Tänker Reinfeldt skapa särskilda invandrarjobb?

Idag rapporterar media intensivt om "sprickan" inom regeringen när det gäller hur ungdomsarbetslösheten ska bekämpas. Visserligen har regeringen ägnat sig åt diverse klantigheter men detta borde vara en strategisk fråga som kan planeras i förväg. Jag kan inte tro att regeringen enbart famlar i frågan om ungdomsarbetslösheten. Så amatörmässig är inte en regering som suttit i snart sex år.

Det verkar vara något annat på gång. I Aktuellt i kväll rapporterades att ingenting kommer att avslöjas i vårpropositionen den 16 april och sannolikt inte heller i budgetpropositionen i september. Men Fredrik Reinfeldt har tydligt förklarat att ingångslönerna inte kommer att sänkas. Det måste tolkas som att regeringen inte kommer att hjälpa till vid skapandet av introduktionsarbeten med 75 procent av avtalsenlig lön. Dessutom har Reinfeldt rekommenderat sina partikamrater i de 100 största kommunerna att säga nej till sådana arrangemang i dessa kommuner.

Det riktigt intressanta är att Reinfeldt nu håller på att ändra ståndpunkt i frågan om vilka effekter halveringen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar haft på skapandet av nya jobb. Om kostnaderna är väsentliga för ungdomars möjligheter att få jobb borde effekterna ha kunnat avläsas idag, menar han. Någon forskning som säkert visar att det finns en sådan effekt har inte heller kunnat uppbådas.

Reinfeldt vacklar nu kring ett av paradargumenten mot Socialdemokraterna. Gång på gång har dessas politik kunnat avvisas med ett svepande resonemang om våldsamma skattehöjningar, vilket konkret syftat på höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar om någon frågat. Att gå ut offentligt med sin skepsis måste betyda något. Vi kan ana en strategisk omprövning. Nu i dagens kärva budgettider finns det pengar att hämta om man t ex skulle sänka åldersgränsen från 27 år till exempelvis kring drygt 20. Rimligtvis är det dessa pengar Reinfeldt är ute efter med sitt tal om uteblivna effekter.

Dessa pengar är det naturligt att använda för att skapa jobb på ett mer direkt sätt. Någon form av sysselsättningssubventioner kan anas. Uppfattningen bland forskarna är att argumentet mot subventioner, som gått ut på utträngning av reguljära jobb, inte är så viktigt som man tidigare ansett. De som har verkligt svårt att få vanliga jobb skulle ha en stor fördel av att komma in på arbetsmarknaden. De som redan har sådana typer av jobb, som nu blir utkonkurrerade av de subventionerade jobben, har mycket lättare att få jobb någon annanstans på arbetsmarknaden.

De grupper som har särskilt svårt att få jobb är unga personer födda utanför Europa samt personer med arbetshandikapp. Reinfeldt har gett en tänkbar förklaring till att ungdomsarbetslösheten är så hög som går ut på att det skett en kraftigt ökad invandring de senaste åren. Sådana kopplingar har inte etablerade politiker gjort tidigare. Det borde rimligen betyda något för sysselsättningspolitiken. Vi kan ana att regeringen kan planera någon form av särskilda invandrarjobb med hjälp av sysselsättningssubventioner.

Varför skulle Reinfeldt annars vilja sätta stopp för introduktionsjobb med 75 procents lön? Ett förslag gav Margit Silberstein i Aktuellt. Det gick ut på att Reinfeldt ville hålla sig väl med LO. Men någon förklaring till skepsisen hos Reinfeldt mot nedsatta arbetsgivaravgifter gav hon inte. Och varför är Reinfeldt villig att ta upp ett så undansopat ämne som invandrarnas starka bidrag till arbetslösheten om han inte hade för avsikt att komma med en lösning?

Frågan som återstår är tidsplanen för åtgärder inför valet 2014. Räcker det verkligen med att införa sådana själva valåret? Då måste regeringen stå tomhänt i den politiska debatten ända till sommaren 2013. Ska vi vänta ett utspel i Almedalen?

Bloggat: Peter Andersson. Läs även andra bloggares åsikter om sysselsättning, nya jobb, arbetslöshet, sysselsättningssubventioner, ungdomslöner, lönesänkning.introduktionslön, LO, regeringen, arbetsgivaravgifter, ungdomar, ungdomsarbetslöshet, invandrare, ekonomi, politik på intressant.se