torsdag, maj 16, 2013

Ökade lönespridningen har upphört under Alliansen

Lönespridningen ökade under den socialdemokratiska regeringsperioden men har sedan upphört. Den ökade andelen fattiga beror kanske på den tidigare ökningen av utanförskapet, som ledde till bidrag istället för lön.

En undersökning av "klyftorna" från OECD fick stor uppmärksamhet under gårdagen - med ett helt uppslag i SvD. Definitionen var dock inte inkomster i allmänhet. Det var fråga om andelen relativt fattiga i Sverige 1995-2010 (SvD 15/5-13). Med "andelen relativt fattiga" menas den andel av alla hushåll som har en disponibel inkomst under 50 procent av medianinkomsten. Den andelen har ökat från 3,7 procent 1995 till 9,1 procent 2010.

Ökningen i Sverige är klart större än ökningen i andra länder. Man blir litet konfunderad över måttets validitet när förändringen i Italien går från 14,7 procent till 13,0 och i Grekland från 13,5 till 14,3. Japan som inte är känt för stora inkomstskillnader ligger på 16,0 procents andel 2010 (diagram).

Kommentarerna från Anders Borg (SvD) och Magdalena Andersson (SvD) går ut på att ökningen av andelen fattiga inträffade redan på Socialdemokraternas tid respektive att det finns "en politisk skiljelinje i Sverige, där vi socialdemokrater försöker hindra utvecklingen, medan den borgerliga regeringen påskyndar utvecklingen mot ökade klyftor". Detta påstående verkar vara helt felaktigt.

Faktum är att lönespridningen har upphört att öka under alliansregeringens tid enligt SCB (uppd)Diagrammet nedan visar hur mycket högre de högavlönades löner är jämfört med de lågavlönades. Den blå linjen gäller genomsnittet för män och kvinnor och visar att de högavlönade har en lön på 204 procent av de  lågavlönades.

 Lönen för 90:e percentilen i relation till 10:e
 
De högavlönade hade 2007 en lön på 206 procent av de lågavlönades. Det har alltså skett en liten löneutjämning under alliansregeringens tid. Däremot ökade lönespridningen under den socialdemokratiska tiden. År 1992 hade de högavlönade 177 procent av de lågavlönades lön.

En grov konkretisering av vad som hänt är att en person som idag tjänar 41 000 kronor per månad utan den socialdemokratiska ökningen av lönespridningen istället hade tjänat 35 000 kr/m (före skatt). Den lågavlönade har i detta räkneexempel antagits tjäna 20 000 kr/m.

Under tisdagen kommenterade Folkpartiets ekonomiske talesman, professor Carl B Hamilton, de ökade "klyftorna" med ett resonemang som gick ut på att det är positivt att de som arbetar hårt, tar ansvar och blir befordrade också ska få mer ekonomisk ersättning för detta. Något sådant har uppenbarligen inte inträffat. Hamilton har förväxlat lönespridning med inkomstspridning.

Orsaken till att det blivit en större andel relativt fattiga ligger istället hos de som inte jobbar. Denna grupp har under alliansregeringen fått högre relativ skatt och olika bidrag har i relativa termer släpat efter den allmänna inkomstökningen. Dessutom har vissa delar av denna kategori helt blivit utan bidrag genom arbetsvillkoren i a-kassan. En del, men inte alla, har fått socialbidrag.

Det är alltså de hårdare kraven som ställs till följd av arbetslinjen som medfört att fler kanske blivit fattiga. De ska enligt denna filosofi få det så mycket ekonomiskt sämre att de inte ser bidragstagande utan istället jobb som den naturliga utvägen.

Eftersom även inkomststatistiken tyder på att den nu uppmärksammade ökningen av klyftorna inträffade redan under den socialdemokratiska regeringsperioden är det missvisande att skuldbelägga arbetslinjen för att ha orsakat ökningen av fattigdomen. Det kanske istället var den tidigare ökningen av "utanförskapet" som gjorde folk fattiga. När sysselsättningsgraden sjönk och bidragstagandet ökade under Perssons tid, sjönk rimligtvis allt större grupper ner under 50-procentsstrecket. Magdalena Andersson (S), som förnekar denna utveckling borde få förklara sig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

9 Comments:

At 16 maj, 2013 19:27, Blogger Thomas Gunnarson said...

I de flesta nadra EU länder är folk som,har inkomster under 60% av medianinkomsten skattebefriade...
Hur det är med arbetsgivaravgiften vet jag inte, men för en ensamföretagre så måste summan fram, trots att inkomsten är under 60% av medianinkomsten.
En summa som normalt anses vara ett minimum för att inte hamna i fattigdom.
Alltså ett lägsta inkomst för att folk skall klara sig...
De siffror du har är låga för svensk del...
Varför man inte använder 60% istället för 50% gör mig misstänksam ty använder man 60% så har jag sett upphifyer på att då är det 14% av befolkningen som ligger under....
Och den gruppen ökar...
En grupp som är skattebefriad i övriga EU, mestadels...
Men inte här, ty då krävs ett grundavdrag på drygt 100 000kr per år, mot dagens 18900kr......

De som drabbas mest av detta, under goda tider, är småföretagare i dåliga branscher och pensionärer med låg pension och fast egendom.
Därmed lönar det sig icke att kämpa för personlig frihet utan tvingas använda halvkriminella överlevnadsmetoder...

Därför skulle jag vilja se ett grundavdrag på klara 50-60000kr perår för alla, plus dubbelt för pensionärer som idag...
Som en början ...
Ty platt skatt har vi ju redan, vad jag kan förstå...
Så det är bara de 14% som ligger under existensminimum som är illa behandlade...
Men det tycks vara något som bromsar denna reform, men jag vet ej, ty det är inte borgerglig politik det som förs...

 
At 16 maj, 2013 19:29, Blogger Thomas Gunnarson said...

En del felstavningar, men så blir det när man skriver på,en padda...

 
At 16 maj, 2013 19:56, Blogger Thomas Gunnarson said...

Jag lägger nog in en grej här i morgon bitti..
Skulle vara kul om du kunde kommentera

Familjejordbruk.blogspot.se

 
At 17 maj, 2013 00:59, Blogger Danne Nordling said...

Thomas Gunnarson, vad du förordar är en kraftig skattesänkning för låginkomsttagare. Frågan är hur du motiverar detta? Har svenska låginkomsttagare drabbats av kraftigt ökade levnadskostnader som höginkomsttagarna ska betala? Eller är den svenska inkomstfördelningen rent allmänt så ojämn att en omfördelning till låginkomsttagarna är motiverad på rent moraliska grunder?

Det är riktigt att den svenska statistiken med <60 procent av medianen ger 14,4 procent år 2011 mot 7,3 år 1995.

Ett stort grundavdrag kostar statskassan oerhörda summor. Det krävs ytterst starka argument för att motivera detta sakligt. Men det kanske är en valpolitisk fråga? De som kan dela ut pengar till många som bekostas av färre kanske vinner röster?

Om det är en socialpolitisk fråga är den rätta metoden kanske att höja socialbidragen och införa ett temporärt "socialbidrag" för dem som äger försäljningsbara tillgångar. Det skulle kosta långt mindre än ett generellt stort grundavdrag.

Att höja bidragen är dock en metod som regeringen kan hävda strider mot arbetslinjen. Så frågan är svår.
/DNg

 
At 17 maj, 2013 08:25, Anonymous Anonym said...

I debatten så försvinner oftast vem som tillhör de som har lägst inkomst.
Är det ungdomar som inte etablerat sig, är det nyanlända som tar 7 år på sig innan de etablerat sig eller är det människor som har andra problem i livet?
Det rör sig om 400 000 personer? i den gruppen. En årskull är ca 100 000! En "årskull" invandrare är väl 50 000.
Det är förhoppningsvis en genomgångsgrupp!

 
At 17 maj, 2013 10:28, Anonymous Anonym said...

Bara att hundratusentals förtidspensionerades eller långtidssjukskrevs ner till existensminimum under 90-talet borde förklara en rejäl del av fattigdomsökningen.

Till det kommer effekterna av invandringen (bara cirka hälften av invandrare från utanför EU/EES är sysselsatta).

Att inkomstspridningen inte ökat under Alliansen tyder därför på att arbetslinjen varit hyfsat effektiv (kanske "hjälper" också krisen en del, eftersom den slagit mot kapitalintäkterna).

 
At 17 maj, 2013 14:35, Blogger Danne Nordling said...

En snabb titt på inkomstfördelningsstatistiken visar dessvärre att att andelen relativt fattiga fortsatt att öka under Alliansens tid. Borg har alltså delvis fel och borde byta argumentationslinje.
/DNg

 
At 17 maj, 2013 17:37, Blogger Nils Lindholm said...

Att LÖNeuttagen hos dom högavlönade inte ökar är ju som Danne vet som 'fakturerar', att fyller man upp 'brännoljetanken' så betalar man varken arbetsgivaravgift eller 55% i skatt då man säljer denna, med lite tur o skicklighet så är det cash i fickan om inte skattemyndigheten får för sig att anse det vara frigörning av kapital, men då som mest kapitalskatt.
'Brännoljetanken' eller 'mervärdet' i det som säljs blir ju kapital eller 22% i reavinst på hus.
Inget av detta räknas som lön o ingår inte i löne-gini.

Skulle tippa på att gini:n ser lite annorlunda ut om man inkluderar kapitalinkomst, o ändå mer om man inkl. förmögenhetsökning över normalt, typ: en eller några extra 'brännoljetankar', eller annat lätt tillgängligt eller värdehöjande.
I de broschyrer företag nu använder att locka anställda högavlönade, så börjar det handla om löneförmåner.
Typ 3-månaders semester, i företagets bungalowområde, vilket ju kanske sänker lönen.


Anonym 17 maj, 2013 10:28
Det måste ju bli tvärs om.
Danne skriver att 95 var det 7,3% för att 2011 vara 14,4%
Dom som 95 hade förtidspension hamnade inte i fattigdom tack vare just förtidspensioneringen.
Dessa har nu åkt ur alla skyddsnäten o försörjs efter ett av FR:s älsklingscitat 'försörjs av någon annan', sambo eller kommunens soss.
Många av dom förtidspensionerade som hade möjlighet, tog ut ålderspension i förtid som ju är, har för mej -6% per år, säg 1/4 i lägre ålderspension som dessutom genom förtidspensioneringen inte blir spec. hög.
Och som grädde på moset för statistiken, så räknas inte förtida ålderspensionärer in i arbetskraften o sänker då arbetslösheten o höjer sysselsättningsgraden.

 
At 24 juni, 2013 16:57, Anonymous Anonym said...

Carl B Hamilton må vara den knäppaste nationalekonom som finns.
Jag tror han behöver plundras på sitt ägande sättas i sysselsättning med handlastning i nåt gruvhål 18tim/ dygn.
Nog skulle den fan börja ljuga mindre och uppfatta vad denna ligistregim ställt till med.

Det är för lamt i Sverige

 

Skicka en kommentar

<< Home