Nya skattesatser 2006

Den högsta marginalskatten är 58 procent 2006. Arbetsgivaravgifterna är 32,3 procent och kommunalskatten inkl kyrkan är 32,8 procent. Inklusive löneskatter är den högsta marginalskatten 68 procent. Den största skattekilen är 75 procent.

Några mindre justeringar har gjorts av de viktigaste skattesatserna mellan 2005 och 2006. De är dock ganska marginella.

Arbetsgivaravgifterna enligt lag (borde kallas löneskatter) har sänkts en aning till 32,28 procent. Förra året var summan av de sju posterna 32,46 procent.

Kommunalskatterna i genomsnitt råkar ligga kvar på förra årets nivå trots att vissa kommuner har höjt och andra kommuner sänkt sin utdebitering. Men "kyrkoavgiften" har stigit något och är 1,202 procent för år 2006 mot 1,20 procent förra året. Den består av två delar: en skatt som går till begravningsväsendet på 0,224 procent och en "frivillig skatt" som betalas av medlemmar i svenska kyrkan och åtta andra trossamfund på 0,978 procent. Ökningen ligger mer än helt på begravningsskatten.

Svenska kyrkan uppger dock något andra siffror än SCB. Deras bedömning ligger högre för begravningningsskatten och lägre för själva kyrkoavgiften, men beräkningarna har gjorts tidigare än SCB:s. Inklusive kyrkoavgift och begravningsskatt ligger den genomsnittliga kommunalskatten på 32,802 procent mot 32,80 procent förra året, enligt SCB.

Lägst kommunalskatt har Vellinge med ett uttag på 28,89 procent. Det är 8,6 procent lägre (eller 2,71 procentenheter lägre) skatt än genomsnittet på 31,6 procent (exkl kyrkoskatter).

Högst kommunalskatt har Dals-Ed med 34,24 procent vilket är 8,4 procent (2,64 procentenheter) högre än genomsnittet 31,6 procent.

Inte heller den "indirekta skattekvoten" har förändrats utan ligger kvar på 23,3 procent. Denna siffra anger alltså hur stor del av hushållens disponibla inkomster som skulle gå till skatt i genomsnitt om alla inkomsterna spenderas. Detta är ett närmevärde för den skatt som skall betalas i det sista ledet i form av moms, elskatt, bensinskatt, annonsskatt och liknande. Beräkningen är gjord så att prognosticerade skatteintäkter sätts i relation till privat konsumtion. Skattekvoten kan alltså inte påverkas genom variationer i sparandet. Från skatteintäkterna har den offentliga sektorns momsbetalningar exkluderats, trots direktiv om att momsredovisningen skall inkludera den offentliga sektorn (det är en dubbelräkning!). Arbete pågår att även exkludera andra typer av indirekta skatter.

Den högsta marginalskatten blir som förut 57,8 procent av en inkomstökning. Den utgår på inkomster över 472 300 kronor per år eller 39 358 kr/mån. Skatten besår av kommunalskatt på 31,6 procent, kyrkoskatter på 1,2 procent och statsskatt på 25 procent. Gränsen för statsskatt på 20 procent går vid inkomster på 317 700 kronor per år eller 26 475 kr/mån.

Inklusive löneskatter på 32,28 procent blir den verkliga marginalskatten som högst 68,1 procent. Den beräknas som summan av 57,8 och 32,28 dividerat med 132,28.

En beräkning av den största skattekilen innefattar också de indirekta skatterna på 23,3 procent i genomsnitt. Dessa belastar inkomsten efter skatt på 42,2 re (räkneenheter) enligt ovan (100 minus 57,8). De indirekta skatterna blir då 0,233x42,2=9,83 re. Skattekilen blir då 75,5 procent. Den beräknas som summan av 57,8 och 32,28 samt 9,83 dividerat med 132,28.

Skattekilen uttrycker hur mycket av en inkomstökning som går till skatt när marginalskatt, arbetsgivaravgifter och genomsnittliga indirekta skatter har beaktats.