Högre utbildningen borde väl styras av Sveriges behov?
Skattefinansierad högre utbildning ska styras av studenternas intressen och val - inte av Sveriges behov. Det verkade vara åsikten hos ett halvdussin utbildningsaktivister vid ett seminarium på måndagen. Motiveringen för att skattefinansiera högre utbildning är dock den motsatta.
Utbildningspolitik på den postgymnasiala nivån är en abstrakt historia. Jag var på Ratios seminarium med rubriken "Saknar den högre utbildningen relevans?". Där presenterades en rapport med samma titel skriven av Agneta Bladh, tidigare statssekreterare (S), högskolerektor och generaldirektör för Högskoleverket. Det är möjligt att rapporten har något konkret innehåll. Men jag tror att en normal läsare har svårt att utan en mycket stor ansträngning vaska fram detta. Här ett smakprov på texten där problemet beskrivs:
"Systemets olika komponenter harmonierar inte med varandra när det gäller universitet och högskolor. Systemet premierar effektivitet i ett snävt perspektiv och bevakar denna snäva effektivitet på ett skarpt sätt genom resurstilldelningssystemet, medan kvaliteten bevakas relativt endimensionellt. De ansvariga för att för att hålla samman de tre begreppen relevans, kvalitet och effektivitet är lärosätena, som försöker synkronisera arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan."Något konkret exempel på vad denna abstrakta problembeskrivning kan innebära ges inte. Men trots fortsättningen i form av ytterligare allmänna resonemang kan de utbildningspolitiska aktivisterna diskutera dessa i flera timmar. Det är ett fenomen som jag iakttagit även på andra områden. På seminariet diskuterades rapporten först av politikerna i form av Ibrahim Baylan (S), riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesman samt Peter Honeth (FP), statssekreterare i utbildningsdepartementet. Några skarpa meningsskiljaktigheter framkom inte.
Nästa inslag var en paneldebatt där man skulle utröna vad "utbildning och näringsliv" ville - sannolikt för att öka utbildningens relevans.
Fyra högre utbildningsaktivister |
Panelen bestod av Lena Gustafsson, rektor Umeå universitet; Johan Blom, vik GD på Yrkeshögskolan; Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv (f d statsråd); Anne-Marie Fransson, VD IT & Telekomföretagen samt längst till höger moderatorn Ann-Kari Edenius, kommunikationschef på Ratio.
Lena Gustafsson underströk att styrningen inte fick öka. Tobias Krantz verkade hålla med trots att han i en bisats påpekade att 40 procent av studenterna inte fått ett i relation till utbildningen adekvat jobb ett år efter examen. Panelen blev ganska enig om att någon ökad styrning inte var önskvärd.
På min fråga där jag invände mot tanken på att ökad styrning var förkastlig blev panelen dock osäker. Jag framhöll att det anses att Sverige behöver 40 000 ingenjörer de närmaste åren och att vi är beroende av att våra exportföretag kan utveckla sig på högteknologiska områden. Då kan det väl inte vara rätt att istället utbilda sociologer och konstvetare istället. Och behövs inte någon styrning för att få några studenter att utbilda sig till kemilärare?
Genast fick jag mothugg i form av frågan hur jag tänkte mig att denna styrning skulle se ut. Jag föreslog satsningar på incitament för studenterna att läsa "rätt" ämnen. Rent allmänt kan man tycka att fyra utbildningsexperter skulle kunna utveckla saken. Krantz hade en idé om att poängsystemen vid utvärdering av betygen i den tidigare processen skulle kunna användas. Men viljan att ifrågasätta studenternas egna val tycktes ändå saknas hos hela panelen. "Att det inte utbildas kemilärare beror på att ungdomarna inte väljer den utbildningen."
Är det verkligen så att ideologin om "statsindividualismen" (Berggren/Trägårdh) nu fått ett sådant genomslag att studenterna ska få styra hur den skattefinansierade utbildningens resursfördelning ska utfalla? Ideologin bakom skattefinansierad högre utbildning går ju istället ut på att en avgiftsfinansiering kombinerad med låntagning inte skulle leda till att studenterna skaffade sig en adekvat utbildning i relation till sin förmåga och nytta för samhällsekonomin. Relevant högre utbildning har därför även karaktären av kollektiv nyttighet som alla skattebetalare tjänar på. Men det förutsätter naturligtvis att utbildning inte används som någon sorts hobbyverksamhet eller allmänt statushöjande aktivitet. Den ska vara till nytta för skattebetalarna - annars får studenterna finansiera sin utbildning själva.
Det är något oroande att Utbildningssveirge inte tycks känna till de grundläggande principerna för skattefinansierad högre utbildning, som inte bygger på anarkistisk valfrihet. Politiken har alla chanser att haverera riktigt ordentligt.
[Organisationsforskaren Mats Alvesson skriver i SvD 21/11-13 en artikel "Kvalitetskris hotar högskolan"
där han nämner serieteckning, schackpedagogik måltidsvetenskap och fotbollens historia på högskolenivå. "Högskolans utförsbacke" representerar "en utbildning i förfall".]
Läs även andra bloggares åsikter om högre utbildning, utbildningspolitik, Baylan, Ratio, statsindividualism, skatter, politik på intressant.se
Etiketter: utbildning
10 Comments:
Studenterna måste helt enkelt informeras om att en satsning på fel områden om man inte har kontakter inom det blivande yrkesområdet, leder till en livslång skuldfälla med kronolle flåsandes i hasorna. Susanna Svensson
Danne se det positiva:) i alt elände.
överutbildning i trams leder till att deras löner minskar när så många står i kö till samma jobb.
Statens utgifter för statligt anställda tramsvetare med mera minskar.
Dom borde göra som läkarna, stoppa utbildningen så det blir brist på läkare, då kan dom kräva vilken fantasilön som helst.
Studenterna är dåligt pålästa, eller har kunskapsnivån bland studenter sjunkit så mycket, vilka fick gymnasieutbildning av kvatalskkapitalisterna?
Dom kanske har indoktrinerats av kvatalskapitalisterna som drev skolor där så många som möjligt skulle utbildas så vinsterna blev så stora som möjligt, där elevernas kunskap inte räknades.
Moralen är låg när staten ska betala kalaset.
Susanna Svensson, information är bra men är mera info tillräckligt?
Ja, läkarna är smarta genom att de ständigt lyckas hålla nere läkarutbildningens volym. Nu är en stor del av läkarna på marginalen antingen utlänningar eller svenskar som utbildat sig utomlands. Om detta debatteras det sällan.
Inte heller debatteras överutbildningen i "tramskunskap" särskilt mycket. Många tycker att det är väl bra att Sverige också satsar på bredare områden. Men man måste skilja på att ekonomer och civilingenjörer har nytta av humanistiska ämnen och den överutbildning av personer med enbart sådana ämnen som nu sker. De måste söka helt andra arbeten där de har föga nytta av sina skattefinansierade investeringar.
I slutändan slår "tramsvetarna" ut personer som inte har fler möjligheter att få jobb och därför ökar strukturarbetslösheten.
/DNg
Lånefinansiering och en mindre progressiv skatteskala skulle nog få folk att välja utbildning mer omsorgsfullt.
Hur mycket skulle man kunna dra in med en lånefinansieringsmodel?
Den postgymnasiala utbildningen kostar ett par procent av BNP. Alltihop bör kanske inte avgiftsfinansieras med hjälp av lån. Men det borde vara möjligt att spara i runda slängar 50 mdr kr per år.
/DNg
Om det stämmer borde man t.ex. kunna växla fria universitetsstudier mot slopad statlig inkomstskatt.
Den svenska skolan i dag saknar lärare med akademisk utbildning ,tidigare var det självkart med lektorer på läroverken och även på grundskolarna hade lärarna fil.mag
Vidare fanns det kunniga yrkeslärare.
Det kommer ta lång tid om nu viljan finns att ändra på detta.
Från grundskolans högstadium ska den också vara differentierad.
Dt innebär yrkeslinjer, vilka togs bort, ett par med allmän inriktning samt sådana som innebär att eleverna kan gå vidare till gymnasier med inriktning på teknik, handel samt skår och samhällskunskap.
Då skulle vi få motiverad elever och bli av med flera av de problem vi nu har i grundskolan, med skolk, avhopp, mobbning och att även föräldrarna stöttar sina barn.
Sedan är nu kvantitet prioriterat före kvalitet.
Det går inte om vi ska a det vi behöver framgent och det är ett kunskapssamhälle.
Det innebär inte att några ska uteslutas.
De kan göra sig gällande inom olika yrkesområden, förkovra sig och gå vidare till andra om så krävs.
Sedan har vi brist på kvalificerad arbetskraft inom cirka 20 yrken.
Det kräver ökad invandring.
Danne, angående humanistiska ämnen på civilingenjörsutbildningar. Jag arbetar som mellanchef inom r&d på en tillverkare av tunga fordon i Södertälje. Problemet vi har är inte att nyexade civing kan för lite humaniora, utan att de inte läst tillräckligt med hållfasthetslära, elektronik, produktionsteknik etc. Grunden i humaniora måste gymnasiet ge, och sedan förkovran på egen tid. I övrigt håller jag med till 100%.
Mats
Läkarutbildningen har alltid varit begränsad, inte p.g.a. att läkarna är ”smarta” utan för att patienttillgången är begränsad. Om varje patient skulle utsättas för undersökning av ett dussin studenter, så skulle patienterna, med all rätt, protestera mot behandlingen på undervisningssjukhuset! Enda sättet att lösa detta vore att ha läkarutbildning i varje sjuksstuga för att bredda patienturvalet, men det skulle leda till en lägre kompetens hos de läkare som leder utbildningen.
Lars tillhör dom smarta han lägger ut dimridåer om läkarlönerna så dom dumma svenskarna inte ska förstå att läkarna har manipulerat lönebildningen.
Det är en skandal att läkarna kan få så stora löner endast på grund av deras manipulering av läkarutbildningen.
Läkarnas löner borde halveras för mer är dom inte värda.
Skicka en kommentar
<< Home