onsdag, januari 04, 2006

Har Marx någon aktualitet idag?

Marxismen är död. Men det hindrar inte att Marx själv har något att säga oss i det tredje årtusendet. Dessvärre ville Marx inte ställa upp 'socialismens teori'. Och hans kritik av bourgeoisin har inte stämt in på verkligheten.

I morgon börjar vänsterpartiet sin kongress. Detta parti vilar av tradition på marxistisk grund. Vänsterpartisterna vill införa socialism. Det ville Karl Marx (1818-1883) också. Man skulle då kunna tro att det eftersträvade socialistiska samhället skulle beskrivas i olika programdokument och böcker. Men vänsterpartiet beskriver socialism som demokrati och "verklig folkmakt" och menar att det skulle vara fel att tala om hur folket skulle organisera det socialistiska samhället. Och går man till Marx hittar man inte heller "några recept för framtidens kök" som det står på v:s hemsida.

Det kan förefalla något paradoxalt att den främste socialistiske teoretikern inte har just något att säga om socialismaen - än mindre att han inte framlagt någon "socialismens teori" om hur ett framtida samhälle bör organiseras. Han har inte ens lagt fram någon deterministisk teori om hur krafterna i samhället efter en revolution tenderar att utvecklas. Och han har definitivt inte gett några anvisningar om hur proletärerna skall göra sin revolution.

Marx var helt enkelt inte intresserad av etisk socialism - sådana läror som på hans tid förkunnades av P-J Proudhon (”Egendom är stöld”), E Cabet (om sagolandet Ikarien), L Blanc (om statssocialistisk arbetsorganisation) samt C H de Saint-Simon (fd godsägare, ”makten åt ingenjörerna”) och C Fourier (om falangstärerna) samt M Hess (pengar är ett ont). Detta kallade Marx "utopisk socialism" och ville själv lansera den "vetenskapliga socialismen".

Men Marx´ läror gick ändå inte ut på socialism med någon sorts vetenskaplig underbyggnad. Istället handlade de om marknadsekonomins utvecklingstendenser, företagsekonomins grunder, arbetsförhållandena under början av 1800-talet samt en utveckling av Aristoteles lära om bruksvärde och bytesvärde. Dessutom lanserade han i en av ungdomsskrifterna (Tyska ideologin) en analys av hur arbetsspecialiseringen gjorde arbetet tråkigare och orsakade bristande motivation (s k entfremdung).

Vad var det för socialistiskt med en moraliskt indignerad ekonomisk och sociologisk analys av "bourgeoisin" (ung det borgerliga samhället) där han delar ut smockor åt en rad av dåtidens vetenskapsmän på området? Istället för vetenskaplig socialism borde han kallat sin lära något sådant som "den moraliska kritiken av kapitalismens ekonomiska utveckling".

De två tunga elementen i denna kritik är dessutom tvivelaktiga. Teorin om alienationen (entfremdung) riktar sig ju egentligen mot industrialiseringen och därmed även mot en utvecklad socialistisk ekonomi. Teorin om proletarieatets utarmning (pauperisering) var dessutom fel redan när Marx lade fram den, men det var svårt att då få någon överblick över statistiken. Senare forskning har visat att reallönerna per capita i England ökade med 1,1 procent om året 1800-1860.

Marx trodde (och hoppades) vid flera tillfällen att en revolution bara låg några få år framåt i tiden. Han hade ju förutspått att kapitalismen inom sig bar på fröet till sin egen undergång. Men det blev tvärtom. Den socialism som de facto genomfördes gick till stora delar under. Och där den finns kvar - i Kina - kan nog inte ens en gammalkommunist tala om socialistisk ekonomi.

Slutsaten pekar på att Marx inte har särskilt stor relevans idag. Han har doktrinhistoriskt intresse på samma sätt som Ricardo och Malthus. Men varken för en analys av marknadsekonomins utvecklingstendenser eller hur det socialistiska samhället borde konstrueras har Marx någon sakligt motiverad aktualitet idag.

Marxismen som prognosteori i manifestet

18 Comments:

At 04 januari, 2006 15:51, Blogger Per-Olof Persson said...

Staten skulle försvinna

Marx såg den klassiska nationalekonomin (Smith, Ricardo, Say, Malthus, Mill) som ett försök att försvara borgerlighetens anspråk på de ekonomiska resurserna. Det mest "rättvisa" samhället var Marx vision av det kommunistiska samhället där staten "vittrat bort".

Om jag uppfattat saken rätt, så var kommunism enligt Marx ett anarkistiskt samhälle där varken staten eller människorna hade någon äganderätt?! Hur det förkommunistiska och det kommunistiska samhället skulle se ut hade Marx inga teorier om?!

Det är idag också märkligt att Vänsterpartiet talar så mycket om demokrati. Detta beror antagligen på att V likställer demokrati med politiska beslut och fler politiska beslut innebär att individens beslutanderätt minskar. V anser också att det är kapitalet som har makten och kapitalets makt minskar om politikerna (folket) får en större beslutanderätt.

Problemet med detta synsätt är att företagens "makt" helt och hållet beror på konsumenterna. Ett företag är alltid på randen till konkurs. Om konsumenterna av någon anledning inte vill ha företagets produkter så får företaget lägga ned sin verksamhet. S, V och facket påstår också att företagarna tjänar enormt mycket pengar. Varför startar inte då dessa organisationer tillsammans med löntagarna egna företag för själva tjäna enormt mycket pengar?!

 
At 04 januari, 2006 17:18, Blogger Danne Nordling said...

Till Marcus:
Visst finns det en viss enighet om vad socialism är för något även om vänsterpartiet inte skriver under på den. Men det var inte Marx som kom på innehållet i socialismen, även om många tror att han koncipierade "Det kommunistiska manifestet". Efter vad jag förstår var det Engels som hade konsulterat de utopiska socialisternas olika läror och därefter listat ett antal reformer som proletariatet skulle komma att genomföra. Därefter gjorde Marx en omredigering av texten och tog bort 'katekes-upplägget'.

Detta duger under alla omständigheter inte för mig. Jag saknar en analys av varför t ex transportmedlen måste socialiseras. Var det för att undvika dubbla järnvägsspår? Eller var det för att biljettpriserna var för höga? Eller var det för att glesbygden skulle få förbindelser?

De regleringar av järnvägsmarknaden av ovanstående slag som förekommer i alla länder kan jag inte se som socialistiska - i varje fall är det ingen socialism med marxistiska rötter.

Att sedan Bernstein och andra revisionister utvecklade en syn på staten där den skulle syssla med interventionism har inte heller några marxistiska rötter utöver listan i manifestet. Och denna är som sagt inte något som Marx skrev särskilt mycket mera om, sannolikt för att han inte hade kommit på den själv.

Till PO P:
Varför skulle staten försvinna? Marx gör ingen analys eller pekar på någon mekanism inom produktivkrafterna som skulle medföra att staten "vittrade bort". Som prognos är detta värdelöst - ungefär som en meterolog som påstod att det mitt i ett stabilt lågtryck skulle bli sol i morgon, utan att förklara vart lågtrycket skulle ta vägen.

Marx borde åtminstone ha visat hur ett samhälle utan arbetsdelning, pengar och äganderätt skulle kunna fungera så att man antingen hade kunnat dra slutsatsen att detta kunde införas med ett politiskt beslut eller att det möjligen spontant kunde uppstå. Nu fick socialisterna gå tillbaka till Thomas More och Campanella för att få någon konkret beskrivning - men där var staten stark.
/DNg

 
At 04 januari, 2006 18:08, Anonymous Anonym said...

Marx ville inte vara "Marxist"

Marx' teser har förståtts och missförståtts på många olika sätt. Under sitt sista år örklarade han at han inte ville kalla sig marxist. I ett brev av Engels 1882 skriver denne:

"Now what is known as ‘Marxism’ in France is, indeed, an altogether peculiar product — so much so that Marx once said to Lafargue: ‘Ce qu'il y a de certain c'est que moi, je ne suis pas Marxiste.’ [If anything is certain, it is that I myself am not a Marxist"

Lafargue var Marx' svärson, om jag minns rätt.

Se sid 388 i band 35 av "Werke".

 
At 04 januari, 2006 23:32, Anonymous Anonym said...

Intressant analys. För att vara ett land där snart sagt alla partier är socialister talas det märkvärdigt lite om Marx. Fram i ljuset med skiten!

 
At 05 januari, 2006 21:27, Blogger Per-Olof Persson said...

Marx ville avskaffa arbetsspecialiseringen

Marx skrev inte så mycket om hur det kommunistiska samhället skulle se ut. Det som man dock kan få fram ur hans skrifter är två saker:

A) Det kommunistiska samhället skulle inte bygga på arbetsspecialiseringen. Det Marx menade med alienation var att arbetaren och produkten hade blivit skilda åt, exempelvis att stålverksarbetaren inte köpte och använde det stål han själv producerade.

Marx ville ha ett samhälle där man har arbetsrotation. Arbetarna skiftar arbetsuppgifter med varandra under arbetsdagen. Ingen arbetsspecialisering fick förekomma vilket betyder att alla lär sig lite om mycket.

Ingen kan då bli expert på ett område. Detta skulle exempelvis betyda att hjärnkirurgen opererar väldigt lite per dag och ägnar sig kanske även åt lantbruk och snickeri.

B) I det kommunistiska samhället får det inte finnas skillnader mellan människor. Alla ska vara likadana, leva på samma sätt och vara på samma nivå både ekonomiskt och utbildningsmässigt.

Marx vision var ett samhälle i harmoni. Om det finns samhällsklasser eller andra skillnader mellan människor så blir det motsättningar och stridigheter. Samhället är då i disharmoni.

Marx ville att människor skulle leva i kollektiv. Kollektivet (commune) skulle äga allt och människor skulle hjälpas åt med arbetsuppgifterna (arbetsrotation, icke-specialisering).

När marxister har berömt Cuba och Kina under kulturrevolutionen, så är det inte de ekonomiska framstegen man har berömt, utan att dessa samhällen är moraliskt riktiga. Det är samhällen som fungerar enligt Marx vision om hur kommunistiska samhällen ska vara. Det var denna vision som fram ledde till kollektiven under 60- och 70-talen (hippie-kollektiven).

 
At 06 januari, 2006 16:35, Blogger Danne Nordling said...

Till Marcus:
Visst kan det finnas socialism som inte är marxistisk, i synnerhet idag när marxismen har avdött av någon anledning. Men fortfarande finns det vissa kriterier som allmänt används för att definiera socialism. De innefattar sådant som socialisering och planering. Därtill finns det smalare varianter som handlar om arbetstagardeltagande och liknande. Dessutom finns diskussionen om socialistisk moral, som jag återkommer till. Men att socialism är detsamma som "verklig" demokrati är det bara vänsterpartiet som i övrigt hävdar. Kan du utveckla något om varför detta skulle vara socialism?

Allmänt:
Socialismen är för många en så kallad perfektionistisk ideologi - dvs den har bestämda uppfattningar om vad som är bra och dåligt för människorna oavsett vad de råkar tycka själva. Tidigt kom man fram till vad som var dåligt: privat äganderätt, pengar, marknader, investeringar, lönearbete etc. Socialism var motsatsen och Marx betonade investeringar och arbetsspecialisering som det som skulle avskaffas. Trots detta försökte han ge sken av att det skulle finnas ett överflöd i det andra stadiet (kommunismen) som naturligtvis medförde att många problem som betingas av knappa resurser bortföll. Därför behövde han inte ställa upp någon teori om socialismen. Den var paradiset.

Det anmärkningsvärda är att folk gått på detta enkla grepp och inte insisterat på att få socialismen förklarad. En ironisk konsekvens av detta är att bolsjevikerna 1917 inte visste vad man skulle göra för att införa de första stegen mot socialismen: teorin saknades! Det ledde till sådana fantasterier som att pengarna skulle avskaffas genom inflation...

Det intressanta med perfektionistiska ideologier är hur oklart de grundar sina utgångspunkter. Man kan misstänka att det helt enkelt är fråga om personligt tyckande hos dominerande personer och inte någon djupare delibrering av olika möjligheter som fällt avgörandet. Varför skall då vi andra ta fasta på något som inte kan underbyggas? Det är bara något för auktoritetsbundna och osjälvständiga famlare som vill ha något rättesnöre för att i sin tur kunna styra andra.
/DNg

 
At 07 januari, 2006 01:20, Blogger Danne Nordling said...

Att plocka ironiska poäng för inte diskussionen framåt. Men varsågod!

Om socialism t ex betyder att pengar är något ont för människorna i ett samhälle kan det apellera till folk som har litet pengar. Men om de ville tänka efter skulle de fråga sig hur samhället skulle fungera utan pengar. Är det för att de är för inskränkta för att förstå att det kan vara ett problem? Eller är attraktionen att socialismen krititiserar (eller rentav manifesterar hat) mot alla möjliga företeelser i det bestående samhället som folk mera ser som symboler för ett system som de avskyr, snarare än konkreta företeelser som måste avskaffas? Inte ens på Kuba har pengar och lönearbete avskafats.

En närmare analys av socialismen där överflödsvillkoret inte uppfyllts visar att den teori som då är möjlig att uppställa råkar ut för svårlösta problem som tenderar att mynna ut i ett sovjetiskt ekonomiskt system. Så länge sovjetsystemet ändå ansågs generera hyggligt välstånd kunde kanske många ursäkta andra missförhållanden eller kanske mena att själva idén var det inget fel på - felet satt hos Stalin eller liknande. Men när den socialistiska ekonomin bröt ihop fanns inget hopp för realistiska bedömare. Marxismen dog.

De som nu ser något hos Marx och kommunismen i betydelsen gemensamt ägande är tillbaka hos de utopiska socialisterna och hos Marx´ kritik av enskilda företeelser utan att kräva något konkret alternativ.

Jag vill dock att du som socialist försöker precisera hur alternativet ser ut i grova drag. Kommer vi att ha pengar, arbetsspecialisering, lönearbete och skillnader i levnadsstandard under socialismen?
/DNg

 
At 07 januari, 2006 01:30, Blogger Per-Olof Persson said...

A Theory of Socialism and Capitalism

Boken "A Theory of Socialism and Capitalism" av Hans-Hermann Hoppe kan laddas ner som pdf.fil.

http://www.mises.org/etexts/Soc&Cap.pdf

Kapitel 7 tar upp en etisk diskussion om kapitalism och socialism:

7. The Ethical Justification of Capitalism and Why Socialism is Morally Indefensible

 
At 08 januari, 2006 09:15, Blogger Per-Olof Persson said...

En ideologi som är värre än marxismen

Den nordkoreanska ideologin, juche ("självtillit"), skapad och utvecklad av främst Kim Il-sung men också av hans son Kim Jong-il. Juche är nyckeln till mycket av landets agerande, både nationellt och internationellt, vilket kan ses som tämligen logiskt ur en Juche-ideologisk synvinkel.

Om man mycket kort ska sammanfatta Juche-ideologin så bygger den på folkets tillit till ledaren som genom sin kunskap, vishet och makt kan skapa en av omvärlden helt oberoende och självförsörjande stat.

Genom detta totala oberoende garanteras individen en ljus framtid och frihet från alla former av krav och förtryck från andra stater. Grundtanken är alltså att folket arbetar för ledaren och landets väl, vilket är synonymt med deras eget bästa.

Enligt Juche har individen slutgiltig kontroll över världen och sitt eget öde, för det är bara individen som har kreativitet och ansvarskänsla, men hon behöver samtidigt en stark ledare som leder individen mot målet - den självförsörjande oberoende staten.

Kim Jong-il har vidareutvecklat Juche i sin uppsats "Socialism is a science", Juche 83 (1994), med en teori om "den odödliga socialpolitiska kroppen" där ledaren är den centrala punkten. Det fysiska livet, som är dödligt, ges av individens föräldrar, men det politiska livet, vilket är odödligt, ges av den socialpolitiska kroppen. Enligt Kim Jong-il dör individer men deras själar kan för alltid leva vidare om de följer ledaren.

En annan del av teorin beskriver Juche genom att jämföra den med människans anatomi där Den store ledaren är hjärnan som tar besluten och ger befallningar medan partiet är nervsystemet som kanaliserar ledarens information till det nordkoreanska folket som utgör lemmarna och musklerna som fysiskt uträttar ledarens uppmaningar.

Jucheideologin finns beskriven i många av de 38 verk som Kim Il-sung författat men också i verk av Kim Jong-il. De två mest betydande anses vara Kim Il-sungs "On the Juche idea" och "The Juche philosophy is an original revolutionary philosophy".

 
At 08 januari, 2006 21:01, Anonymous Anonym said...

Markus:

VI kan väl vara överens om att det fanns olika strömningar, men att den sida som ville ha controll över means of production var dominerande. Ett bevis är hur ordet definieras i uppslagsbok.

Att Socialdemokraterna var huvudsakligen demokratiska har jag aldrig förnekat, innan Sovjet och resten havererade ansåg många att man kunde nå Socialismens mål med demokratiska metoder. Dvs. ha en demokratiskt stat som styr all eller det mesta av ekonomin.

Ett ord är trots allt hur det tolkas. Jag blir arg på att ordet ”liberal” används i bemärkelse ”socialdemokrat” i USA, men jag kan inte ensam definiera om ordet.

Att jag skulle slå in en öppen dörr är fel. Marx har fortfarande extremt många anhängare, trots hur dålig han resonemang är. Nyligen röstade brittiska BBCs lyssnare honom till historiens bästa filosof. Återigen man kan inte utgå från sig själv, du kanske fattar, men det betyder inte att alla gör det.


Disen din ekonomiska tolkning är felaktig.

För det första blir inte människor arbetslösa av robotar. De går till andra jobb, möjligtvis sjunker lönen. Men mängden jobb som behöver göras i samhället är inte fix, det är oändligt. Enligt din tanke skulle tillväxt i produktivitet leda till större arbetslöshet, det har aldrig hänt. Marx skrev heller aldrig explicit att arbetslösheten skulle gå mot 100%.

Försök tänka i term av kvantitieter för att se att Marx teori är gibrish:

Människor är mer produktiva, jobbar lika mycket, producerar mer. Ändå sjunker lön och vinst. Vem tar alla nya saker som byggs?



1929 hade inte någonting med inneboende instabilitet att göra, utan penningpolitik. Samma sak med Argentina. Ingen Marxist förespås det heller.

Religiösa sekter kan ju gå omkring och spå kollaps hela tiden. Om det kommer en katastrof säger man ”jag hade rätt!”. Men om du nu vill ge en kris som att Marx förestpåg det måste du också straffa de för de ständiga prediltioner om kollaps som blivit fel.

Ekonomin blir bara bättre och bättre, så har det hållit på i 150 år, hur kan någon tro att en teori om snar kollaps över hundra år sedan är rätt? Det har ju haft noll procent prediktive power.

 
At 09 januari, 2006 10:21, Anonymous Anonym said...

Som du säger så är det bara definitioner, din breda är lika rimligt som den snäva så länge vi är överens om vad man menar. Förresten så brukar jag ta för givet att socialist i Sverige idag inte är socialist i 1800-talet, det var därför jag reagerade. Det räcket att man vill expandera staten utan att införa planekonomi för att vara socialist idag.

Själv är jag som alltid förbannad på hur amerikanska vänstern tagit över ordet ”liberal”, utan att han kvar frihetlighet i åsikterna. I själva verket är det numer bara den hårda vänstern som kallas sig liberals.

 
At 09 januari, 2006 13:34, Blogger Danne Nordling said...

Till Marcus:
Den mer eller mindre seriösa marxismen har dött - ironiskt nog samtidigt som sovjetimperiet rasade ihop. Men intresset för Marx spirar. Det är illavarslande eftersom Marx inte har någon större relevans för vår tid. Annat hade det varit om han ställt upp en teori för den etiska socialismen. Då hade man kunnat diskutera fördelar och nackdelar med ett tänkt framtidssamhälle.

Jag tror att folk återigen går på den enkla tanken att om Marx har publicerat tjocka böcker "om socialismen" så har han också utvecklat hur framtiden skall se ut under socialismen. Men just nu anser de att kritiken av dagens samhälle är viktigare och då tror de att man kan göra en analogi till Marx´ kritik av det begynnande 1800-talets samhälle.

I själva verket är kärnan i kritiken äldre än så. Jag har forskat vidare i varifrån Engels idéer i Manifestet kommer och kunnat konstatera att merparten av de konkreta kraven kommer från Francois Babeuf och hans "Utkast till en ekonomisk lagstiftning". Detta dokument var skrivet som ett alternativ till 1795 års författning och innehåller kraven på arbetsplikt, avskaffandet av pengar och enskild egendom, uppbyggandet av en pyramidformad administrativ apparat, förbud mot att ta emot lön, total nivellering mm.

Via Babeufs medarbetare Filippo Buanarroti fick de jakobinska kommunistiska idéerna ny aktualitet 1828 då han utkom med en bok om "de jämlikas sammansvärjning". Under 1830-talet vistades Moses Hess i Paris och anammade dessa idéer som han sedan vidarebefordrade till Engels när han 1842 omvände denne till kommunismen.

Engels drog till med flera av Babeufs idéer i Manifestet med vissa kompletteringar (bl a progressiv skatt) och uteslutningar (man ville inte avskaffa pengarna). Det intressanta är dock att bolsjevikerna 1917 försökte införa Babeufs program ganska metodiskt och mera radikalt än i Manifestet.

Babeufs program är ett typiskt exempel på en perfektionistisk politisk teori av modernt snitt - den utgjorde negationen av "allt ont" i det moderna samhället (en skillnad mot Platon och More). En sådan teori fordrar kompletteringar för att kunna bli intressant. Om vi avvisar denna modell måste vi hitta en annan modell för socialismen. Kan du Marcus antyda hur den ser ut? Vänsterpartiet kan det inte.
/DNg

 
At 11 januari, 2006 04:46, Anonymous Anonym said...

1.

‚Sen inrömmer du at ökad produktivitet och produktion inte förer til såder mycket ökt real BNP - precis som Marx forutspår“

Nej, jag sagar att det antagligen är felmätt!

Att Marx skulle ha haft rätt I denna vansinniga prediktion kan du ju inte pa allvar tro. Tjänar en genomsnittlig arbetare I USA eller Australien mer nu eller 1850? Skulle det vara mojlig med 1850s produktivitetsniva?

2. Mycket av vad du skriver orkar jag inte kommentera, men jag ska ta upp ett ämne.

Ja, fri arbetskraftsinvandring ar vansinne, men inte av det skäl du tar upp.

Jämforelsen USA-Europa är inte relevant. Da kan man säga att det fanns tva resurser, land och outbildad arbetskraft. Efter invandring sjunker loner i USA for outbildade, men total välstand okar (dvs. om man inkl. realloner for alla andra och avkastning jordbruk).

Om det kommer en miljon outbildade balter kommer loner for manga LO-medlemar och dyl. Självklart att sjunka. Jag kan garantera dig och alla andra att den genomsnittliga reallonen i Sverige kommer att oka (kopkraft for utbildade medelklassen), men det spelar ingen roll. Man kan inte politiskt sänka loner pa de fattigaste svenskarna som Calmfors vill. Att de ska kompenseras är ocksa larv, hur ska vi kompensera mer?!? Offentligen sektorn är ju nästan sa stor det bara kan bli.

Samtidigt har just i det fallet kanske Calmfors rätt, just byggarbetare kan gott ga ned till 100 kr I timmen. Jag tänker mer pa mer allmän invandring.

Sen ska Calmfors ha credd for att han vagar säga det nästan ingen annan säger, vilket är att LO:s motiv är ren själviskhet och osolidaritet med fattiga. Om de ärlig sa att de struntar I balter och alla andra svenskar och vill beskatta resten av landet med monopol-priser pa hus skulle jag ha mer tolerans än logn.

 
At 12 januari, 2006 05:29, Anonymous Anonym said...

Då föreslår jag att du går till biblioteket och läser på lite.

 
At 12 januari, 2006 11:53, Blogger Danne Nordling said...

Till Disen:
Är LO:s själviskhet något som skall fördömas eller accepteras? Här försätts nyliberaler i en knivig situation. Å ena sidan värjer de sig mot politiker som vill förhindra privatpersoner och företagare från att se till sitt eget intresse och i skymundan befrämjar konsumenternas och löntagarnas egenintresse. Å andra sidan vill de ha fri rörlighet som dessvärre i extremfallet kan leda till sänkta löner för en stor del av svenskarna (kanske också för dem själva). Om nyliberalerna och LO-medlemmarna var verkliga altruister skulle de förorda att vi tog in "en miljon balter" så att dessa fick det bättre på svenskarnas bekostnad. Då visar det sig att LO-medlemmarna inte är altruister, vilket var det som Zaremba försökte säga sina DN-artiklar (se min blogg 11/11-05).

Detta är dock ett annat problem än den allmänna globaliseringen som flera ekonomer i DN hänvisat till och som leder till att de svenska lönerna kommer att sjunka åtminstone i förhållande till de nya industriländernas. Den riktigt intressanta frågan är om denna sänkning skulle kunna bli så stor att det betyder en absolut sänkning av välståndet i Sverige. Den abstrakta handelsteorin kan nog inte besvara den frågan.
/DNg

 
At 17 januari, 2006 17:16, Blogger Tobias Lindberg said...

Danne!

Du har rätt i att Marx inte formulerade någon färdig idé om hur ett socialistiskt samhälle skulle se ut. En anledning var att han inte ville göra det eftersom han ansåg att socialismen och vägen till socialism skulle se väldigt olika ut i olika länder och i olika tider allt beroende på hur det samhället och kulturen såg ut. Han skapade ingen färdig medell men gav många exempel på hur olika delar av ett socialistiskt samhälle kunde se ut. Efter Marx har kommit många socialister som spunnit vidare på hans idéer, de har behållit endel och förändrat endel, så att säga att marxismen är död tycker jag bara visar på okunskap hos den som säger det.

De flesta socialistiska teoretiker har varit väldigt bra på att kritisera kapitalismen och den rådande ordningen men sämre på att själva visa hur ett socialistiskt alternativ skulle kunna se ut. Det finns dock endel som har kommit med idéer på alternativ. En bra bok som på ett realistiskt sätt beskriver hur ett socialistiskt samhälle skulle kunna vara organiserat är Planhushållning och direktdemokrati av de två irländska forskarna W Paul Cockshott och Allin Cottrell (länken går till en fulltextversion av boken som finns i pdf-format på nätet). Många av de idéer som dessa två forskare tar upp tilltalar säkert även liberaler och kapitalister även fast de inte håller med om helheten.

 
At 17 januari, 2006 19:28, Blogger Danne Nordling said...

Tack för tipset! Jag skall försöka se vad denna bok går ut på.

De flesta tycks nog anse att marxismen är död om man får tro bloggen "Det progressiva USA" där bloggarens inlägg "Varför dog marxismen?" föranledde en mängd inlägg där du själv deltog.
/DNg

 
At 18 januari, 2006 00:52, Blogger Tobias Lindberg said...

Jag skulle inte välja att tro bloggen Det progressiva USA i frågor som denna. Han, Lennart, är en oresonlig kommunisthatare som helt saknar förmåga att se nyanser i historian om kommunismen, han likställer alla med Stalin och alla var lika skyldiga till de värsta saker som utfördes i kommunismens namn. Dessutom är han rätt okunnig om kommunism i allmänhet.

 

Skicka en kommentar

<< Home