onsdag, mars 17, 2010

Vinden pressas av elcertifikaten

Subventionerna av produktionen av förnybar el med hjälp av marknadskrafterna missgynnar vindkraften som är för dyr jämfört med biobränslen. Det kan leda till problem för de vindkraftföretag som nu gör nyemissioner.

Elcertifikat är en sorts automatiserad beskattning av elförförbrukarna (utom elintensiva företag) som dessutom är specialdestinerad till producenter av förnybar elektricitet i form av en subvention per MWh producerad el. Skatten läggs på producenterna i form av "kvotplikt" - dvs hur många certifikat som måste köpas in på marknaden i relation till elproduktionen. Säljare är de privilegierade företag som producerar förnyelsebar el och som tilldelas certifikat i förhållande till produktionen (under 15 år).

I början på mars satte regeringen som mål att produktionen av förnybar elektricitet skulle öka med 25 TWh till 2020. Tidigare var målet 17 TWh till år 2016. (Startår för jämförelsen är 2002.) Fram till 2008 har utbyggnaden varit 8,5 TWh enligt Energimyndigheten. Fram till 2013 tillkommer 6,3 TWh och efter 2013 tillkommer 10,2 TWh för att 25 TWh ska uppnås.

Vindkraften bidrog med 2 TWh 2008 och Energimyndigheten bedömer att produktionen kommer att öka till 12 TWh till 2020. Kraftvärme med förnybara bränslen kommer att öka från 4,5 TWh 2008 till drygt 10 TWh år 2020. Övriga förnybara källor ligger relativt konstant.

Regeringen höjer tilldelningen av elcertifikat i propositionen 2009/10:133 (4 mars, pdf) med början från 2013. Dagens tilldelning är 0,179 cfk/MWh och tidigare aviserade förändring till exempelvis 2020 var 0,112 cfk/MWh. Nu höjs denna till 0,195 cfk/MWh producerad alternativt använd el.

Energimyndigheten pekar på att strukturen i utbyggnaden handlar om en "trade-off" mellan landbaserad vindkraft och biobränslekraft. Det är denna problematik som tolkats som "Misslyckad satsning" vilket var rubriken i DN igår 15/3. Artikeln av Knut Kainz Rognerud (ej online) går ut på att regeringens system med elcertifikat inte har gett önskad effekt. Orsaken sägs vara att priset på elcertifikat legat på knappt 300 kronor det senaste året. I mars ligger priset på 290 kr/st. Flera gånger under 2008 och 2009 låg priset över 400 kr. Detta kan bli bekymmersamt för utbyggnaden av vindkraften.

Just nu erbjuder de två vindkraftföretagen O2 och Arise (med förre Volvo-chefen Pehr G Gyllenhammar som investerare) nyemissioner på 2 mdr kr med investeringskalkyler som har utsatts för hård kritik. Den springande punkten är hur många timmar om året med "full last" som kan utvinnas från ett vindkraftverk på 2 MW. Av årets 8 760 timmar kunde befintliga verk använda 2 154 timmar 2009. Gränsen för nollresultat anses gå vid 2 370 tim. Men Arise går ut med 3 000 tim och O2 med 3 100 tim. Det kan motiveras med större turbiner och bättre vindlägen. (Källa DI 16/3)

Men om det är så att omkring halva den ekonomiska intäkten för vindkraft kommer från elcertifikat måste priset på dessa i framtiden vara av stor vikt för lönsamheten. Orsaken till att priset på elcertifikaten inte kunnat hållas uppe uppges i DN vara att den energikrävande industrin börjat producera elkraft med förnybara bränslen. Skogsindustrin och kraftvärmeverk har konverterat sina kol- och oljeanläggningar så att de kan eldas med biobränsle och då fått elcertifikat som de kan sälja. Konvertering till biobränsle är alltså billigare än att bygga upp ny vindkraft.

På kort sikt pressas alltså vindkraften av konkurrensen från biokraften inom ramen för certifikatsystemet. Detta är också syftet med att införa marknadskrafter i subventionssystemet. Men om konverteringen till biokraft är en engångsföreteelse kommer elcertifikaten att kunna stiga i pris. Frågan är om detta kan bedömas säkert inför pågående nyemissioner i vindkraftföretagen. Ett misslyckande kan få psykologiska effekter för lång tid framöver.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

7 Comments:

At 17 mars, 2010 16:14, Anonymous Michael said...

Lol vem behöver vind det finns ju magnetmotorer som producerar ström av sig själva.

 
At 17 mars, 2010 16:21, Anonymous Michael said...

http://www.livevideo.com/video/CBFE95F3C87448BC84613855C216A2D8/diy-magnetic-generator-paten.aspx

Dom är löjligt enkla och bygga , funkar som en generator men baklänges.

 
At 17 mars, 2010 16:42, Anonymous Michael said...

http://www.lutec.com.au/

http://cycclone.com/

Osv osv osv

 
At 19 mars, 2010 17:20, Anonymous Anonym said...

Jag brukar inte kommentera blogkommentarer men Michaels är bara för underbara. "we don't have to explain anything - the technology talks for itself!". Lätt sätt att samla in investerarpengar!

Allt bygger på den självklara idéen att om två magneter dras mot varandra kommer rörelsen inducera en ström i en närliggande spole som är nog stark för att spolens egna magnetfält ska överstiga magneternas och stöta bort den rörliga magneten!

Eller för att förklara det ännu enklare: Du har en elmotor. Du får den att börja röra sig genom att koppla ett batteri till den, men genom att byta ut batteriet mot en glödlampa kommer motorn börja snurra snabbare..

 
At 23 mars, 2010 21:01, Blogger Unknown said...

Hur stor subvention krävs för att vindkraften skall vara konkurrenskraftig?

 
At 26 mars, 2010 22:50, Blogger Danne Nordling said...

Bo, det är väldigt svårt för en utomstående att få inblick i hur man resonerar om subventioner. Energimyndigheten har en ekonometrisk modell som ger till resultat att den subvention som ca 8 öre/kWh ger på vanliga konsumenters elräkningar skulle leda till en utbyggnad fram till 2016. Därefter skulle utbyggnaden upphöra.

Detta är orsaken till att regeringen nu förlänger elcertifikatsystemet så att utbetalningarna fortsätter och certifikatpriset hålls uppe.

En investerare i vindsnurror måste förutom vindaspekterna beakta investeringskostnaden, elpriset, räntan och elproduktionssubventioner under 15 år för att räkna ut lönsamheten (internräntan). Det förefaller mycket svårbedömt.
/DNg

 
At 24 oktober, 2022 12:44, Anonymous Anonym said...

golden goose shoes
chrome hearts online store
cheap jordans
off white
birkin bags
off white hoodie
bapesta
kd shoes
kd shoes
yeezy supply

 

Skicka en kommentar

<< Home