Nya skattesatser 2006
Den högsta marginalskatten är 58 procent 2006. Arbetsgivaravgifterna är 32,3 procent och kommunalskatten inkl kyrkan är 32,8 procent. Inklusive löneskatter är den högsta marginalskatten 68 procent. Den största skattekilen är 75 procent.
Några mindre justeringar har gjorts av de viktigaste skattesatserna mellan 2005 och 2006. De är dock ganska marginella.
Arbetsgivaravgifterna enligt lag (borde kallas löneskatter) har sänkts en aning till 32,28 procent. Förra året var summan av de sju posterna 32,46 procent.
Kommunalskatterna i genomsnitt råkar ligga kvar på förra årets nivå trots att vissa kommuner har höjt och andra kommuner sänkt sin utdebitering. Men "kyrkoavgiften" har stigit något och är 1,202 procent för år 2006 mot 1,20 procent förra året. Den består av två delar: en skatt som går till begravningsväsendet på 0,224 procent och en "frivillig skatt" som betalas av medlemmar i svenska kyrkan och åtta andra trossamfund på 0,978 procent. Ökningen ligger mer än helt på begravningsskatten.
Svenska kyrkan uppger dock något andra siffror än SCB. Deras bedömning ligger högre för begravningningsskatten och lägre för själva kyrkoavgiften, men beräkningarna har gjorts tidigare än SCB:s. Inklusive kyrkoavgift och begravningsskatt ligger den genomsnittliga kommunalskatten på 32,802 procent mot 32,80 procent förra året, enligt SCB.
Lägst kommunalskatt har Vellinge med ett uttag på 28,89 procent. Det är 8,6 procent lägre (eller 2,71 procentenheter lägre) skatt än genomsnittet på 31,6 procent (exkl kyrkoskatter).
Högst kommunalskatt har Dals-Ed med 34,24 procent vilket är 8,4 procent (2,64 procentenheter) högre än genomsnittet 31,6 procent.
Inte heller den "indirekta skattekvoten" har förändrats utan ligger kvar på 23,3 procent. Denna siffra anger alltså hur stor del av hushållens disponibla inkomster som skulle gå till skatt i genomsnitt om alla inkomsterna spenderas. Detta är ett närmevärde för den skatt som skall betalas i det sista ledet i form av moms, elskatt, bensinskatt, annonsskatt och liknande. Beräkningen är gjord så att prognosticerade skatteintäkter sätts i relation till privat konsumtion. Skattekvoten kan alltså inte påverkas genom variationer i sparandet. Från skatteintäkterna har den offentliga sektorns momsbetalningar exkluderats, trots direktiv om att momsredovisningen skall inkludera den offentliga sektorn (det är en dubbelräkning!). Arbete pågår att även exkludera andra typer av indirekta skatter.
Den högsta marginalskatten blir som förut 57,8 procent av en inkomstökning. Den utgår på inkomster över 472 300 kronor per år eller 39 358 kr/mån. Skatten besår av kommunalskatt på 31,6 procent, kyrkoskatter på 1,2 procent och statsskatt på 25 procent. Gränsen för statsskatt på 20 procent går vid inkomster på 317 700 kronor per år eller 26 475 kr/mån.
Inklusive löneskatter på 32,28 procent blir den verkliga marginalskatten som högst 68,1 procent. Den beräknas som summan av 57,8 och 32,28 dividerat med 132,28.
En beräkning av den största skattekilen innefattar också de indirekta skatterna på 23,3 procent i genomsnitt. Dessa belastar inkomsten efter skatt på 42,2 re (räkneenheter) enligt ovan (100 minus 57,8). De indirekta skatterna blir då 0,233x42,2=9,83 re. Skattekilen blir då 75,5 procent. Den beräknas som summan av 57,8 och 32,28 samt 9,83 dividerat med 132,28.
Skattekilen uttrycker hur mycket av en inkomstökning som går till skatt när marginalskatt, arbetsgivaravgifter och genomsnittliga indirekta skatter har beaktats.
posted by Danne Nordling @ 13:28
13 comments
.
13 Comments:
Eftersom de 0,978% kyrkoavgift som inte är obligatorisk är frivillig är den inte att betrakta som en skatt.
Formellt är det riktigt men kyrkoskatterna har av hävd betraktats som just skatter, trots att det varit möjligt att utträda ur kyrkan.
/DNg
F-skatten ?
Tack för koncis information. Ingår fastighetsskatten i de 23.3 procenten ?
Den kan ju bli 4 procentenheter av nominella inkomsten. Vart kan det ta vägen i ett någorlunda rimligt typfall ?
HH//Sture
Alltid bra siffror.
Är egenavgifterna helt borta nu? Är inte 12.5% kvar eller något sånt?
I vårt land kan hushållen endast få ökad disponibel inkomst via höjda bidrag och detta på marginalen.
Göran Persson samt Pär Nuder har uttryckligt sagt att om nuvarande välfärdsstat kräver höjda skatter så är de inte främmande för det.
I alliansn ingår också vänsterpartiet som enligt sin valplattform ska öka sysselsättningen i den offentliga sektorn med lägst 200 000 anställda finansierat med ökad utdebitering på tre till fyra skattekronor.
Göran Persson har också att söka hantera ännu en regeringspartner som kommer med ständigt nya utgiftskrävande krav som ett villkor för forsatt socialdemokrtiskt styre.
Så Dannes analys kanske öppnar ögonen på en del helt okunniga i detta sammanhang, men framtiden är dess värre än dystrare.
Konsekvenserna blir ökad arbetslöshet och att alltfler hamnar i socialförsäkringssystemen.
Och inom näringslivet minskar nyföretagandet, viljan att nyanställa samt, det allra viktigaste, vår internationella konkurrenskraft.
Vad gäller det sistnämnda så har Svensk Näringsliv i en analys av svensk ekonomi framhållit fem viktiga faktorer som absolut måste åtgärdas för att vi inte ska hamna vid ättestupan.
Vad kommer alliansen med? Vad vill de göra med mer långsiktigt? Kommer den platta skatten att införas? Får vi ett successivt borttagande av fastighetsskatten? Vilka grundläggande förändringar kommer på bolagssidan? Och vad krävs för att finnsiera allt detta?
Fastighetsskatten är inte med i skattekilen.
Egenavgifterna är normalt 30,71 procent, något lägre för äldre.
/DNg
Det senaste på skattefronten är att nuvarande ekonomi samt tillväxt kommer att medföra en allt lägre pension för morgondagens pensionärer.
Bakom detta finns också en rädsla att låta den aktiva befolkningen, alltså de med jobb, bidra till finansieringen av det pensionssystem vi nyss fått och som beslutades i full politisk enighet.
ATP-systemet skulle ha havererat på lite sikt. Vad kommer medborgarna att säga när ded får klart för sig att det nya kommer att att mot ett sammanbrott.
Och hur påverkas hushållens disponibla inkomst om de skulle vara så framsynta att de de bygger upp ett eget pensionssparande som kan kompensera det bortfall de nu måste räkna med när de själva når pensionsåldern? Och har de råd med det?
Och vilken "skattekil" kommer vi att få mellan de som får sina bidrag och de som kommer att förlora tusenlappar som Framtida pensionärer?
Min sambo är med i Katolska kyrkan, vad jag förstått är avgiften frivillig, oavsett medlemskap. Måste man gå ur Svenska Kyrkan för att slippa betala den frivilliga skatten?
Per Fredö,
Det nya systemet speglar bättre fungerande system än det gamla. Även om det nya inte helt bygger på att man enbart tjänar sin egen pension, så är det mycket närmare än tidigare. Faktum är att Sveriges nya system är ett av de absolut närmaste "egenintjänande" system som finns i Europa. Storbrittanien, till exempel, sitter på en jättebomb med sitt gamla system och man har svårt att få tummen ur och ändra på det.
Pjotr,
Det nya pensionssystemet må vara rättvist, vilket också var målsättningen.
Ändå kommer man att få en rejäl urholkning mot vad som tidigare beräknats, vilket bl a Kjell-Olof Feldt nu medgett.
Vad beror det på`Jo, vi får in allt fler i bidragssystemen, vilket ska betalas av näringsliv och skattebetalare.
Enbart denna faktor leder till de effekter jag beskrivit och som styrkts från annat håll.
Jo, visst, men det jag menade var att det gamla systemet skulle urholka ännu snabbare.
ATP-systemet med sina fonder har fungerat väl.
Däremot kommer sannolikt inte denna pensionärsgrupp få full kompensation för sådant som inflation och lönestegringar.
Politikerna valda att konstruera ett helt nytt pensionssystem. Det är det som successivt kommer att urkolkas i strid mot vad som utlovats.
När detta står klart kan vi räkna med en pensionärsrevolt svår att tackla för morgondagens beslutsfattare.
"Har fungerat väl" är helt ointressant, problemet med ATP är att det skulle urholkas snabbare än det nya systemet och kollapsa innan jag ens blivit pensionär. Vi blir äldre och äldre och systemet hade inte råd. Det nya har mer råd än det gamla och kommer därför överleva längre än vad ATP hade gjort.
Skicka en kommentar
<< Home