lördag, juni 14, 2008

Reinfeldt sågade Carlgrens järnvägar

Det blir sannolikt ingen satsning på en 50-procentig utbyggnad av järnvägarna. Det beskedet gav statsministern i inlindad form i Ekots lördagsintervju. Ett annat besked var att lågkonjunkturen skulle mötas med ökat arbetsutbud och ytterligare jobbskatteavdrag. Det borde ifrågasättas.

Statsminister Fredrik Reinfeldt intervjuades idag 14/6-08 av Margit Silberstein i Ekots lördagsintervju, som sändes från Harpsund. Det är dags för andra halvlek i mandatperioden och den underliggande frågeställningen är vad regeringen vill med Sverige de närmaste åren. Och varför lyfter inte opinionssiffrorna?

Irlands nej till Lissabon-fördraget var det första ämnet. Reinfeldt tonade ner resultatet. Det har hänt förut att det blivit nej i folkomröstningar. Någon kris för EU är det inte. Invånarna på Irland måste ställa sig frågan vilka slutsatser som borde dras. Vi behöver ett beslutsfört EU i december 2009 vid klimatmötet i Köpenhamn. Kommissionen har att fördela ett eventuellt ökat åtagande för utsläppsminskningarna från 20 till 30 procent. Det blir mindre funderande för Sverige om hur vi skall förhålla oss till den "president" som nu inte tillsätts. Det ger mer kraft till klimatfrågan.

Hur har den första halvan av statsministerperioden blivit? Bra med en stark reformtakt. De dåliga opinionssiffrorna är inget konstigt. Stoltenberg i Norge har också låga siffror och där är det val redan nästa höst. Valet avgörs på valdagen. Öresundsbron mötte t ex stark kritik när den skulle byggas, men idag vill ingen riva den. Fler i arbete är vår politik och oppositionens alternativ står inte för detta. Vår politik höjer sysselsättningen varaktigt med 90 000 personer. Det ger mer resurser till äldre mm. Det kommer tydligen att ge utdelning i valet.

Försvarberedningens betänkande var nästa ämne. Fp ville markera strävan till Nato-medlemskap vilket inte är en nyhet. Hänger kärnväljarna med i moderaternas förändrade inriktning? Det var kanske en mindre relevant fråga i just i försvarsfrågan. Överströmningen till oppositionen är väl enligt min mening koncentrerad till andra frågor. Men frågan var föranledd av att Bo Pellnäs nyss varnat för röstskolk i en artikel i SvD.

FRA:s utökade möjligheter till avlyssning kan leda till samvetsröstning. Men Reinfeldt svarade med att signalspaningen inte var inriktad på individer. Birigitta Olsson skall kvitta ut sig sa MS. Vad anser Reinfeldt? Vi har inte gett någon möjlighet till samvetsröstning i detta fall med 7 mandats övervikt.

Varför betonade Reinfeldt ledarskapsfrågan i partiledardebatten? Mona Sahlin säger att allting ses över. Men var är beviset för hennes ledarskap? Hon ger inget besked om prioriteringar mm. Socialdemokraterna säger inte heller vad en röst betyder i relation till de andra oppositionspartierna. Gnosjö-upproret visar besvikelse från företagarna sa MS. Vi har inte lovat att helt ta bort lagen om anställningsskydd. Organisationen Företagarna har undersökt förtroendet och de är besvikna över att arbetsgivaravgifterna borde sänkas sa MS. Jag företräder uppfattningen att det är viktigare att sänka inkomstskatten. Alla företagare företräder inte en entydig uppfattning.

Skattesänkningar? Vi skickar ut ett underlag för jobbskatteavdrag på 5 alternativt 15 miljarder. Det skall ge lättnader för dem med lägst inkomster. Men tydligen också för dem med lägst inkomster inom gruppen som betalar statsskatt. Med 15 mdr görs mera åt den statliga inkomstskatten. Lågkonjunkturen skall mötas med fler i arbete. [Kan han ekonomi?] Det ger mer resurser till offentliga utgifter.

Andreas Carlgrens storsatsning på järnvägar har Reinfeldt kritiserat tidigare. Vi skall nu se över vilka resurser som finns och vägas mot psykiatri och forskning sade han. Järnvägar är nog det dyraste sättet att minska koldioxidutsläppen. Höjd koldioxidskatt är billigare. Allra bäst är att stödja de fattiga länderna utomlands som inte själva har råd att vidta dyra minskningsåtgärder. Det var ett inlindat besked att Carlgren var fel ute. Hans satsning på 50 procents ökning av järnvägskapaciteten sågades försynt av Reinfeldt.

Det är en försiktig statsminister som nu uttalar sig. Beskeden är defensiva och inlindade. Det är inte en valvinnande agenda som presenterades i intervjun. Den kraft som visades i partiledardebatten saknades. Mitt intryck är att Reinfeldt börjar likna Göran Persson i jobbfrågan före förra valet. Då väntade vi också på besked vad s-regeringen skulle göra åt den stora verkliga arbetslösheten. Men inga besked kom utom att det nog skulle lösa sig fram till valet. Och nu säger Reinfeldt att opinionssiffrorna nog skall lyfta fram till valet utan att något speciellt görs.

Detta är verkligen en sangvinisk uppfattning från alliansledaren. Hur såg hans ansiktsuttryck ut när han sade att det skulle lyfta? Ofta ser Reinfeldt ut som en "ledsen hund " vilket gör hans i lågmäld ton framförda optimistiska budskap föga trovärdiga. Nu när Sverige går emot en lågkonjunktur borde attityden vara den motsatta. Men det hörde vi inte något av. Direkt illavarslande var hans enda offensiva recept mot lågkonjunkturen i form av ytterligare åtgärder för att öka arbetsutbudet.

Förstår Reinfeldt inte att en konjunkturavmattning automatiskt ökar arbetsutbudet? När exporten går sämre för att finanskrisen gjort andra länder försiktiga behövs mindre folk i den svenska exportindustrin. Snart avskedar Volvo och Saab hundratals anställda i första svepet. Hur skulle Sverige hjälpas av att dessa får konkurrens från tidigare sjukskrivna eller förtidspensioneringskandidater i sitt jobbsökande?

Och om oron för ökad arbetslöshet leder till att svenskarna börjar konsumera försiktigare blir effekterna likartade. Fler blir arbetslösa och måste konkurrera med dem som tidigare skulle ha fått bidrag. Reinfeldt förstår inte att ekonomin måste stimuleras. Har synen att detta sköts av Riksbanken blivit så dominerande att han inte inser att i dagens läge betyder inflationsmålet strikt tolkat att det blir ytterligare åtstramning? Den enda trösten för regeringen tycks vara att oppositionen förstår ännu mindre av dessa ekonomiska sammanhang. Men Sahlins utlovande av ökade bidrag i en lågkonjunktur kan ändå bli en rysare.

Andra bloggar om: , , , , , , intressant.se

Etiketter:

17 Comments:

At 14 juni, 2008 16:42, Blogger Bengterikj said...

Riva Öresundsbron. Den var bra! Alliansregeringen, svensk politiks öresundsbro. När det gäller Reinfeldts ekonomiska politik skulle man kanske kunna travestera Maud Olofsson.

 
At 15 juni, 2008 09:32, Anonymous Anonym said...

Vad gäller skattesänkningarna är det en missuppfattbing om de skulle ligga på fem eller tio miljarder.

Däremot är det troligt att man överväger skattesäknningar i spannet 30-70 miljarder, vilka också kommer att gälla pensionär med de lägsta inkomsterna.

Likaså kommer mer resurser tillföras äldrevården,sannolikt kring tio miljarder.


Allt detta är viktiga prioriteringar och kommer att öka antalet jobb och minska utanförskapet, mest då konjunkturen på nytt vänder uppåt.

Vad gäller brist på kvalificerad arbetskraft visar Littorins artikel på DN-debatt att regeringen nu
huvudakligen kommer att inrikta sig på Kina.
Friskt vågat, hälften vunnet

Att Reinfeldt, Borg samt regeringen inte förstår hur ekonomin hur ekonomin ska stimuleras visar tyvärr att du Danne inte helt förstår dig på detta område.
Per Fö

 
At 15 juni, 2008 12:53, Anonymous Anonym said...

Möta lågkonjunktur med ökat arbetsutbud? Har han problem med språket? Han menar förmodligen ökat jobbutbud.

Järnvägsfrågan har han inte alls fattat. Det handlar bara delvis om att minska utsläpp. Det handlar om att alls ha transportkapacitet när oljan blir så dyr att ingen har råd att köra bil. Dels är det en principfråga om att tunga transporter skall gå på järnväg och inte på väg.

För räknenissarna är det ett skräckscenario att låna 130 miljarder och bygga järnväg. Det handlar om framsynthet och politiskt mod. Det är en gren där inte Reinfeldt kan hävda sig.

 
At 15 juni, 2008 15:24, Anonymous Anonym said...

Ekonomin måste "stimuleras"? Är du en såndär keynes-man?

 
At 15 juni, 2008 16:38, Anonymous Anonym said...

Man kan visst stimulera en ekonomi om man har som nu en ekonomi i samhällsekonomi i balans,

Jobbpolitiken bara ett exempel.En ny skolpolitik samt satsning på forskning andra.

Sossarnas stimulans är att återgå till det gamla och att inte lägga fram nåt trovärdigt alternativ.

 
At 15 juni, 2008 22:30, Anonymous Anonym said...

"Möta lågkonjunktur med ökat arbetsutbud? Har han problem med språket? Han menar förmodligen ökat jobbutbud."

Det var inget som Reinfeldt sa i intervjun. De han sa om 3:e skatteavdraget var:
"...möta tendenser till avmattning och de tendenser till kapasitetbrist vi ser i den svenska ekonomin..."

Dannes kommentar ("Kan han ekonomi?") lät som den kom från en 5-åring på Aftonbladet.

 
At 16 juni, 2008 08:02, Anonymous Anonym said...

Varför ska det vara en principfråga att tunga transporter ska gå på järnväg?

Att låna 130 miljarder för spekulation kanske kan kallas modigt och framsynt. Det kan också kallas dumdristigt och enögt.

 
At 16 juni, 2008 08:10, Anonymous Anonym said...

Anonym: "Dannes kommentar ("Kan han ekonomi?") lät som den kom från en 5-åring på Aftonbladet."

Men eftersom kommentaren kommer från en expert på området bör den kloke lägga lite mer vikt vid den än så. Fyra stycken längre ner motiveras till och med utropet, för den som orkar läsa.

(Som Dannes analyser av intervjuer brukar visa så är inte ekonomiska resonemang någon paradgren hos våra folkvalda av endera kulör. Inte heller journalister, naturligtvis. Tur att vi har alla knarriga gamla tjänstemän att skriva remissvar?)

 
At 16 juni, 2008 15:57, Anonymous Anonym said...

Danne kan visst ekonomi men ibland kan även ekonomer hamna snett.
Danne hävdade nu att Reinfeldt inte förstår att ekonomin behöver stimuleras.

Det är just det som nu sker, inte bara via skattesänkningar.

 
At 16 juni, 2008 16:17, Blogger Danne Nordling said...

Låt mig klargöra vad stimulansfrågan gäller. På Reinfeldt lät det som att den sämre konjunkturen skulle motverkas med fler åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet. Om han i huvudsak menar att lågkonjunkturen uppstår genom "tendenser till kapacitetsbrist" är åtgärderna riktiga men analysen fel. Den internationella finanskrisen leder inte till kapacitetsbrist i Sverige utan till motsatsen: öberkapacitet.

Jag tror dock att Reinfeldt bedömer att konjunkturen går mot en konventionell avmattning. Därför blir alla åtgärder som ökar utbudet av arbetskraft malplacerade och kan absolut inte ses som ett sätt att i sig motverka avmattningen. Den som tror detta måste bedömas inte "begripa ekonomi" eller också måste denna ovanliga uppfattning ingående förklaras. Det enda som ligger i stimulansriktningen är att Reinfeldt inför ett ofinansierat jobbavdrag. Men då är det inte utbudsstimulansen som har verkan utan efterfrågestimulansen genom att det är ofinansierat.

Min misstanke är att Reinfeldt inte kan se skillnad på ett jobbskatteavdrag och en ofinansierad skattesänkning som kosmetiskt motiveras som jobbavdrag. Därför framstår han som lätt okunnig när han säger att jobbavdraget är adekvat vid en konjunkturavmattning.

Per, att ekonomin nu skulle stimuleras är milt sagt omstritt. Stefan Fölster från SN är verkligen besviken för att det inte blev någon finanspolitisk stimulans, länk.
/DNg

 
At 17 juni, 2008 10:55, Anonymous Anonym said...

Danne, jag har läst Stefan Fölsters hela rapport redan för ett par veckor sedan,

Han gör bedomningen att det även i ett läge av konjunkturavmattning krävs ekonomiska stimulanser samt att jobbavdrag är mest verkningsfullt.

Samma bedömning är regeringens och finansministern har nu avvisat Maud Olofssons förslag om begränsade sänkningar av arbetsgivaravgifterna.

Stefan Fölster ifrågasätter t o m om resursutrymmet dvs det jättelika överskottet i statsfinanserna är så stort att skattesänkningarna skulle utökas.

Han har enligt min mening rätt om nivån läggs på 50-70 miljarder.
Detta bidrar tillatt lindra den konjunkturavmattning vi nu är inne i.

 
At 17 juni, 2008 16:39, Blogger Danne Nordling said...

Nja, SN och Fölster vill att ekonomin stimuleras genom ökad efterfrågan och är besvikna över att detta inte skett tillräckligt vilket man påtalade redan redan förra året. Det framgår av den rapport som kom förra veckan. Man ville att regeringen stimulerade privat konsumtion med 15 mdr kr eller 1%.

I dagens SvD 17/6 bekräftar Reinfeldt sina begränsade kunskaper i ekononomi när han i en stor intervju på sidan 6 kommenterar ett ytterligare steg i jobbskatteavdraget och säger:

"När vi dessutom har avmattningstendenser i ekonomin är det ännu viktigare med fler åtgärder som höjer arbetsutbudet."

Ridå!
/DNg

 
At 17 juni, 2008 22:48, Anonymous Anonym said...

Men om det dels förekommer kapasitetbrist samtidigt som det förekommer avmattningstendenser. Är det då fel att påstå att det är viktigt med åtgärder som höjer arbetsutbudet? Det är ju trots allt en rad ekonomer som påstår att vi har stagflationstendenser i Sverige. Att då vilja stimulera ekonomin och samtidigt öka incitamenten för att arbetslösa ska söka de lediga jobb som faktiskt finns låter väl sunt?

Tom: Vare sig det är en expert eller inte som först mer eller mindre felciterar och nu sist rycker en mening från en intervju. Så är det fel.
Men det är väl ganska vanligt med folk som blir för insnöade i sitt område att de på nå sätt vill ha det för sig själv. Och gör allt för att påpeka att andra inte förstår.

 
At 18 juni, 2008 16:17, Blogger Danne Nordling said...

Idag kom undersökningen om inflationsförväntningarna från Prospera. Den visar några tiondelars ökning men ligger ändå närmare en procentenhet under den nu faktiskt registrerade inflationen. Den ena risken för stagflation (lönekompensation) är alltså inte alarmerande. Den andra risken är själva inflationen som är importerad. Det är klart att den kan öka ytterligare och genom sämre exportutveckling, ökad konsumtionsförsiktighet hemma samt åtstramningar av den ekonomiska politiken (ränte- och skattehöjningar, utgiftsminskningar) kan vi få kombinationen stagnation och inflation.

Varför skulle då ett ökat arbetsutbud vara bra? Om fler blir arbetssökande utan utbudshöjande åtgärder kan väl detta vara tillräckligt? Det kan väl inte vara direkt motiverat att öka effekten av konjunkturavmattningen på arbetsmarknaden? Och hur skulle detta kunna beskrivas som något som MOTVERKAR avmattningen?

Anonym 22:48 vill dessutom ifrågasätta att Reinfeldt inte menar vad han säger genom att jag "rycker en mening från en intervju". Vad menar han istället? Och hur skall man förstå att han är felciterad?
/DNg

 
At 19 juni, 2008 16:24, Anonymous Anonym said...

Danne, Du kommer ju från Skattebetalarnas förening och företrädde där uppfattningen att skatterna skulle sänkas pch att det var särskilt motiverat med tanke på den samlat höga skattenivån och de höga marginaleffekterna.

Nu tas en rad steg åt just det hållet.

Vad gäller den ökning av arbetsutbudet som sker via jobbavdragen 1+2+3 så minskar det också utanförskapet och medför vad EU krävt ett överskott i statsbudgeten på 2 % av BNP eller därutöver.

Vårt land är unikt i det fallet.

 
At 22 juni, 2008 00:29, Blogger Danne Nordling said...

Per, visst vill jag att skatterna skall sänkas. Men jag är inte övertygad om att regeringen gör detta på sakligt rätt sätt. Det tredje steget i jobbskatteavdragsreformen sänker marginalskatten för medelklassen med 0,33 alternativt 1 procentenhet (5 resp 15 mdr kr). Och varför är det därtill viktigt att sänka skatten allra längst ner - på korta deltider, studentknäck och sommarjobb? Det mesta av pengarna går till sänkt skatt utan några positiva effekter i form av ökad arbetsvilja eller för att minska omfördelningen. En borgerlig regering borde ta bort den speciella progressiva skatten (statsskatten) eftersom den är orättvis. Den här kraftlösa regeringen har inte tagit ens ett myrsteg på vägen mot platt skatt. En sådan reform förefaller nu efter två års regerande som fullständigt orealistisk.

Dessutom är statsministerns motiveringar för sänkt skatt konstiga: ökat arbetsutbud (om det nu blir något på mycket kort sikt) är ett medel för att motverka konjunkturavmattningen 2009-10. Detta är också en indikation på svaghet.
/DNg

 
At 24 juni, 2008 17:04, Blogger gardebring said...

"Öresundsbron mötte t ex stark kritik när den skulle byggas, men idag vill ingen riva den."

Hm. Hur vore det med lite självkritisk analys här? Jag menar, det går ju faktiskt tåg över den där bron också och då borde den väl per automatik vara ett fullkomligt slöseri med ditt sätt att resonera? För inte en kotte vill ju åka tåg, usch så hemskt det är!

Återigen gör du samma misstag som tidigare och enbart talar om de miljömässiga aspekterna med tåg, men undviker helt de ekonomiska.

Höjningar av bensinskatten har hittills inte gett någon större effekt. Koldioxidutsläppen från trafiken ökar fortfarande. Anledningen är naturligtvis att det saknas alternativ. Brist på etanol (och tveksamheter kring framställningen), laddbara elhybrider har fortfarande inte kommit ut på marknaden (av någon underlig anledning...) och sedan så finns naturligtvis inte heller något alternativ. Bygger man ingen järnväg utan bara vägar, så kommer ju folk tvingas göra på dem.

Tidsvinsten. Att köra bil mellan Stockholm och Göteborg tar runt 5 timmar. Att åka X2000 tar strax över 3 timmar, förutsatt att tåget kommer fram, spårbristen är som bekant ett stort problem...
Redan här har vi alltså gjort en stor samhällsekonomisk vinst då du har sparat 2 timmars restid. Dessutom kan du också arbeta på tåget!
Om vi bygger höghastighetslinjer kan vi få ner dessa dryga tre timmar till under två timmar. Nu blir det riktigt intressant då även inrikesflyget på sträckan kommer att slås ut (vilket såklart ger en hel del miljömässiga vinster som du väljer att undvika i ditt resonemang).
I hela sydeuropa byggs höghastighetslinjer ut i snabb tack, planer på en järnvägsförbindelse mellan Tyskland och Danmark över Fehmarn Bält vid Schleswig-Holstein finns. På så sätt kan Sverige kopplas samman med resten av Europa via höghastighetslinjer. En oerhört attraktiv konkurent till flyget (där biobränslen idag inte är ett alternativ). I Sverige har X2000 svårt att komma fram med sina långsamma 200km/h då kapaciteten på många platser helt enkelt har slagit i taket. Fler vill åka och fler företag vill frakta gods via tåg. Men kapaciteten finns inte. Särdeles allvarligt är att snabba persontransporter och långsamma godståg måste dela samma svår vilket är mycket allvarligt för tågets utveckling.

I SIKA:s prognoser för 2010 räknade man med att ökningen av personbilstrafik 1997-2010 skulle bli 29%. Andra kvartalet 2007 hade den bara ökat med 15%.

I prognosen för tåg för samma period (fram till 2010) räknade man med en ökning på 26%. I kvartal två 2007 hade tåget i verkligheten ökat med hela 41%. Trots sin styvmoderliga behandling med stor kapacitetsbrist som leder till förseningar och inställda tåg.

För flyg vara prognosen 23%, utfallet 6%.
För buss 8%, utfallet 16%.

Trenden är onekligen väldigt tydlig.

Dessutom är det faktiskt avsevärt trevligare och bekvämare att åka tåg, än att sitta instängd i en trång bil. Prova någon gång, jag lovar att det kan ge mersmak! :)

Till skillnad från dig är jag inte fundamentalist. Alltså menar jag att det behövs byggas både vägar och järnvägar. Järnvägar bör primärt byggas mellan de stora befolkningscentrumen, alltså Stockholm, Norrköping/Linköping, Malmö och Göteborg. Bottniabanan var ju däremot kanske inte världens mest lysande satsning.

 

Skicka en kommentar

<< Home