måndag, maj 15, 2006

Modernisering av offentlig sektor?

När den offentliga sektorn med Sven-Erik Österberg (s) i spetsen vill informera om effektiviseringen håller man fram Apoteket, Tullen och de statliga företagens vinster. Artiklarna om sjukvården och upphandlingen fuskas bort. Den pågående effektiviseringsgranskningen av kommunerna nämns inte. Har "Mediaplanet" misslyckats?

I dagens utgåva av Dagens Industri 15/5 finns en bilaga med kommunminister Sven-Erik Österberg som första avsändare. Bilagan är producerad av "Mediaplanet" och det mesta av materialet som har redaktionell karaktär är skrivet av en person vid namn Thomas Skagerlind. Projektledare är Julia Forsberg. Syftet uppges vara "att informera läsarna om hur den offentliga sektorn kan moderniseras och effektiviseras inför framtiden". Men den 20-sidiga bilagan handlar ganska litet om detta.

En första oklarhet skapas av att man trots att det är kommunministern som är avsändare med bild och namnteckning så får man intrycket att det främst är statens verksamheter som tas upp. Österberg talar själv om den svenska "byråkratin" men i samma veva om att vi har en "effektiv offentlig sektor". På sidan 4 intervjuas tre direktörer från statliga institutioner - apoteket, tullverket och någonting som heter "Verva" som inte förklaras närmare (knappast något kommunalt).

Thony Björk från apoteket får förklara att man effektiviserat genom att öka öppethållningstiderna och förbättrat telefonin och internet. Mats Wicktor från tullverket pekar på något som kallas "Servicetrappan" som minskar den administrativa bördan för företagen. Lena Jönsson, GD för Verva, anger skatteverkets e-deklarationstjänster som en effektivisering. Deras svar låter inte övertygande. Vi får inte veta hur många procent billigare verksamheten blivit eller om de tror att det finns mera effektiviseringspotential att utvinna.

Därefter fortsätter bilagan med ganska allmänt material som handlar om informationssamhället, elektroniska affärer för offentliga sektorn, vinsterna i de statliga bolagen och personalrekryteringen för offentlig sektor. Först på sidan 10 finns en artikel som verkar handla om effektivisering av vården med rubriken: "Vårdkostnader kapas med enhetlig PC-miljö". Den beskriver hur Danderyds sjukhus anlitade IT-företaget Zipper AB som "implementerade den standardiserade PC-klienten XPlane" så att kostnaderna för licenshantering sjönk och man fick "även minskade indirekta kostnader i form av färre problem och ökad tillgänglighet för användarna".

Vilken fantastisk effektivisering man åstadkommer i den svenska offentliga sektorn! Den är tydligen så gigantisk att den inte går att mäta. Annars skulle man väl kunna tala om hur mycket Danderyds sjukhus driftskostnader sjönk under ett år genom PC-effektiviseringen. Det hade ju varit bra för andra sjukhus som inte kommit på tanken att göra liknande effektiviseringsvinster. Är det 20 procents minskning eller bara 10 procent? Hur mycket lägre blir skatten genom dessa åtgärder om alla Stockholms sjukhus gör likadant? De uteblivna svaren hopar sig i bilagan.

Den mest sensationella nyheten i bilagan ägnas 9 rader. Det är en opublicerad undersökning från förbundet SKL som visar att i Östergötland är vårdkostnaden för en utvald kombination DRG-poäng 35 208 kronor mot riksgenomsnittets 39 163 kronor. Den anonyme notisförfattaren har inte ens orkat räkna ut att Östergötland är 10 procent billigare än riksgenomsnittet och 24 procent billigare än Norrbotten. Vad beror detta på? Något svar mer än att det blir dyrare i glesbygden lämnas inte.

De sista artiklarna med någon substans handlar om offentlig upphandling. Det har länge ansetts vara en säker metod för effektivisering - man har talat om upp till 20 procents kostnadsreduktion. Men det får vi inte veta något om. Bara att det är krångligt och därför hjälper Verva till mot en provision på 0,7 procent av leverantörernas intäkter.

I en artikel om en rapport från Svenskt Näringsliv får vi dock veta att potentialen för ytterligare upphandling är enorm. Det rör sig om 250-300 mdr kronor enligt Olof Erixon på SN. Gör då tankeexperimentet att denna verksamhet kan bli 20 procent billigare, då skulle skatterna kunna sänkas med omkring 2 procent av BNP! Det är också sensationellt men inget som läsaren får veta.

När man nu ändå från Mediaplanets sida var villig att skriva om utredningar från motsidan kunde man ju ha bekvämat sig med att också ha en artikel om Skattebetalarnas mycket omfattande granskning av kommunernas effektivitet och besparingspotential. Föreningen har ju granskat mer än 50 kommuner och kunnat konstatera att om verksamheten i de dyraste kommunerna kunde sänkas till i nivå med de billigaste skulle alla kommuner kunna sänka kommunalskatten med 2 kronor och i vissa med 4 kronor.

Hur man skall modernisera den offentliga sektorn genom att göra kommunal verksamhet effektivare är inte något som går av sig självt. Här hade det funnits anledning att hålla fram olika möjligheter och visa vad den offentliga sektorn själv gör på detta område. Men det kanske är så som det gamla Riksrevisionsverket svarade på en förfrågan om hur effektiviseringen går till: Det finns ingen effektivisering - det som kallas "effektivitetsrevision" handlar inte om sänkta kostnader utan om att mydigheterna gör vad de är tillsatta att göra.

I varje fall är hela bilagan en svag prestation från företaget Mediaplanet.

1 Comments:

At 16 maj, 2006 03:08, Blogger Per-Olof Persson said...

Teorin bakom problemet

Det är bra att ha en sann teori för problemets uppkomst för att sedan gå vidare med problemet. Den österrikiska skolan har troligtvis kommit fram till en sann teori:

(A) En egendom eller en verksamhet måste ha en ägare för att det ska finnas en drivkraft till att sköta egendomen eller verksamheten på ett ekonomiskt rationellt sätt. Denna drivkraft finns inte hos beslutsfattande individer som inte är ägare av egendomen. Dessa individer drabbas inte ekonomiskt av en felaktig skötsel eller av att felaktiga beslut tas. (En möjlig lösning är att beslutsfattarna får ekonomisk kompensation om vissa mål är uppnådda.)

(B) Finns inga marknadspriser är det svårt att veta om ett beslut är bra eller dåligt. Finns inga marknadspriser finns det ingen kompass som visar vilken riktning som är den rätta. (Marknadspriser måste finnas i så stor utsträckning som möjligt.)

(C) Politiker och tjänstemän har egendom under sin kontroll som de inte är ägare av. Det finns ingen ägare som genom kontrakt ger dessa beslutsfattare rätten att göra vissa saker och som inskränker rätten att göra andra saker.

(D) Politiker behöver bara skydda sin position. Detta betyder att politikerna inte behöver ha något intresse av att skydda varken privat eller offentligt ägd egendom. Oftast är det riskfritt för politikerna att förstöra det ekonomiska värdet på egendom.

 

Skicka en kommentar

<< Home