torsdag, februari 16, 2006

Ökad arbetslöshet och reducerad inflation i januari

På ett år har den öppna arbetslösheten enligt SCB ökat med 21 000 personer. Samtidigt har inflationstakten minskat med en tredjedel till 0,6 procent. Ändå förväntas räntan höjas nästa vecka. Det kommer att förvärra siffrorna.

Idag utdelade Statistiska centralbyrån två rejäla smockor mot det ekonomiska etablissemanget och de styrande politikerna. Det kom två pressmeddelanden om arbetslösheten och priserna i januari 2006. Arbetslösheten steg med 21 000 personer i januari i år jämfört med januari 2005. Denna förändring är visserligen inte riktigt statistiskt säkerställd men är ändå med stor sannolikhet illavarslande.

Inflationen sjönk i januari till 0,6 procent på 12-månadersbasis jämfört med 0,9 procent i december. Det var i och för sig inte helt oväntat eftersom initierade bedömare varit medvetna om att hyreshöjningarna i januari skulle bli obetydliga. Höjningarna i januari 2005 upphörde alltså nu att slå igenom på månadssiffrorna. Men det är ändå en missräkning för alla inom det ekonomiska etablissemanget som varit så angelägna om att argumentera och verka för att räntan borde höjas.

Riksbanken verkar att ha pratat fast sig för ett antal räntehöjningar under våren, vilket synes ha skett delvis på grundval av vad etablissemanget ansett om riskerna för en fastighetsprisbubbla och liknande och inte på rent sakliga grunder om vilken inflation som är sannolik om 1-2 år framåt i tiden. Den obetydliga inflationen och den stigande arbetslösheten borde medföra att den räntehöjning, som alla tror kommer att beslutas på onsdag i nästa vecka, inhiberas. Det skulle bli snöpligt och den nye riksbankschefens sturska prestigebundenhet kommer att bidra till att han ändå försöker genomdriva höjningen.

Arbetslösheten var i januari 283 000 personer eller 6,3 procent. Förra året var den 262 000 personer eller 5,9 procent (korrigerat för nya AKU). Dessutom rapporterar AMS att 134 000 personer deltog i arbetsmarknadsprogrammen eller 3,0 procent. Det är 6 000 fler än förra året. Däremot rapporterar AMS en helt annan utveckling av arbetslösheten (dvs anmälda vid förmedlingarna). Den har minskat med 3 000 på ett år till skillnad från SCB:s ökning med 21 000.

Konsumentprisindex blev i januari 279,59 (1980=100). Det är en ökning på 12 månader med 0,6 procent och en minskning av inflationstakten med en tredjedel sedan i december. Då var takten 0,9 procent. Riksbankens inflationsmål på 2 procent (+/- 1 pe) har alltså underskridits ännu mera i januari än i december. Den effekt, som kommer från hyreshöjningarna, kommer att fortsätta ända till december. I januari -07 kan det bli höjda hyror och därmed högre inflation på grund av räntehöjningarna som alltså blir delvis något av en självuppfyllande profetia.

Höjd ränta och stigande arbetslöshet borde redan i år ställa till problem för regeringen att få godkänt av väljarna för sin svaga sysselsättningspolitik. Hans Karlssons påstående i tisdags att regeringen klarar 4-procentsmålet för den öppna arbetslösheten redan till sommaren framstår som allt sämre underbyggt. Han borde komma med seriösa belägg för sina påståenden, annars måste vi tro att det bara var ett led i socialdemokraternas valupptakt i veckan som SvD:s Näringsliv gått på av någon anledning.

Riksbanken borde inte höja räntan, boggen 18/2-06

3 Comments:

At 16 februari, 2006 15:12, Blogger Per-Olof Persson said...

Dags att prova något nytt?

Nu har vi testat de planekonomiska lösningarna under cirka 70 års tid. De fungerar uppenbart inte. Nu bör man i stället låta marknadsekonomin bestämma:

(A) Räntan

(B) Lönen för varje individ

 
At 16 februari, 2006 17:28, Anonymous Anonym said...

Du hädar. . .

. . . i det bästa landet i världen !

Kollektivavtal är en religion.

 
At 16 februari, 2006 21:21, Blogger Disen said...

Hmm, det er ju inte bara jobless but jobLOSS. Mer rationell produktion gir billigare varor men et ökande antal arbetslösa kan inte köpa dom.

Va händer kortsiktigt om LAS skrotas och skatterna sänks ? Vi på denna websajt tror ju i mer eller mindre grad at detta er rätt medicin.
Men sannolikt stiger arbetslösheten kortsiktigt. Lönerna pressas. Hur länge och hur djup blir kurvan innan den långsiktiga tillfrisknandet ?

Och i et annat perspektiv ? Offentliganställda i Bayern strejkar fördi arbetstiden skal ökas til 42 från 38.5. Detta motsvarar 20 000 jobb i delstaten. Dom stejkande säger att dom inte har nåt att förlora og att arblösheten inte bör ökas i dgasläget. Va er galt med detta resonemang ? Er verkligheten så kynisk att enda fler måste friställas för att desperasjon och prekaritet skall kicka igång företagandet ? Det finns en uppsjö uppslag på både lyckade och misslyckade privatiseringar eller rena rackets - der notan och kvaliten kan bli dyrare.

 

Skicka en kommentar

<< Home