söndag, juli 23, 2006

Den intuitiva rätten till självförsvar

Har vi rätt att försvara oss mot t ex vilda djur? Vi kan realistiskt att döma förvänta oss att andra människor kommer att acceptera sådant självförsvar. Det kan då beskrivas i termer av att vi har en rätt till självförsvar. Härifrån borde vissa övriga rättigheter kunna härledas.

< Här skall jag ta upp den första av de sex metoder att härleda rättigheter, som jag beskrev översiktligt i min förra bloggpost. Denna metod går ut på att inuitivt ställa upp rättigheter i en kort lista.

Det kan hävdas att rättigheter grundade på intuition är känsliga för motstridande inuitioner (Alan Gewirth). Om man bara lakoniskt konstaterar att människor har rättigheter (Nozick) eller räknar upp rättigheter i en stipulativ "förklaring" (USA och Frankrike på 1700-talet) kan någon förvisso hävda att hans intuition säger att dessa rättigheter inte finns. Den moderna intuitionismen (G E Moore) är av denna karaktär men handlar om specifika handlingar och inte om rättighetsprinciper. Det är därför befogat att söka efter härledningen av rättigheterna, som av naturliga skäl inte finns med i korta "kataloger".

Vi får göra det vanliga tankeexperimentet med ett naturtillstånd där inga lagar eller fast etablerade konventioner gäller. Om vi börjar med den mer okontroversiella situationen där någon blir överfallen av ett vilt djur kan vi ställa oss frågan: har man då rätt att försvara sig själv, eller bör man låta sig slitas i stycken och bli uppäten? Om vi med rättigheter menar en föreställning om vad andra människor är skyldiga att acceptera att man själv gör kan vi relativt enkelt besvara denna fråga. Vår intuition säger att alla människor omkring oss förväntar sig att ingen invänder mot att vi försvarar oss mot vilda djur. Det förefaller vara en realistisk föreställning eller ett axiom att alla är "skyldiga" att acceptera att vi försvarar oss själva.

Av detta följer att ingen "bör" ingripa för att förhindra oss att försvara oss mot vilda djur. Synbarligen har vi här härlett en värdepremiss från en faktuell beskrivning av vår omgivning. Detta strider mot den vanliga beskrivningen av 'Humes lag' - att man inte kan härleda "bör" från "är". Värdepremissen måste föreligga från början för att vi skall kunna ha rätt till självförsvar. Och eftersom den inte har någon självständig existens är det nonsens att säga att vi har rätt till självförsvar. Vi skulle lika gärna kunna ha en skyldighet att bli uppätna, enligt den konventionella tolkningen av David Hume.

Denna rigorösa tolkning av 'Humes lag' är felaktig utifrån vad Hume själv rimligtvis menade. Men tolkningen är ändå relevant eftersom den ligger till grund för de två moderna metaetiska riktningarna 'värderelativism' och 'värdenihilism' (emotivism). Vad som avses är att många tycker att självförsvar är bra respektive att den som hotas av vilda djur ger uttryck för känslan "sjävförsvar - hurra!". Båda dessa ståndpunkter kommer dock till korta i exemplet med vad andra människor anser om vårt beteende att försvara oss mot vilda djur.

Rätten till självförsvar är ett begrepp som inte handlar om vad vi själva tycker om att försvara oss mot att bli uppätna. Det kan finnas självmordskandidater eller religiösa fantaster som inte vill försvara sig. Den relativistiska ståndpunkten hamnar därför fel. Rätten till självförsvar handlar om en realistisk föreställning om vad andra människor har för förväntningar om vårt beteende och om vad de kommer att göra när de ser att vi utövar vårt självförsvar.

Det realistiska är att förvänta sig att andra kommer att acceptera vårt självförsvar. Vi förväntar detta därför att vi bedömer att andra inte har någon särskild preferens att måna om de vilda djuren framför sina medmänniskor och dessutom själva skulle vilja försvara sig i motsvarande situation. Härvid kan vi realistiskt sett bortse från eventuella aparta beteenden. Vi kan tvärtom förvänta oss att aparta personer som skulle försöka hindra oss från vårt självförsvar skulle hindras av normala människor, som skulle hänvisa till att vi var i vår fulla rätt att försvara oss från att bli uppätna.

Den värdenihilistiska ståndpunkten blir tämligen meningslös. Den säger nämligen att rätten till självförsvar eller skyldigheten att inte hindra vårt självförsvar är liktydigt med att någon uttrycker känslan "förhindra självförsvar - usch!". Vad frågan handlar om är ju istället en generell och realistisk bedömning av andra människors reaktioner vid vårt självförsvar. Det skulle i så fall närmast vara en förutsägelse att de flesta skulle uttrycka känslan "förhindra självförsvar - usch!" om de blev tillfrågade. Skulle värdenihilisterna påfordra en sociologisk undersökning för att fastställa huruvida denna känsla fanns hos större delen av befolkningen? Och om detta var fallet skulle suveränen tipsas om att dekretera att nu har befolkningen rätt till självförsvar?

Det förefaller alltså som att vi objektivt med hjälp av intuition kan faställa värdepremissen "vi har rätt till självförsvar mot vilda djur". Detta kan ses som ett stipulativt axiom som sedan kan användas som utgångspunkt för en logisk härledning av andra rättigheter. Några särskilda kunskapsteoretiska problem borde inte uppstå förrän vi kommer till härledningen av av anspråken på välfärdsförmåner, som ibland sker i termer av "rättigheter".

Naturliga rättigheter enligt Rothbard 30/7-06

3 Comments:

At 25 juli, 2006 13:50, Anonymous Anonym said...

Israel - Hizbollah

Vad kommer du då fram till i konflikten mellan Israel och Hizbollah ?

 
At 26 juli, 2006 21:05, Blogger Disen said...

Hur försvara seg mot den globala kapitaltsunamin ?
Om inte fackens kollektivavtal och EUS tollmurar stoppar prisdumping och race to the bottom, vem gör det då ?
En bör inte engång vara lett rosa för att argumentera för mellertidiga handelshinder. Och om inte ILO kämpar igenom minimistandarder, vem tar då ansvar och förvarar mänskligheten mot den nyliberala liemannen ?

 
At 28 juli, 2006 08:53, Blogger Skatt är Stöld said...

"race to the bottom" är en myt. Kolla gärna in frihandeln.nu , speciellt fråga 15.

 

Skicka en kommentar

<< Home