Kan Grekland räddas med en konkurs?

En skuldnedskrivning med kanske 70 procent kommer inte att hjälpa upp Greklands konkurrenskraft. Om grekerna inte årligen får låna 10 procent av BNP utomlands för att täcka importöverskottet kommer ren varubrist att uppstå. Siffrorna pekar på att Grekland istället behöver 40 procents devalvering.

Jag har lyssnat i nästan tre timmar idag 12/10 på Studio 1:s genomlysning av den europeiska skuldkrisen utan att ha blivit så mycket klokare. Den fråga jag väntade att skulle besvaras var hur det nu kan bli klart att Grekland ska få sina 8 miljarder euro om man samtidigt tror att Grekland ska gå i konkurs med en skuldnedskrivning på 60-70 procent som nämndes i programmet. Betalar man ut 8 miljarder som efter någgra veckor eller månader bara är värda kanske 2,5 miljarder?

Det talas i detta sammanhang att "trojkan" ska godkänna Greklands åtstramningsåtgärder som i detta fall visat sig vara otillräckliga. Men trojkan, bestående av EU, ECB och IMF, godkände ändå ambitionerna. Vem är det som ska betala pengarna? Det är tydligen inte de stödprogram som inrättats inom EU och som samtidigt ska får mer resurser för helt andra ändamål.

Vi har tre program: mekanismen, faciliteten och den permanenta mekanismen. Mekanismen har akronymen EFSM och omfattar en ram på 60 mdr euro. Faciliteten kallas EFSF och omfattar nu 210 mdr euro men skulle ursprungligen ha 250 mdr. Nu håller man på att utvidga den till 440 mdr euro. Faciliteten ska kanske dessutom kunna låna pengar mot säkerhet i ECB så att ramen för stödåtgärder blir mångdubbelt större.

Både mekanismen och faciliteten ska avvecklas 2013 till förmån för den permanenta mekansimen ESM.

En tanke med stödåtgärderna för Grekland är att rädda landet från konkurs. Något av programmen ger lån till Grekland när statens pengar tar slut och andra av Greklands lån förfaller. Samtidigt talas det om en ordnad skuldnedskrivning. Den kanske ska ske i begränsad omfattning - säg 20 procent. Då är det fullt möjligt att stödpaketen till Grekland, som tillsammans är över 200 mdr euro kan hålla Grekland flytande under flera år. Men varje gång en liten del på säg 8 mdr ska betalas ut föregås detta av stor dramatik, demonstrationer och störtdykningar på Europas börser. Är det så vi ska ha det i flera år framöver?

Sett på längre sikt verkar det som om Grekland måste gå i konkurs där långivarna bara kan få tillbaka 30 procent av lånen (som nämndes ovan). Men leder det till att Grekland kan räddas? Tidigare har jag skrivit om hur Greklands reala växelkurs har försämrats jämfört med Tysklands (bart 3/10-11). Min slutsats var att Grekland behövde en devalvering med 25 procent. Nu nämnde Scania-chefen Leif Östling i Studio 1 att han tittat på siffror som beskrev kostnadsutvecklingen per producerad enhet (ULC). Det är ett säkrare sätt att bedöma konkurrenskraften genom att måttet också tar hänsyn till produktivitetsutvecklingen.

Tysklands ULC kan sättas till index 100 vid eurointroduktionen. Nu är ULC fortfarande 100 i Tyskland medan Greklands är 165. Det betyder att Grekland behöver en devalvering med drygt 40 procent för att komma i paritet med Tysklands konkurrenskraft för tio år sedan. Visserligen finns det andra Pigs-länder som låg på 130 men Grekland har nog anledning att hålla jämna steg med Tyskland. Så hur skulle en skuldnedskrivning med 70 procent kunna rädda Grekland om konkurrenskraften är fullständigt sönderslagen? Det kommenterade inte Östling som istället var oroad för att svaga länder skulle lämna euron.

Ett konkursat Grekland kan inte få låna utomlands på många år. Men om man är kvar i euro-zonen måste man under många år låna ca 10 procent av BNP utomlands för att bekosta importöverskottet. Kan man inte det utbryter det rimligtvis misär i Grekland. Det blir helt enkelt varubrist eftersom en rad importvaror inte kan föras in i Grekland. Övriga Europa kommer knappast att ha någon misskund med ett land som vägrar att betala 70 procent av sina utlandslån. Vi kommer att få höra om t ex cancermediciner till barnen som inte kan importeras osv.

Men övriga Europa kan lämna Grekland åt sitt öde inom euron. En mer eller mindre långsam lönesänkningsprocess vidtar som vi andra inte behöver bry oss om. Vi måste ju slå vakt om euron. "Faller euron, faller Europa" som Angela Merkel formulerat sig i ett ofta citerat uttalande. Grekland får gärna gå under i upplopp och revolter bara euron kan räddas. Det är straffet för att grekerna inte hållit sig med tyska löneökningar och tysk produktivitetsutveckling när de var dumma nog att ansluta sig till euron.

En kraftig skuldnedskrivning av Greklands statobligationer kommer att sänka ett antal banker i Frankrike och kanske Tyskland. Det är för att rädda dessa som "faciliteten" EFSF ska få nya pengar. Det kallas att bygga upp brandväggar mot Grekland. Bakom dessa kan ett konkursande Grekland få gå under bara man inte lämnar euron. När kommer grekerna själva på att euron är själva hindret för en lindring som omöjliggör Greklands vanliga utväg ur uppseglande kriser som försämrar konkurrenskraften: en devalvering?

Läs även andra bloggares åsikter om Grekland, statsbankrutt, konkurs, skuldkris, eurokris, euro, devalvering, underskott, EMU, Europa, EU, ekonomi, politik på intressant.se