Stefan Löfven hade inga konkreta svar om hur upploppen ska förhindras

Orsaken till upploppen var de ökande klyftorna där långtidsarbetslösheten är viktig enligt S-ledaren. Men någon förklaring till varför bruksorterna inte "brinner" kom inte. Receptet verkade vara en allmän minskning av arbetslösheten.

"Arbetargrabben om förortsbråken" var rubriken för Ekots lördagsintervju 25/5-13 där han utfrågades av Monica Saarinen. Tanken var att socialdemokraternas ledare skulle presentera sitt program för att förhindra upplopp i framtiden. Stefan Löfven hade ju besökt Husby i hemlighet för några dagar sedan.

Programmet inleddes med frågan om samarbete mellan S och MP efter valet. Det skulle avgöras av väljarna i valet 2014 - inte genom att man bestämde något i förväg. Men någon form av besked skulle ändå lämnas i före valet. Huruvida S kunde samarbeta med Folkpartiet i en S-MP-regering var en fråga som inte berördes.

Stefan Löfven (S)

Därefter gick man över till upploppen i förorterna. Löfven hänvisade till den nyligen framlagda OECD-undersökningen om de ökade "klyftorna". Långtidsarbetslösheten såg han som en viktig orsak. Det finns 77 000 ungdomar som varken arbetat eller studerat på tre år. Men han kunde inte förklara varför det inte "brinner i bruksorterna" som har liknande dåliga siffror som Husby.

Löfven hade ingen kunskap om Husby och ingen analys utom att det fanns social utsatthet. Han hänvisade till att "klyftorna i hela landet har ökat". Det är de borgerliga som haft makten i sju år. Men S har kanske bidragit något tidigare. [Detta är en nästan korrekt beskrivning enligt min granskning 17/5-13.]  Han lovade lägst arbetslöshet i EU till 2010 och minskad långtidsarbetslöshet. Det har förekommit ett antal "satsningar" på förortsområden under de snaste decennierna. Ska man fortsätta? Vårdcentraler och bibliotek har försvunnit, var svaret. Ytterligare sådana satsningar var oklara. Det är jobb och utbildning som behövs, enligt Löfven.

Väljarnas reaktioner? SD kan få tillfälle "att ställa till det". Sverige ska ha en generös flyktingpolitik. Någon särskild integrationspolitisk talesperson behövs inte. En minister får vi återkomma till. Var sjätte LO-medlem skulle rösta på SD enligt en undersökning i februari, hur skulle Löfven få tillbaka dem? SD gör det alldeles för enkelt för sig. Men budskapet till dina väljare? Alla människor har sin plats i det socialdemokratiska Sverige, sa Löfven. Bidragen skulle höjas och utbildning garanteras. Det var åtminstone en fråga om höjd a-kassa, men diskussionen gick alltför snabbt vidare.

Hur ska klyftorna minskas? Det är jobben enligt Löfven. Vad ska göras annorlunda sedan 90-talet? Svaret var att alla då fick det bättre men nu får de fattigaste det sämre. Även den fattigaste sjundedelen ska få jobb. [Om de kan arbeta menade han väl?] Men regeringen sänker istället bolagsskatten. Ska man sänka skatten för dem? Det är inte skattesänkningar som är det primära. Någonstans ska pengarna tas. De som tjänar mer än 60 000 kronor per månad ska få minskat jobbskatteavdrag och vid Löfvens inkomst inget alls (150' el 120' kr). Förmögenhetsskatt och arvsskatt ska inte återinföras. Löfven lyckades undvika att svara på frågan om de "relativt fattiga" (ett begrepp som inte nämndes) skulle få högre socialbidrag eller höjda bidrag i övrigt. Det var arbetstillfällen som var lösningen [som om ingen tänkt på det tidigare].

Vi måste få tillräcklig ökning av arbetade timmar och då kan vi slippa skattehöjningar för att trygga välfärden, menade Löfven. Enligt KI måste man få ner arbetslösheten till 4 procent till 2017 för att inte behöva höja skatterna, hade Saarinen tagit reda på. Det är deras bedömning enligt Löfven. Om kalkylen inte lyckas med lägst arbetslöshet till 2020 är ett hypotetiskt problem. Kan man rucka på överskottsmålet? Det är inte aktuellt nu. Vi har ett underskott just nu. Bolagsskatten var en felanvändning av våra resurser. Nu har vingen plan för att rucka på överskottsmålet. Vi ska ha starka statsfinanser. Det behövs en bred överenskommelse för något annat.

Löfven klarade sig hyggligt i utfrågningen. Monica Saarinen är en mindre vass utfrågare jämfört med den tidigare programledaren Tomas Ramberg. Kanske det var därför vi inte fick någon diskussion om att det är enkelt att ställa upp ett mål för sänkt arbetslöshet till 2020 men betydligt svårare att konkretisera vilka jobb som ska åstadkommas. Är det exportindustrin som ska anställa de arbetslösa? Eller är det den offentliga sektorn?

Nu handlar jobbskapandet dessutom om en fråga som är ännu svårare eftersom det är socialt utslagna i oroliga förortsområden som ska ha jobb enligt Löfvens preliminära analys. Hur gör man för att skapa jobb som passar för utpräglat lågproduktiva personer? Och hur gör man med yngre personer som enligt Aftonbladets reportage inte ens vill jobba även om det finns jobb? Även om arbetslösheten kan pressas ner till Österrikes nivå 2020 kvarstår uppemot 250 000 ytterst svåranställningsbara personer. Är det inte dessa som även i framtiden till stor del kommer att finnas i de oroliga förorterna?

Tidigare artikel om upploppen 22/5
Läs även andra bloggares åsikter om upplopp, Husby, Löfven, socialdemokraterna, nya jobb, arbetslöshet, förorter, miljöpartiet, val 2014, politik på intressant.se