Finland blåser Spanien på 40 % av bankstödet
Finland har förhandlat med Spanien i en vecka och får en "säkerhet" på 40 procent av den andel av bankstödet som man ska betala. Senare idag kommer oppositionen i den extra sammankallade riksdagen ändå att kräva ett nej till stödet.
Det är märkliga turer i Finlands stödbetalningar till Spanien. Men de sker enligt samma modell som det tidigare stödet till Grekland (Bbl). Stödet är 1,92 mdr euro. Men Finland får någon sorts "säkerhet" på 40 procent av beloppet. Därför får Spanien bara 1,15 mdr € från Finland - pengar som Finland i sin tur lånar på kapitalmarknaden.
FNB har försökt förklara hur arrangemangen ser ut. Säkerheterna uppgår som högst till 769 milj euro. De betalas ut från den bankinsättningsgarantifond som ägs av de spanska bankerna och sätts in på ett speciellt "säkerhetskonto" i takt med att hela bankstödspaketet betalas ut till Spanien. Men pengarna på säkerhetskontot går inte till Spaniens banker utan placeras i statsobligationer från de euroländer som har högst kreditbetyg (kanske Finland?). Om Spanien inte kan betala tillbaka sina lån "övergår borgen till Finlands ägo när lånefristen löper ut" efter 12,5 år.
Priset för arrangemanget är att Finland avstår från eventuella räntevinster på stödlånen till Spanien. Just nu föreligger inte några sådana men "situationen kan förändras i framtiden". Uppgörelsen är ett resultat av att partierna i regeringsställning skrivit in att ett krav på säkerheter för att Finland ska delta i EFSF.
Trots att Finland lånar ut ett reducerat belopp ser oppositionen i Finland stödet som en överföring av skattepengar direkt till Spanien. Oppositionen består av Sannfinländarna med Timo Soini i spetsen samt Centerpartiet. Man hävdade i den extra riksdagsdebatten att det gjorts neddragningar på sjukvården för att få pengar till Spanien. Detta synsätt finns också i Sverige vilket framgår av medias kommentarsfunktioner på nätet. Den svenska riksbanken ställde tidigare i utsikt att man skulle bidra med upp till 100 mdr SEK till IMF, vilket tolkades som en direkt överföring av skattepengar.
Min rapsodiska bevakning av tysk inrikespolitik utvisar att också tyska väljare har samma felaktiga uppfattning. Dock röstade det tyska parlamentet för stödet till Spanien under gårdagen. Kan inte denna diskrepans mellan uppfattningen hos väljarna och politikerna om ganska enkla nationalekonomiska förhållanden bli farlig? Varför förklarar inte politikerna hur stöden fungerar? Eller tror de att massmedierna ska komma med en korrekt bild? I själva verket är media antingen okunniga eller medvetet illvilliga i spridandet av helt felaktiga uppfattningar. Någon kanske vill hävda att journalister är lata och därför tar till enkla men felaktiga förklaringar när de ska redogöra för hur det "egentligen" ligger till med ekonomiska förhållanden.
I varje fall verkar tendensen vara att stödpolitiken i framtiden kommer att styras av fördomsfulla amatörer i form av aggressiva väljaropinioner. Media brister i demokratiskt ansvar verkar det som. Detta gäller speciellt i fallet med bankstöd, som mera tydligt inte kommer att innebära någon varuöverföring till mottagarländerna.
Läs även andra bloggares åsikter om Finland, Spanien, bankstöd, skuldkris, euron, stödpaket, nationalekonomi, EU, media, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 00:08
4 comments
.
4 Comments:
Om Spanien inte kan betala tillbaka? Vad händer vid en eventuell skuldavskrivning?
Fufluns, det finns antagligen två återbetalningsproblem för Spanien. Bankstödet kommer Spanien i normalfallet att kunna betala tillbaka. Alternativet är att det spanska banksystemet går under. Jag tror inte att stödet är utformat så att det kan bli partiella förluster genom att några banker går i konkurs. I förlängningen kommer sannolikt ECB att tvingas rädda bankerna om 100 mdr € inte räcker.
Men Spanien måste sannolikt ansöka om ytterligare stöd för att klara räntenivån på sina statsobligationer. Då kommer samma kattrakande som i fallet Grekland att utbryta.
Antag att Spanien skriver ner sina skulder med 30 procent. Hur drabbar det de spanska bankerna? De gör antagligen stora förluster igen och behöver ytterligare konsolidering. Kan ECB rycka in? Eller måste euroländerna kasta in mera pengar?
Egentligen kan problemen delvis återföras på Merkels uttalande att de privata aktörerna skulle förlora pengar när de svaga länderna skulle hjälpas. Det medför att ett bankstöd blir mer riskfyllt i de andra ländernas ögon. Därför borde ECB åtminstone garantera bankstödet och det kostar inte något.
Idag har eurozonens lån till svaga länder prioritet före de privata fordringsägarna. Det betyder att risken är liten för stödländerna men att risken för kris och skuldavskrivningar ökar i de svaga länderna. Enligt vad som sägs ångrar Merkel att hon lyssnade på dåliga rådgivare.
Om Spanien skriver ner sina skulder och detta drabbar bankerna kommer det stöd som beslutades idag upp till 100 mdr € eventuellt att delvis skrivas av när bankerna konkursar. Det leder i första hand till att övriga euroländer får fortsätta att omsätta de lån som de tagit för att bekosta stödet. Realt sett ökar alltså räntebördan något vilket skulle kunna ses som skattebetalarnas kostnad för ett misslyckat stöd.
Alternativet att låta de spanska bankerna gå i konkurs om några månader är dock ännu värre. Då stannar Spaniens ekonomi nästan helt och de lån man redan tagit kommer inte att kunna omsättas. En kraftig skuldavskrivning blir följden med stora förluster för banker i andra länder. De kommer att behöva stöd från "skattebetalarna" som är långt större än stödet på 100 mdr €.
/DNg
Danne
Dom flesta vet inte vad pengar ens är, hur ska dom då kunna veta vad det är för skillnad mellan pengar som lånas upp på kapitalmarknaden och "nya" pengar från ECB?
Varifrån våra pengarna kommer har mycket få ens tänkt på, och hur pengar skapas vet väldigt få.
Okunskapen är enormt stor, långt upp i hierarkin.
ECB ska stå för alla räddningsåtgärder det kostar inget och inga skulder får någon stat.
QE och lönestopp är lösningen.
Hypotetisk lösning för Finnarna
ECB trycker 100 mdr € och lånar ut till spanska banker för exempelvis 1% och Finland kan få ränteinkomsten, konkurs då försvinner bara dom "nya" pengarna ingen finsk statsbudget eller skattebetalare drabbas.
Tack Danne, för ditt utförliga svar.
Skicka en kommentar
<< Home