Kanske skattesänkningar?

Skattedebatten borde handla om de skattesänkningar som Annika Billström visat vägen till. Här presenteras en enkel, men realistisk, kalkyl som slutar på 6:50 kr i sänkt kommunalskatt.

Genom Annika Billströms och Tomas Rudins artikel i DN 3/3 har skattedebatten flyttats till höger utan att Fredrik Reinfeldt behövt lyfta ett finger. Med sådana vänner behöver Göran Persson inga borgerliga fiender. Skattedebatten borde till och med kunna handla om skattesänkningar. Billström och Rudin skriver följande:

"Om det totala skatteunderlaget fortsätter att förbättras kan inte heller en skattesänkning uteslutas."

Vad de pekar på är effekterna av en ökad sysselsättning där varje procents ökning ger nästan 11 mdr kr som motsvarar 75 öre i kommunalskatt. Det sker i form av ökande skatteintäkter och minskande bidrag som främst stäreker den statliga sektorns ekonomi. Men socialbidragen betalas av kommunerna och är dessutom obeskattade. En minskning här kommer att ge en direkt förbättring för kommunerna eftersom det blir ny kommunalskatt på hela den lön som en f d socialbidragstagare tjänar in.

Utöver detta talar Billström om effektiviseringar och avgifter. Antag att det går att effektivisera den offentliga sektors verksamhetsutgifter med 5 procent. Det finns flera indikatoner på detta. I Stockholm skulle det gå att effektivisera motsvarande 1-2 skattekronor. Det borde grovt sett röra sig om 5 procent av verksamheten. Inom landstingen har produktiviteten sjunkit för sjukvården sedan slutet av 1990-talet enligt SN. Och i en undersökning av 60 statliga verk gick bara 50 procent av utgifterna till kärnverksamheten. Resten var olika former av mer perifer administration, enligt en undersökning av ekonomistyrningsverket som rapporterades kort i radion igår.

I år är de offentliga verksamhetsutgifterna 743 mder kronor (s k offentlig konsumtion). Fem procents effektivisering blir då en besparing på 37 mdr kr. Det motsvarar 2:65 kr i kommunalskatt.

Antag att man kunde införa avgifter som motsvarade 3 procent av verksamhetsutgifterna. Då skulle man få in 22 mdr kr. Det motsvarar 1:60 kr i kommunalskatt.

Och skulle slutligen sysselsättningen öka med 3 procent förbättras den offentliga ekonomin med 32 mdr kr, vilket motsvarar 2:30 i kommunalskatt.

Summan av denna enkla kalkyl blir drygt 6:50 kronor i sänkt kommunalskatt. Nu borde skattedebatten kunna handla om hur man praktiskt skall kunna realisera någonting liknande - och inte om behovet av skattehöjningar utan saklig motivering.