Bankrutt för alla PIIGS-länderna i olika grad?

Bedömare inom bankerna i Europa räknar med att sex euroländer i varierande grad måste skriva ned sina skulder - från 60 ner till 5 procent.

I SvD 20/10-11 skriver Patricia Hedelius om hur Europas banker måste öka sitt kapital till följd av nya kapitaltäckningsregler under rubriken EU-banker behöver dyr kur. De europeiska bankerna måste i genomsnitt höja det egna kapitalet med 21 procent för att nå upp till en kapitaltäckning på 9 procent. Det motsvarar drygt 700 miljarder kronor.

De nordiska bankerna kommer att klara sig bättre, framgår det av artikeln. Men det har redan hörts signaler om att de europeiska bankerna kommer att dra ner på kreditgivningen till följd av de högre kapitalkraven. Detta kommer också att bli följden av en nedskrivning av lånen till Grekland, uppger Di.se. Tydligen kommer det att kunna bli aktuellt med nedskrivningar av lånen till alla PIIGS-länderna, enligt artikeln av Hedelius som citerar Cyril Meilland, bankanalytiker vid Cheuvreux i Paris:

"Vi utgår ifrån att bankerna måste skriva ned värdet på sina statsobligationer till Grekland med 60 procent, till Portugal och Irland med 40 procent, Italien och Spanien med 10 procent och till Belgien med 5 procent."

Detta är ingenting annat än en bedömning att det kommer att bli statsbankrutt i varierande grad i PIIGS-länderna samt Belgien. Är det detta som ska bli resultatet av EU:s toppmöte i helgen? Eller är det så att det extra toppmöte, som det talas om redan till nästa vecka, kommer att rekommendera långivarna att göra dessa nedskrivningar?

Det kanske blir så att man först ger faciliteten EFSF mandat att köpa obligationer på andrahandsmarknaden och sedan utökar den till 440 mdr euro, som bildar ett grundkapital när faciliteten omvandlas till en sorts bank. Den skulle då kunna låna ut 2 biljoner euro (vilken regel som utmynnar i detta belopp detta brukar inte uppges). Dessa pengar skulle räcka för att rädda banker som kommer på obestånd till följd av bankruttnedskrivningarna.

Ibland kan man fråga sig hur tillförlitlig rapporteringen om olika belopp egentligen är. I onsdags rapporterade FT att behovet av nytt kapital för att möta en Grekisk nedskrivning inte skulle vara större än 80 mdr euro enligt EU:s bedömning av stresstesterna i somras. Det är väsentligt mycket mindre än den siffra på nästan 200 mdr euro som gällde tidigare och särskilt i relation till en bedömning av G&S på nästan 300 mdr euro. Men gäller detta verkligen nedskrivningsfrågan? Det är ju detta belopp på €80 mdr som Patricia Hedelius redovisar som en följd av ett administrativt beslut om skärpta kapitaltäckningsregler.

Det talas också om att faciliteten EFSF ska få ge lån upp till 10 procent av BNP till länder som löper risk att hamna i lånesvårigheter. Det är i så fall ett led i strategin att inga fler länder ska gå i konkurs. Grekland har ju redan fått en skuldnedskrivning på 21 procent. Kanske kan en nedskrivning med ytterligare ett antal procent kan bli en nödlösning som anses kunna rädda övriga länder från partiell bankrutt? Förstärkningen av EFSF, som Frankrike driver men inte Tyskland och ECB, är då en del i denna strategi.

Oklarheten i hur EU kommer att agera, om det blir något överhuvudtaget, finns nog att söka i att franska banker skulle råka mycket mer illa ut än tyska, om Greklands skulder måste skrivas ner i storlekordningen 50-60 procent. Beslutsvåndan kommer mycket sannolikt att fortsätta vid helgens toppmöte...

Läs även andra bloggares åsikter om bankrutt, konkurs, statsbankrutt, PIIGS, Grekland, Frankrike, Tyskland, EU, euron, eurokrisen, skuldkris, finanskris, lånesvårigheter, ekonomi, skuldnedskrivning, nationalekonomi, politik på intressant.se