Staten tappar inte 50-100 mdr kr på fastighetsskatten
Med det gamla systemet skulle fastighetsskatten varit 18,8 mdr kr. Med det nya är den 14,1 mdr. Bortfallet är 4,7 mdr kr. Det är främst sänkningen till 0,75 procent som är orsaken.
Desinformationen om fastighetsskatten fick en officiell status i Ekotslördagsintervju 29/3-14. Då intervjuade Ci Holmgren KD:s partiledare Göran Hägglund. Hon frågade honom om det allvarliga bortfallet av skatteintäkter på 50-100 miljarder kronor om året som regeringens egen expert hade pekat på. Detta tog Hägglund ganska lätt på och antydde att andra skatter kompenserade för bortfallet. Underligt nog ifrågasatte han inte den felaktiga uppgiften om skattebortfallet.
"Han [Hassler] och merparten av de svenska nationalekonomerna är överens om att det inte var något bra drag av alliansen när man 2008 slopade den statliga fastighetsskatten och ersatte den med en lägre kommunal avgift. I ett slag avskaffades en av de mest pålitliga skattebaserna.
– Vi pratar om i runda slängar 50-100 miljarder. Det är mycket pengar, förklarar John Hassler."
Detta är som synes ett ganska svepande uttalande om fastighetsskatten som en expert inte borde undslippa sig utan ytterligare preciseringar. I varje fall borde intervjuaren Hennel ha frågat om vad han egentligen menade. Alla som vet något om fastighetsskatten på småhus känner ju till att den gav i storleksordningen 15 miljarder kronor när den formellt avskaffades och till största delen ersattes med en annan skatt som kallas "kommunal fastighetsavgift". Det finns inte på långa vägar någon chans att skattebortfallet skulle ha blivit något som kan kallas "mycket pengar".
Jag ska göra en snabb kalkyl över skattebortfallets storlek i det följande. Skatteverkets senaste siffror är från 2011 vilket är en svårighet eftersom en ny fastighetstaxering gjordes 2012. Då höjdes taxeringvärdena för småhus inkl fritidshus med omkring 13 procent (till 2,37 bnkr). För det sista året (2007) med det gamla systemet redovisas i Skattestatistisk årsbok (2009) ett totalt taxeringsvärde på 1 845 mdr kr (pdf). Beskattningsunderlaget anges till 1 370 mdr kr. Sannolikt har man då tagit hänsyn till att nyare småhus helt eller delvis undantas från fastighetsskatt. Skattesumman anges till 13 169 mkr. Den normala skattesatsen var det sista året 1 procent.
I SkÅ 2010 (pdf) där det nya systemet för 2008 redovisas anges för detta år ett beskattningsunderlag för småhus på 1 399 mdr kr och skattesumman uppgick då till 10 524 mkr. Det motsvarar en skattesats på 0,7505 procent. Den normala skattesatsen i det nya systemet är 0,75 procent men på obebyggda tomter behölls skatten på 1 procent.
Vi ser nu att fastighetsskatten 2008 motsvarade 79,9 procent av skatten 2007. Att siffran inte blev ca 75 procent torde sammanhänga med att det tillkom fler beskattningsbara småhusenheter. Men siffran är ändå förvånansvärt hög eftersom det nya systemet innehåller en takregel som säger att oavsett ett högre beskattningsunderlag ska fastighetsskatten maximalt uppgå till 6 000 kr per enhet (indexerat med inkomstbasbeloppet). Allt annat lika borde takregeln innebära att den effektiva skattesatsen blir mindre än 0,75 procent.
För att kunna beräkna skattebortfallet med det nya systemet jämfört med det gamla är det i praktiken nedsättningen av skattesatsen från 1,00 procent till 0,75 procent som är det intressanta. Enligt SkÅ 2013 (pdf) uppgick fastigehetsskatten 2011 till 12 513 mkr och om vi ökar den med 13 procent pga taxeringen 2012 får vi ett aktuellt belopp för fastighetsskatten idag på ca 14,1 mdr kr. Med det gamla systemet skulle 14,1/0.75=18,8 mdr kr ha kommit in. Bortfallet idag är ca 4,7 mdr kr per år.
Slutsatsen är att med det gamla systemet skulle skatten ha varit 1 procent och 18,8 mdr kr. Med det nya systemet är den ca 0,75 procent och 14,1 mdr kr. Bortfallet är 4,7 mdr kr per år. Det är långtifrån
de 50-100 mdr kr som John Hassler nämnde vid intervjun med Lena Hennel i SvD.
Läs även andra bloggares åsikter om fastighetsskatt, skattebortfall, John Hassler, desinformation, SvD, Göran Hägglund, skatter, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: skattepolitik aktuellt
posted by Danne Nordling @ 14:42
8 comments
8 Comments:
Eric Erfors uppger att den nya fastighetsskatten drar in mer skatt än den gamla. Vad gäller egentligen?
Per, det verkar som om Erik Erfors ägnar sig åt viss demagogi.Fastighetsskatten som nu diskuteras är den skatt som "avskaffades" 2008 och den gällde enbart för småhus inkl sommarstugor. Möjligen kan man inkludera skatten på flerfamiljshus som också sänktes med drygt 25 procent 2008. Vad Erfors skriver om är istället den totala fastighetsskatten som han anger en prognos för på 31 mdr 2014. Den prognosen kan diskuteras eftersom SCB anger den totala fastighetsskatten enligt taxeringsutfallet till 28,7 mdr kr för taxeringsåret 2013. Men det kan tänkas att det blir möjligt eftersom flerfamiljshusen och industrin omtaxeras 2013.
Denna taxeringsutfallstatistik visar för kalenderåret 2007 en total fastighetsskatt på 25,9 mdr och för 2008 en minskning till 23,9 mdr kr. Genom nya taxeringar stiger skatten och till slut blir den högre än vad den var 2007 innan den sänktes.
En irriterande anomali i denna statistik är att beloppen ligger ett par miljarder högre än i Skatteverkets statistik över totalen.
Men Erfors leker med siffrorna. Det är ofrånkomligt att skatten på småhus nu är lägre än vad den skulle ha varit med det gamla systemet. Den främsta orsaken till detta är att skatteprocenten nu är ca 0,75 mot 1,0 tidigare.
/DNg
Mjaeee.
Taxv. 0612 var 850 000
taxv. 1312 var 1 573 000
Enl. samma på scb.
Så 2006 så skulle skatten utan alla undantag dragit in 8500kr för villor.
År 2013 skulle samma då gett 15730kr med 1%
Du pratar inte om värdestegringen på 1,85 utan pratar i kr.
Fastighetsskatten har också utvidgats o ökats också, vattenkraft o vind . . .
Skatteundantaget betalar 1,67% = 0,5% på undanhållen vinst.
I verkligheten har fastighetsskatten för Douglas, FR, Borg o Zlatan sänkts,i FR:s fall typ 25-tusen.
Dom flesta skulle inte fått någon sänkning om inte Maud:an måstat stått o ropat om sänkning från 1 - 0,75%
Trotts alla skattesänkningar så har Staten höjt skatten med nästan det dubbla då.
Summan har väl nästan fördubblats?
Nils Lindholm, enligt SCB:s statistik var den totala fastighetsskatten 25,7 mdr kr 2007 och 28,7 mdr 2012. Det är en liten höjning.
För småhus var skatten enligt Skatteverket (SkÅ) 13,2 mdr 2007 och ca 14,1 mdr 2013. Det är en höjning med 7 procent trots att skattesatsen sänkts med en fjärdedel och ett tak införts. Med oförändrade regler hade det kommit in ca 4,7 mdr mera.
Så vad är problemet? Är fastighetsskattesänkningen en bluff eller innebär den ett enormt skattebortfall för staten?
Bortfallet är i realiteten ganska modest och kompenseras i viss mån av att reavinstskatten höjdes från 20 till 22 procent, skatteuppskovet för reavinst begränsades och uppskovsbeloppet räntebelades.
/DNg
Taxeringsvärdet för medelvillan har gått upp 185% vilket ger att om inget förändrats så skulle då villaskatten dragit in 13,2 *1,85 =24-miljarder alltså en sänkning eller skattetapp på 10-miljarder.
Dom som hade taxeringsvärde på 300-tusen 2007 betalade 3000kr
Dessa har då idag ett tax.värde på 555 tusen o betalar då idag 4163kr.
Var är deras sänkning?
Dom har fått en höjning med 39%
FR Borg o Douglas o Zlatan fick sänkningen.
Då mer än hälften av villorna inte skulle fått nån sänkning av takbegränsningen på dryga 6-tusen
Så är dom en stor betalare av ökningen, hälften av villorna har fått en ökad skatt på dryga tusenlappen = 1-miljard.
Alltså dom med låga tax-värden slantar upp FR, borg, Douglas . . . skattesänkning.
Så för dessa är skattesänkningen en bluff, men inte för FR o Co.
RE: Nils Lindholm
”Taxeringsvärdet för medelvillan har gått upp 185% vilket ger att om inget förändrats så skulle då villaskatten dragit in 13,2 *1,85 =24-miljarder”
Här måste en felaktighet ha smugit sig in. Går tex. ett taxeringsvärde upp med 185% blir det nya taxeringsvärdet det ursprungliga taxeringsvärdet + ökningen av taxeringsvärdet.
Räkneexempel:
Ett taxeringsvärde på 1 miljon som går upp med 185% blir 1 miljon + 1,85 miljoner = 2,85 miljoner, dvs uppgången av taxeringsvärdet med 185% innebär att det nya taxeringsvärdet är 285% jämfört med det ursprungliga.
Vi får då också 13,2*2,85=37,6 miljarder.
/Eskil
Nils Lindholm, jag kan inte följa dina beräkningar. Men du antyder ett principiellt problem som teoretiskt skulle kunna generera ett skattebortfal i framtiden.
Fastighetsskatten för småhus kommer att stiga genom två effekter: konsumentprisernas stegring och att fler fastigheter blir skattepliktiga genom att undantagsåren passerats. En liten motverkande effekt finns i rivningen av gamla småhus.
Om vi bortser från beståndseffekterna kommer realvärdet av fastighetsskatten på småhus aldrig att kunna stiga. (Det följer av det indexreglerade taket. Här finns dock en liten stegringseffekt genom att prishöjningarna på små fastigheter under taket ger en liten höjning.)
Om småhus långsiktigt har en realvärdestegring kommer denna inte att ge ökade intäkter till staten/kommunerna i form av fastighetsskatt.
Traditionellt har man inte bedömt att småhus långsiktigt stiger i pris mer än konsumentpriserna. De senaste decennierna har emellertid utgjort ett undantag. Orsakerna kan dock anses vara övergående. Genom bolånetak, amorteringskrav och ev reduktion av ränteavdragen samt ökat byggande tillsammans med normalisering av konjunkturen med åtföljande räntehöjningar kommer småhusprisutvecklingen att stagnera.
Sker inte detta kan vi befara att bostadsprisbubblan i så fall imploderar med stora prisfall som följd. Då leder takreglerna till att fastighetsskatten hålls uppe trots prisfallet.
Det finns därför ingen anledning att befara ens en utebliven höjning av fastighetsskatten med de nya regleran jämfört med de gamla, som John Hassler kanske också varnade för.
/DNg
Jag har tillställts några länkar från Finanspolitiska rådet som utgör underlag för John Hasslers uttalande i SvD.
Så vitt jag förstår är Hasslers omdöme relaterat till egendomsskatterna i OECD och har ingenting att göra med avskaffandet (sänkningen) av den svenska fastighetsskatten.
1) ESV:s statistik visar att hushållens (fysiska personer) fastighetsskatt reducerades med 3,1 mdr kr när man gick över till en lägre kommunal avgift (från 13,5 till 10,4). Det gjordes även en nedjustering av skatten på flerfamiljshus och för juridiska personer redovisar ESV 1,7 mdr kr. Bortfallet ökar så småningom genom upptaxeringar och fler skattepliktiga enheter.
2) Taxeringsvärdena från SCB anger för 2012 ett taxvärde på 3,1 bn kr för småhus och 2,2 bn kr för "hyreshus". Om man inte vet något mera detaljerat skulle man kunna tro att bortfallet av reformen där skatten sänktes från 1 till 0,75 procent av taxvärdet nu borde generera ett bortfall på 25% av 3,1 för småhus - dvs 7,8 mdr kr. För flerfamiljshus med lägre beskattning redan i utgångsläget är bortfallet omöjligt att bedöma men naturligtvis avsevärt mindre än för småhusen.
3) Fastighetsskatten i OECD hänvisar till en tabell där egendomsskatterna anges i procent av BNP. Property taxes kan rimligtvis innehålla en rad andra skatter som inte är relaterade till (små)husens marknadsvärden. I t ex UK är dessa skatter 4,2 procent av BNP genom att en del av inkomstskatten tas ut denna väg. Andra länder med hög beskattning ligger något under (F 3,9%, B 3,4, Can 3.3, USA 3,0). Sannolikt finns både förmögenhetsskatt och arvsskatt med i förekommande fall. Troligtvis gäller det också det vi kallar lagfartsavgifter.
En bedömare av OECD-tabellen kan säga sig att det vore rimligt att ta ut 2,5-4 procent av BNP i "fastighetsskatt". Sveriges siffra är 1,0 procent och en fullt möjligt höjning därför 1,5-3 procent av BNP. Med 3,5 bn kr i BNP blir det "i runda slängar" 50-100 mdr kr.
Detta (3) är alltså inget bortfall av skatteintäkter utan en utopisk dröm om ett annat skattesystem i Sverige. Skulle vi ta in dessa skatter på "egendom" skulle andra skatter vara avsevärt lägre (i likhet med andra andra länder). Jag kan inte se någon större vits med en sådan omläggning. När vår reform gjordes hade man istället kunnat höja fastighetsskatten kombinerat med undantagsregler för låginkomsttagare och samtidigt avskaffa värnskatten. Det loppet är kört.
Nu behövs en dementi med precisering av vad uppgifterna i SvD avsåg.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home