tisdag, maj 27, 2008

Är SF en form av liberal etatism?

Science fiction (SF) är en genre som inte är riktigt accepterad av kulturetablissemanget. Men både TV-serier och litteraturen innehåller utopistiska strömningar som skulle passa för kulturpersoner att analysera i termer av etatism och eskapism. Någon riktigt liberal SF i form av diktaturens avskaffande och införandet av rättigheter har jag dock inte sett.

Nyss hemkommen från London hörde jag ett radioprogram (Tendens) om SF-fenomenet i kulturen och sk "liberal rymdopera". Det är något som jag inte följt särskilt ingående. Det som var frapperande var att Star Trek-serien gett upphov till en sorts utopistisk eskapism även i Sverige med särskilda sammankomster (Trekkdagar) för intresserade. I radioprogrammet beskrev ordföranden i Stockholm Trekkers Peter Söderlund denna SF-värld som något av ett idealsamhälle där det inte förkom pengar, alla var som en stor familj och var och en uppskattades efter kompetens osv.

Det lilla jag sett av Star Trek gör mig fundersam. Vad vi ser är en framtida militär organisation vars högsta operativa ledning ställs inför olika problem av karaktären utmaningar mot hela kollektivet. Det är för det första ägnat att uppåda enighet och skyla över interna intressemotsättningar. Men för det andra måste en slagkraftig operativ organisation alltid sörja för medlemmarnas mera triviala behov (logement och marketenteri) för att kanalisera deras energi på den egentliga uppgiften. Vi ser alltså inte hur ett framtida samhälle skulle vara organiserat.

Det talades om både socialdemokratisk, marxistisk och liberal SF. Någon nämnde ett exempel där samhället skulle varit marxistiskt organiserat, men någon närmare beskrivning gavs inte. Sådan blir lätt tråkig. En berömd, politisk bok som räknas till SF-genren är En återblick av Edward Bellamy, som bygger på hur en person från 1887 upplever samhället år 2000. Där beskrivs ett socialistiskt samhälle som en kollektivt organiserad gemenskap i stil med Thomas Mores Utopia och grundat på 1800-talets teknologi. Tvånget som behövs för att det hela skall fungera är implicit som för det mesta i det jag sett av SF-alster. Detta framtidssamhälle är ingenting annat än en lång uppräkning av alla möjliga trevliga levnadsmöjligheter och poängterandet att 1800-talets socialt betingade otrevligheter inte förekommer. En utbrodering av Marx' beskrivning av socialismen som ett makligt herrgårdsliv där man kunde jaga på morgonen, fiska på eftermiddagen och agera kritisk kritiker efter kvällsvarden kan rimligtvis beskrivas som en form av eskapism.

En kommentar om själva SF-genren i relation till deckar-genren gjordes av John-Henri Holmberg som för länge sedan också framträtt som en tidig libertarian. Efter vad jag förstod kan man idag skriva doktorsavhandlingar om deckare, vilket inte skulle varit möjligt för 25 år sedan - och detta skulle indikera att det kanske skulle bli möjligt vad gäller SF i framtiden. Det förutsätter dock att klyftan mellan "de två kulturerna" övervinns. Det betyder rimligtvis att kulturpersonerna uppbådar intresse för teknik. Men som framgår av den "mest berömda" SF-boken genom tiderna (av Bellamy) är det inte nödvändigtvis en fantasifull ny teknik som konstituerar en kulturhistoriskt eller litteraturhistoriskt intressant science fiction-roman. Det är föreställningen om det goda samhället och den sociala organisation som detta förutsätter som har intresse för framtidens doktorander i litteraturvetenskap.

En konkretisering av detta med social organisation är möjligen de uppkonstruerade moraliska dilemman som förekommer i de mera action-betonade avsnitten. Jag råkade se ett avsnitt av Star Trek där mr Spock (någon sorts människoliknande utomjording med hög rang) offrade sitt liv genom att gå in i rymdskeppets strålningsintensiva reaktor för att reparera denna och rädda livet på alla andra. Allt enligt ett mantra som gick ut på något som "allt för de många, inget för de få". Författaren (Gene Roddenberry) har alltså tagit upp ett utilitaristiskt element i handlingen men inte riktigt lyckats renodla situationen till ren altruism eftersom alternativet var att alla annars skulle omkomma. Motivet finns för övrigt i en amerikansk u-båtsfilm om en rysk u-båt där reaktorn måste repareras genom att några måste omkomma (en verklig händelse på 1960-talet).

I radioprogrammet framkom uppfattningen att SF-genren politiskt karaktäriserades av socialdemokratiska eller kanske hellre socialliberala värderingar. Eftersom staten hela tiden finns med i bakgrunden skulle man kunna fråga sig om det är på SF-området som en del liberaler får ge uttryck för sina etatistiska böjelser. Ju mer action desto mer av "nödvändighet" i handlandet för statens utsända med uppgift att kämpa för det goda. Det är sällan våldskonflikterna ses från den andra sidan. Därför kan inte något speciellt liberalt i handlingsmanuset framträda. Det finns sällan något val där utan bara bedömningsmöjligheter av teknisk natur.

Vi borde istället få se hur den "goda" rymdflottan besöker en planet som förtrycks av en diktator och en härskande elit. I kraft av sin moraliska mission avsätter de goda diktatorn och den härskande eliten betvingas av nya lagar som upprätthålls av de goda och förhindrar det förslavande förtrycket av den stora massan som istället för att utsättas för rekvisitioner under hot om våld från eliten kan betinga sig ett rättvist utbyte av tjänster och gentjänster med hjälp av ett importerat påfund kallat "pengar". Star-Trek-fantasterna kanske inte skulle bli så glada?
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

9 Comments:

At 27 maj, 2008 19:48, Blogger projO said...

Det finns en liberal sci-fi/fantasy-författare vid namn Robert Heinlein. Har inte läst själv, så jag har inte någon närmre uppfattning om hur hans liberala åsikter i praktiken ter sig i böckerna han skriver dock. Tänkte bara nämna det, hursomhelst. :)

 
At 28 maj, 2008 07:25, Anonymous Ulf L said...

Heinlein vad den som myntade uttrycket "TANSTAAFL" (There ain't no such thing as a free lunch) i boken The Moon Is a Harsh Mistress.
Friedman använde begreppet efteråt.

 
At 28 maj, 2008 12:57, Blogger Michael Lundahl Karnerfors said...

Eh... jag föreslår att du ser mer av Star Trek innan du försöker dig på en analys av den här storten.

Exemplet du nämner, när Mr Spock offrar sig, visar att du har sett för lite. Sant är att Mr Spock - som skall representera en utomjordisk och extremt "logisk" person - använder sig av principen "The needs of the many outweighs the need of the few". Där hade du sett färdigt och baserade din analys på detta. Det du då har missat vid andra tillfällen när besättningen exempelvis räddar Spock under stor fara för eget liv, och svarar Spock's förbryllade undran om "Varför?" med "The needs for the few outweighs the need of the many".

Vidare är frågan om att blanda sig i andra världars inre angelägenheter eller inte ett ständigt återkommande moraldilemma i Star Trek-serierna och filmerna. Skall vi stövla in och pådyvla andra världar vår uppfattning om "mänskliga rättigheter" eller låta saker ha sin gång? Redan i själva uttrycket har vi avslöjat en gigantisk svagthet: mänskliga rättigheter. Är detta ens applicerbart på världar som bebos av intelligenta varelser som inte är människor? Vad är det som säger att vår uppfattning om detta är den enda rätta? Och detta är en diskussion som gäller även Jorden anno 2008. Kan vi stövla rakt in i ett annat land och säga "Fyyyy på er! Nu skall vi göra som vi tycker att ni skall göra"?

Slutsats: Analysen haltar på grund av otuillräckliga data. SF är djupare än så.

 
At 28 maj, 2008 16:49, Blogger Danne Nordling said...

Michael, jag erkänner att jag inte sett på Star Trek på något systematiskt sätt. Men jag har diskuterat innehållet med andra som sett mer. Därför har jag hört talas om den fortsättning du nämner. Men jag kan inte komma fram till att den utgör något annat än en lek med ord.

Om vi skulle försöka tolka räddandet av Spock välvilligt ligger en nietzscheansk syn nära till hands. Men hans 'etiska heroism' passar knappast när handlandet explicit ställs i relation till de många. Om det hade varit så att många hade offrats för att rädda Spock hade hans dikotomi herremoral-slavmoral kanske varit relevant. Men nu var det några i eliten som riskerade att gå under för att rädda Spock. Det är förvisso en form av etisk heroism men den passar inte till den formella motiveringen.

Skulle man ändå försöka sig på att motivera den angivna elitprincipen måste man antingen införa någon kvalitetsdifferentiering i begreppet 'need' eller också implicit anta att det finns ett bakomliggande utilitaristiskt motiv i form av att Spock kunde göra mycket nytta för de många i slutändan. Då är en ordlek mer plausibel som tolkning, enligt min mening. Denna inkonsekventa ologiskhet bidrar säkert till att minska intresset hos litteraturvetare att analysera SF. Detta förstärks av att Spock tydligen lyckas återuppstå senare i serien.

Rättigheter

Frågan om huruvida "mänskliga" rättigheter är applicerbara på intelligenta, kännande varelser utanför jorden är intressant - speciellt i debatten om värderelativismen. Den debatten störs av inflytandet från religiösa skillnader som medför att en del läkare tycker att könsstympning av flickor är acceptabelt.

Här skulle SF kunna renodla problematiken. Vi kan ju anta att vi träffar på en civilisation med feodala förhållanden som jag angav i mitt exempel och där inga religiösa komplikationer föreligger (vi kan ju anta att de styrande enbart propagerar en bluffreligion för att hålla undersåtarna nere). Vari ligger då det specifikt "mänskliga" i att implementera rättigheter? Detta är vad de många vill men några få vill fortsätta att ha det bekvämt på deras bekostnad.

Det är i en SF-värld enkelt att analysera samhällssystem i spelteoretiska termer - "Hök och Duva" i det här fallet. Att "låta saker ha sin gång" är i H&D just vad den part som börjar få övertaget mest av allt vill.

Frihet och rättigheter har universella fördelar efter vad jag kan se.
/DNg

 
At 28 maj, 2008 18:35, Blogger Michael Lundahl Karnerfors said...

"Här skulle SF kunna renodla problematiken."

Det är väldigt ofta SF gör just detta... tar ett "jordiskt" problem och renodlar detta.

Exempel på detta:

Om man kan "bota" homosexualitet, kan man/bör man göra detta, även om personen efteråt inte längre utsätts för utanförskap och blir mycket mer harmonisk och lycklig?
(Star Trek: The Next Generation, "The Outcast")

Brott och straff: om en brottsling fundamentalt ändras i sin personlighet till det "bättre", är det fortfarande rätt att straffa personen för begågna handlingar? I samma ansnitt behandlades också frågan om offret skall ha bestämmande i straffutmätningen.
(Star Trek: Voyager, "Repentence")

När är man terrorist och när kämpar man bara mot en förtryckare?
(Enterprise, "Desert Crossing")

När det gäller just Star Trek så syns manusförfattarens och produktionsbolagets åsikter oftast rätt tydligt, men ändå så hamnar handlingen ändå nästan alltid i en ambiguitet/ett moraldilemma där det vi skulle vilja ha ställs mot hur vi "borde" göra eller hur det i pratiken blir, vår vilja till trots.

 
At 29 maj, 2008 21:52, Anonymous Tom said...

Det lär också finnas någon halvliberal vid namn Rand som skrev en halvpopulär SF-bok, Atlas Shrugged.

 
At 30 maj, 2008 07:57, Blogger Thomas Palm said...

Det finns sf för alla ideologier. Henlein täckte själv in ett antal, från militarism där endast de som gjort militärtjänst fick rösta, lite new-age flummeri i Främling på egen planet, och så libertarianernas favoritbok Revolt mot jorden. Det senare dock lite förvånande, det samhälle Heinlein beskriver är närmast en traditionell machokultur där bara tur hindrar huvudpersonen från att bli utslängd genom närmsta luftsluss för att han talat på fel sätt till en kvinna i en bar, och i slutet inför också folket på månen en mer traditionell stat, till huvudpersonernas förgrämelse.

Den som vill få ett begrepp om vad sf är måste läsa böcker. Pournelle är t ex en starkt högerinriktad ideolog. Hans "Oath of Fealty" är direkt komisk även om det nog inte var avsikten.

Det som kallas sf på TV och i film är vanligen enklaste typen av space opera, västerns i rymdmiljö. Filmen Gattaca är ett bra undantag. Star Trek är lite mer komplex än så, men eftersom de olika episoderna skrivits av olika författare och är väldigt motsägelsefulla så kan man inte dra några egentliga slutsatser. Ibland finns pengar, men för det mesta inte.

 
At 22 december, 2016 10:56, Blogger chenmeinv0 said...

moncler sale
louis vuitton outlet online
ray ban outlet
adidas yeezy boost 350
canada goose outlet
michael kors bags
air max 95
kate spade sale
sac louis vuitton
gucci outlet online
2016.12.22xukaimin

 
At 24 november, 2017 08:57, Blogger chenlina said...

louboutin
canada goose outlet
north face uk
the north face
canada goose canada
ugg boots
ugg boots
hermes birkin
coach outlet online
caoch factory outlet online
chenlina20171125

 

Skicka en kommentar

<< Home