Acceleratorn har destabiliserat flera länder
Politikernas kunskaper om vad som gör samhällsekonomin instabil förefaller att ha förlorats under de senaste årtiondena. En så enkel mekanism som att låga räntor kan ge upphov till höga bostadspriser som sedan sjunker ihop verkade man inte ha känt till i USA, Irland eller Spanien under 00-talet. Det svenska exemplet, som gällde den kommersiella fastighetsmarknaden i slutet av 80-talet, gav tydligen inte upphov till någon eftertänksamhet.
Den icke-finansiella motsvarigheten tycks vara ännu mera okänd. Nationalekonomerna har dock diskuterat detta fenomen som acceleratoreffekten (Wp, eng). En enkel beskrivning pekar på att en investeringsökning (genom t ex en prisuppgång på bostäder) ger upphov till minskad arbetslöshet, ökad inflyttning till städerna och ökade löner med ökat behov av produktion som följd. Denna ökning fordrar ytterligare investeringar som förstärker effekten osv.
Speciellt destabiliserande är en överdriven ökning av bygginvesteringarna. Byggnader såsom kontor, butiker och bostäder kommer att stå kvar i åtskilliga år och därmed utgöra ett hinder mot ytterligare bygginvesteringar. En långsiktigt ohållbar nivå på bygginvesteringarna kommer därför inte att kunna anpassas nedåt i långsam takt. Acceleratorn ger omvänt upphov till en abrupt minskning av produktionen av byggnader. Ökad arbetslöshet minskar efterfrågan på bostäder, kontor och butiker. Utflyttning förstärker tendensen. Detta minskar efterfrågan ytterligare. Samtidigt sjunker priserna och lönsamheten i nya bygginvesteringar minskar drastiskt.
 |
| Källa: Konjunkturinstitutet mars 2012 |
Inte ens en så enkel mekanism som att utbyggnaden av olika IT-tjänster kan gå in i ett lugnare skede tycks politikerna och företagsledningarna varit medvetna om. IT-bubblan i slutet av 90-talet var ett finansiellt fenomen som förstärkte sig själv genom acceleratoreffekter. Men även på den reala sidan skedde en produktionsökning som medförde överkapacitet på investeringssidan när produktionen gick in i en långsammare ökningstakt.
Under 90-talet råkade flera "emerging markets" ut för valutakriser till följd av acceleratoreffektens skenbart välgörande verkningar som i slutändan övergick i katastrofer med Asien-krisen 1997 som typiskt exempel (bart okt-10). Denna började med Thailand som höll fast växelkurs samtidigt som pengar från Europa och Japan sökte sig till investeringsprojekt i landet. Detta valutainflöde ledde till en kreditexpansion som ökade byggandet och höjde fastighetspriserna. Lönerna steg och importen av konsumtionsvaror ökade. Handelsunderskottet blev till slut ohållbart och Thailand devalverade till slut i juli 1997. Dollarn steg med 60 procent - bahten sjönk nästan 40 procent. Likheter finns med dagens Spanien.
I Spanien drevs byggandet upp till 16 procent av BNP när utvecklingen till slut vände 2007-08. Då hade bostadspriserna stigit nominellt 12 gånger sedan 1984, se nedanstående diagram:
 |
| Nominell bostadsprisutveckling i Spanien 1984-2012 |
Bytesbalansunderskottet steg från några procent av BNP till 6 procent under början av 00-talet och 10 procent 2007-08. Därefter har det sjunkit kraftigt och förutses bli 1 procent 2013. Någon devalvering har inte varit möjlig genom euromedlemskapet. Istället måste Spanien bedriva åtstramningspolitik.
Bidragande till Spaniens kris och acceleratoreffekten är den starka ökning av befolkningen som skett sedan slutet av 90-talet. Då hade befolkningen stannat vid ca 40 miljoner. Därefter ökade befolkningen med omkring 25 procent - till officiellt 47 miljoner samt med 3 till 5 miljoner illegala immigranter. Ökat byggande med tyskt kapital ledde till fler jobb och inflyttning med behov av ännu mer byggande osv. Det inströmmande kapitalet möjliggjorde en kreditexpansion och en privat skuldsättning som ledde till den starka prisökningen.
När expansionen inte längre kunde fortsätta sjönk bostadspriserna och byggandet minskade. Arbetslösheten ökade och folk flyttade ut från de nya bostäderna. Byggandet minskade ännu mera och arbetslösheten steg ytterligare. Ovanpå detta kom regeringens åtstramningar. Prognosen för arbetslösheten från EU-kommissionen är 24,4 procent för 2012 (pdf) mot 8,3 år 2007.
Acceleratorfenomenet är inte att leka med. Det gäller att inte få överhettning. Därför borde åtstramningarna sättas in när det går allt bättre istället för när allt ändå är nattsvart. Men det är kanske ännu svårare för dagens popularitetssökande politiker. Nu har man ändå en kris att peka på. Att strama åt när det går bra strider mot medborgarnas nationalekonomiska föreställningar. Och numera är det folket som är experterna...
Läs även andra bloggares åsikter om acceleratoreffekten, Spanien, bostadsbyggande, bostadsbubbla, överhettning, kris, stabiliseringspolitik, nationalekonomi, euron, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 00:19
12 comments
12 Comments:
Vore intressant med en reflektion över vilken/vilka acceleratorprocesser som just nu pågår i Sverige eller direkt påverkar i Sverige.
Socialdemokraterna har ju nu enligt en artikel på DN-debatt av Veronica Palm tänk föreslå mängder av stimulanser för att öka bostadsbyggandet i vårt land.
Motivering, brist på hyresbostäder och ökad sysselsättning,
Kommentar Danne!
Patrik, just nu pågår så vitt jag kan se av statistiken inga påtagliga acceleratorprocesser i Sverige. Det som påverkar Sverige är en kommande exportavmattning orsakad av eurokrisen.
Annat var det i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Då sjönk bostadsbyggandets andel av BNP från 6 till 2 procent på ca fem år. Nästan samtidigt minskade också näringslivets investeringar lika mycket. Därför blev 90-talskrisen en depression.
Per Fredö, bostadsbyggandet svarar idag för knappt 4 procent av BNP. Det räcker till drygt 20 000 lägenheter per år. Bostäderna verkar alltså vara mycket dyra per styck. Antalet verkar inte hålla jämna steg med befolkningsökningen och geografisk omflyttning.
I början av 70-talet byggdes 110 000 lägenheter per år. Nedgången från denna nivå bidrog till att 70-talet gick dåligt (tillsammans med industrins kostnadskris).
Nu skulle fler än 25 0000 men billigare bostäder behöva byggas. Om det kunde ske samtidigt som näringslivets byggnadsinvesteringar ligger tillfälligt lågt bidrar det till en stabilisering. Men Attefall svär sig fri gång på gång och skyller på andra. Det ger naturligtvis poäng till S inför valet 2014.
/DNg
Under nuvarande svenska förutsättningar går det inte att bygga billigare om inte folk accepterar att bo i en wellpappkartong. Ett av alternativen är att förproducera i ett låglöneland och att de även kommer hit och monterar upp byggena. Sånt accepteras som bekant inte av byggfacken.
Acceleratoreffekten visar att keynesiansk stimulans (låg ränta och ökning av penningmängden) skapar felinvesteringar i de branscher där de nyskapade pengarna används. När de ekonomiska kalkylerna visar att investeringarna inte är långsiktigt lönsamma så börjar en avveckling av investeringarna.
per-ölof
Stimulans av ekonomi ska göras med QE och lönestopp då kan räntan var hög.
Om det inte finns tillräckligt med pengar i ekonomin så kan vi inte köpa det som har producerats.
Att öka penningmängden och samtidigt öka lönerna är meningslöst för det orsakar bara inflation.
Reglertekniskt så kan en överhettning stoppas av slopat ränteavdrag, fastighetskatt, med mera, räntan måste inte höjas för att stoppa en byggbom.
Just nu så gäller det att få fart på alt.
Det kan hända danne att det inte pågår några acceleratorprocesser i Sverige just nu, men eftersom ekonomin idag är globalt sammanflätad, så efterfrågade jag även analys av hur externa acceleratorer direkt kan påverka Sverige. En sådan påverkan kan ju precis som du nämner vara minskad export (den skulle ju kunna accelerera mer nedåt pga Kina-kunkurrens etc).
Jag tror dock att vi kan se mer påverkan.
Bostadsbubblan i Sverige har tex redan accelererats upp (börjar mattas av)av omotiverat låga räntor som bara gynnat bostadsköpare utan att gynna företag. För att hålla nere kronans värde håller RB nere räntan för att exporten ska funka, så bubblan fortsätter gödas.
Statens infrastruktursatsningar har accelererats nedåt med hänvisning till dåliga tider (borde varit tvärtom), vilket beror på att staten(politikerna) verkar tro att man är ett företag och inte en stat.
Sen kan man tänka sig naturresursorienterade acceleratorprocesser, typ:
Fosfor till gödsel är begränsat, trots det växer världens befolkningen kraftigt vilket gör att fler och fler kan odla upp regnskog och använda mer fosfor, vikket borde vara en acceleratorprocess. Likadant med olja, där det dock nu är svårt att öka produktionen mer.
USA's negativa handelsbalans och budgetunderskott kan kanske också sägas vara en acceleratorprocess(?).
Vore intressant att höra mer tankar om tänkbara externa acceleratorers påverkan på Sverige.
Bostadsbyggandet
Om vi måste acceptera nuvarande byggkostnader, som anses vara högt uppdrivna, måste bostadspriserna öka på begagnatmarknaden för att det ska löna sig att bygga mera. Detta har dock motverkats av dem som tror att Sverige har en bostadsprisbubbla. Det går dåligt för tillverkarna av prefabricerade småhus vilket tillskrivs bolånetaket på 85 procent.
Det finns normalt knappast någon stor risk för en acceleratorprocess nedåt för bostadsbyggandet idag. Men om det blir en kraschlandning för eurokrisen kan arbetslösheten i Sverige öka kraftigt så att ett antal högt belånade familjer inte kan betala lånen. Och då kan det bli rullning utför...
Låg ränta som krisorsak
Per-Olof, låg ränta under lång tid oavsett motivering kan leda till acceleratoreffekter. Ex USA på 00-talet. Ökad penningmängd genom kapitalimport och kreditexpansion likaså - ex Thailand (och USA). Båda dessa orsaker låg bakom Spaniens bostadsbubbla utan att det var fråga om stimulansåtgärder.
Man måste vara försiktig när räntan är låg. Ekonomerna måste bevaka statistiken. Men även mer restriktiv finanspolitik kan behövas. Det är kanske vad Borg anser att han håller på med utan att direkt tala om det. I motsvarande situation drev dock Bush en mindre restriktiv finanspolitik. Han ville ju bli omvald 2004 och arbetslösheten var hög. Så vad händer här 2014?
Låg ränta skapar snedvridningar för fastighetssektorn och ger en liten allmän konsumtionsstimulans med viss koncentration till sådant som en belånad medelklass köper. De felinvesteringar som uppstår gäller fastigheter. Sådana investeringar kan inte avvecklas. Istället sjunker investeringsnivån med arbetslöshet som följd. (Det byggs färre hus.)
Acceleratorn
Idag i Europa är det enda effektiva sättet att rädda euron att ECB går in med QE för att förhindra en ytterligare förvärrad kris (som då beror på credit crunch). Det är ingen stimulans men kan med oförsiktig hantering leda till acceleratoreffekter.
Ett snabbt och kraftfullt ingripande från ECB kan få fart på den privata sektorn om det inte möts med domedagskritik om hyperinflation eller liknande.
Patrik, jag tror att RB tittar på inflationen och bostadsprisutvecklingen. Har du indikationer på att RB också skulle vilja pressa ner kronan för att hålla uppe exporten?
En credit crunch i Spanien, Italien, Grekland, Portugal och kanske Frankrike skulle leda till en negativ acceleratoreffekt av stora mått i dessa länder. Detta skulle naturligtvis också minska Sveriges export kraftigt.
/DNg
Hej Danne,
Du undrar om jag har "indikationer på att RB också skulle vilja pressa ner kronan för att hålla uppe exporten?". Jag tycker att mönstret varit rätt tydligt. Ta hösten 2008 Bostadspriserna hade ökat under flera år och inflationen var rätt normal under 2008. Utifrån detta fanns ingen anledning att sänka räntan. Ändå gjorde man en av de kraftigaste räntesänkningarna någonsin. Svårt att se att man gjorde detta av annan anledning än för att att sänka kronan för att kunna hålla uppe vår export. Vid denna räntesänkning hade man ett gyllene tillfälle att införa amorteringskrav, bolånetak och slopade ränteavdrag. Hade man gjort det då så hade man undvikit fortsatt omotiverat stigande bostadspriser som vi nu fått. Det var också så att industrin inte fick nytta av de låga räntorna ändå, så man borde dessutom stimulerat industrin med lågräntelån via tex NUTEK. Den enda "nytta" vi fick av räntesänkningen var en sänkt krona för exportföretagen. Det enda som stimuleras av räntesänkningen är typ bostadspriser. Industrin fick inte tillgång till lån med lägre räntor.
Kommer ihåg att man i feb 2009 kunde köpa företagsobligationer från Volvo som gav 10% ränta. Volvo fick alltså låna till 10% samtidigt som bolånen rasade ner mot 3%. Det är ju företag som behöver stimulans i tuffa tider, inte bostadspriser.
Kanske sänker RB räntan i September och det skulle återigen vara bevis på att RB mest driver lite valutakrig. Eftersom Sveríge är exportberoende med stora inflytelserika exportbolag så är kanske denna "devalveringsstrategi" till och med mer utpräglad för Sveriges RB än för andra länder.
Jag hade 6,5% ränta på företagskrediten sommaren 2008. Våren 2009 var den 9,5% så även små fick smaka på samma beska medicin som AB Volvo.
Patrik, jag tror inte att man kan bortse ifrån att anledningen till räntesänkningarna med början hösten 2008 var utbrottet av finanskrisen, som började med Lehmans konkurs.
Sänkningarna utgjorde en allmän stimulans som skulle motverka den ökning av sparandet och den minskade efterfrågan på bostäder som krisen ansågs orsaka. Eftersom andra länder också sänkte sina räntor kan man inte slå fast att just Riksbankens sänkningar skulle ha deprecierat kronan. Att så ändå skedde berodde nog snarare på att pensionsfonder och räntefonder främst i USA sökte sig till säkrare valutor. På den tiden ansågs kronan vara mer av en "skvalpvaluta".
Riksbankens räntesänkningar föregicks dessutom av en höjning ännu in i det sista vilket kanske förstörde en del för exporten initialt. Den sjönk ändå ganska kraftigt därefter trots sänkt ränta.
Om jag minns rätt steg bostadsräntorna när styrräntan började sänkas. Detta framstod som obegripligt tills det framkom att bankerna och andra institutioner misstrodde varandra så att ingen ville låna ut särskilt mycket. Vi hade tendenser till credit crunch i Sverige i början av finanskrisen. RB agerade för långsamt för att förhindra detta och enligt den allmänna debatten förstod man inte heller vad som pågick.
23:07, du kan vara glad att du inte fick krediterna uppsagda, vilket drabbade tiotusentals småföretag i början av 90-talet när myndigheterna visste ännu mindre om hur en finanskris skulle bekämpas.
/DNg
"Att strama åt när det går bra strider mot medborgarnas nationalekonomiska föreställningar. "
Ännu viktigare är att det strider mot politikernas intressen. Om du är statsminister som står inför ett val och du har ett rejält överskott i budgeten krävs det stark normbildning bland folket för att det ska vara ett gångbart alternativ att ens avstå från att spendera mer.
Att skära ner ska vi inte ens tala om.
Det är även därför oberoende riksbank är såpass värdefullt, även om det är tydligt att oberoendet inte alltid är särskilt starkt...
Just en egen oberoende riksbank är ju sedan något som t.ex. Spanien och Irland inte ens hade på grund av EMU, vilket s.a.s. tog bort en försvarsmekanism mot skadlig acceleration.
/Ekon
Skicka en kommentar
<< Home