . . . .-34,2
2011 . . +1,2 . . . . . .-10,5
2012 . . +1,8 . . . . . . -8,8
Här finns inget samband. De senaste åren har (och förutses) budgetunderskottet varit väldigt mycket större än underskottet i utrikeshandeln (importöverskottet). Se 2010. Då var handelsunderskottet 0,7 procent av BNP medan budgetsaldot var 32,4 procent. Var det utlandet som betalade det mesta av detta? Om Irland tog lån utomlands och fick stöd från EU måste praktiskt taget alla dessa pengar ha lånats ut till utlandet igen. Annars hade handelsunderskottet varit mycket större.
Man kan fråga sig varför utlandet ska blandas in i stödet till Irland när landet som nation tycks klara sig alldeles utmärkt utan att behöva finansiera sin förbrukning av reala resurser med utlandslån. Är det verkligen en korrekt bild av skuldkrisen som förmedlas i media?
Läs även andra bloggares åsikter om Irland, skuldkris, budgetunderskott, handelsunderskott, stödpaket, utlandslån, EU, bankstöd, ekonomi, media, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 17:47
3 comments
3 Comments:
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Jag är ingen expert på statistik, men är det inte svårt att veta hur varje Euro används?
Om staten försämrar sin balansräkning (ökar skulderna i förhållande till sina tillgångar), så försöker banker, företag och hushåll förbättra sina balansräkningar (minska sina skulder i förhållande till sina tillgångar).
Om staten lånar pengar försöker övriga aktörer att få tag på pengarna när staten har spenderat dem. Pengarna används därefter till att betala av lån och att öka kassalikviditeten.
Att olika aktörer försöker förbättra sina balansräkningar vid ekonomiska kriser är ett normalt förfarande. Vid amortering av lånen minskar penningmängden och just dessa Euro är borta ifrån räkenskaperna.
Per-Olof, i brist på mera fullständig statistik kan vi bara gissa vad som hänt. Ett land kan inte exportera skulder utan att importera varor och tjänster. Det enda undantaget är om pengarna läggs i valutareserven. Om den inte består av ädelmetaller är utländska värdepapper i valutareserven en fordran som nettar ut en del av skuldsättningen utomlands.
"Om staten lånar pengar försöker övriga aktörer att få tag på pengarna när staten har spenderat dem. Pengarna används därefter till att betala av lån och att öka kassalikviditeten." - Avser detta utlandslån?
Om inte, kan staten ta lån på hemmamarknaden istället för att höja skatterna. Det ökar räntebördan som främst blir inhemsk. När den framstår som ohållbar rycker EU in och tar över lånebördan med lägre ränta (c 80 mdr €).
För att detta inte ska leda till försvagning av bytesbalansen måste pengarna från de utlösta statliga lånen skickas till utlandet. Irländska banker och pensionsfonder mfl måste alltså ta likviden för irländska statsobligationer och köpa utländska statsobligationer (enkelt sett). Mer euro i kassan motsvarar en placering utan ränta, men borde inte vara en större del.
I så fall har EU:s räddningsfond först lånat pengar i t ex Tyskland, därefter köpt irländska statspapper som de tidigare innehavarna får pengar för som de placerar i Tyskland där räddningsfonden kan låna dem på nytt...
Om det är på detta viset kan man fråga sig varför de tyska skattebetalarna klagar över att de blir utnyttjade.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home