Högerns syn på egoismen har vunnit

Apforskaren de Waal som förespråkat en syn på människans natur som går ut på att den är altruistisk sågas av en svensk professor i zoologisk ekologi. Det verkar vara högerns syn att människan är egoistisk som vunnit.

I en artikel "under strecket" i SvD idag 7/3-10 sågar professor (em) Staffan Ulfstrand (UU) apforskaren Frans de Waal och dennes försök "att presentera ett moralpolitiskt manifest, snarare än en rapport från forskningsfronten". Detta sker med anledning av de Waals bok The Age of Empathy. Nature's Lessons for a Kinder Society.

Att försöka "finna rättesnören för mänskligt uppträdande genom att studera andra djurarter" ser Ulfstrand som en "biologistisk idé [som] borde vara så eftertryckligt skjuten i sank att den inte skulle behöva dyka upp i en bok av en framstående och inflytelserik yrkesbiolog som de Waal". Ulfstrand, som är professor i zoologisk ekologi, skriver:

"I frågor om hur vi ska få bukt med orättvisor, våld och krig och över huvud taget organisera våra samhällen är varken schimpansen eller någon annan djurart till gagn som förebild."

Professor Ulfstrand drar slutsatsen: "Visst är varje människa laddad med empati, men uppenbarligen inte så att det räcker för att omfatta planetens alla sju miljarder medmänniskor. Var och en är sig själv närmast..." och därmed bekräftar han att den idaealistiska vänsteruppfattningen att människan egentligen är osjälvisk är felaktig. "Högerns" syn att egenintresset är dominerande hos människan och som utgör ett av den nationalekonomiska mikroteorins grundpostulat, ser ut att ha vunnit över vänsterns syn.

En annan professor i zoologisk ekologi, Erik Svensson i Lund, har länge drivit den motsatta tesen. På sin blogg skrev han 31/1-10 om boken Jämlikhetsanden och passade då på att framhålla att: "även inom evolutionsbiologin så är jämlikhetstanken på väg tillbaka". Svensson, som deklarerar att han politiskt hör till vänstern, skriver:

"den evolutionsbiologiska forskningen rör sig nu i en riktning där såväl gruppselektion som altruism är på väg tillbaka i finrummet, och därmed inte längre kan avvisas på det tvärsäkra och doktrinära vis som många högerdebattörer gärna vill fortsätta att göra. På den andra kanten har istället många vänsterdebattörer hälsat den nya evolutionsbiologiska forskningen med tillfredsställelse" (referens till Proletären)

Det som vänstern inte tycks kunna acceptera är att en kylig beskrivning av människans natur som en ogin och ojämlikhetsinriktad varelse (bloggart 28/2-10) skulle ha implikationer för att samhället då måste organiseras på liknande sätt. Men ingen har påstått detta. Tvärtom har det i den evolutionsbiologiska debatten framhållits att dessa resultat gör att mer realistiska organisatoriska lösningar kommer att användas.

En liten grupp människor kan oftast samarbeta ganska väl på ett informellt sätt. Det är karaktäristiskt för människan och även för en del djurarter. Kanske de mänskliga grupperna är större än hos djuren. Ulfstrand recenserar i samma artikel en bok av Michail Tomasello med titeln Why We Cooperate som just poängterar tendensen att bilda grupper. Hans hypotes är att detta var nödvändigt för födoinsamlandet. Det är ju ett välkänt fenomen att en alltför stor grupp får stora svårigheter att samarbeta med hjälp av enkel kommunikation.

Kulturhistoriskt har man pekat på att upptäckten av Den Nya Världen med vildar som kunde samarbeta i begränsade grupper medförde en romantiserande föreställning som kallades "den ädle vilden". Här trodde man sig kunna spåra hur den mänskliga naturen egentligen såg ut i form av någon sorts naturlig kommunism. Vildarna föreföll vara oegennyttiga och jämlika när de klarade sig utan europeisk äganderätt, priser, handel och anställningsrelationer. Detta sattes på pränt av J J Rousseau på 1700-talet. Därefter har vänstern ständigt återkommit till denna syn på människan.

Ett primitivt samhälle är emellertid något annat än ett med utpräglad arbetsfördelning och handel. Det är det utvidgade samarbetet som är särskilt intressant för människan. Varför förstår sig människor på handel men inte schimpanser? Apforskningen har visat att apor är "dåliga kapitalister" (bloggart jan-08). De är alltför egoistiska. Det är alltså varken den skenbart oförbehållslösa altruismen hos en del naturfolk eller den starka oginheten hos schimpanser som är vägen till människans samarbetsframgångar i den utvidgade ordningen.

Ekonomen Ernst Fehr har i sina tre experiment med små barn 3-8 år kommit ganska långt i beskrivningen av människans natur även om han själv inte formulerat sig explicit. Min egen tolkning av dessa experiment var "att människan gentemot främlingar inte gratis vill avstå från något som man redan har och inte heller gratis ordna med förbättringar (som man kontrollerar) åt andra som inte är behövande." (bloggart 17/9-08) Eftersom detta är förutsättningen för handel är dessa inte så alltigenom trevliga egenskaper ändå orsaken till att den avancerade civilisationens välstånd kunde utvecklas till en helt fantastisk nivå.

Tidigare bloggartikel om de Waal mars-07. Andra bloggar om: altruism, egoism, osjälviskhet, genselektion, vänstern, människans natur, jämlikhet, Fehr, evolutionsbiologi, utjämning, ojämlikhet, orättvisa, filosofi, samhälle, politik, ekonomi på intressant.se