fredag, april 22, 2005

Skall staten få minimera avunden?

De som tjänar mer pengar än andra väcker avund som minskar välbefinnandet. För att staten skall maximera lyckan måste inkomsterna nivelleras, enligt Layard. Men välbefinnandet minskar hos vita rasister om svarta får det bättre. Sådana "externa preferenser" får inte beaktas, enligt Dworkin.

Jag bevistade en debatt på ämnet "Ger tillväxt bättre välfärd eller tvärtom?" arrangerad av Timbro och Svenskt Näringsliv den 21/4. Där möttes professorerna Joachim Vogel och Björn Halleröd på den ena sidan och Stefan Fölster (chefekonom SN) samt Johnny Munkhammar, Timbro, på den andra sidan. Debatten föranleddes av att professorerna 14/2 skrev en debattartikel i DN om välfärdsmätningar där de menade att "människors allmänna välbefinnande har inte ökat under hela efterkrigstiden trots tillväxten".

En kommentar till debatten finns på Johan Norbergs blogg, och Johnny Munkhammar har själv skrivit en sammanfattning och publicerat sitt inledningsanförande på sin blogg. Den för framtiden centrala aspekten är emellertid inte välfärdsmätningar som sådana utan de samhällsfilosofiska slutsatserna själva ansatsen innebär: skall vi införa höga marginalskatter för att i det närmaste helt utjämna alla inkomster?

Det är nivelleringstesen som ligger i botten på diskussionen, vilken fick ett uppsving när professor Richard (Lord) Layard 2003 publicerade sin föreläsningsserie “Happiness—Has Social Science a Clue?” vid London School of Economics.

Layards tes, som endast framskymtade under debatten, är att de framgångsrikas lyxkonsumtion kan ses som en miljöförstöring för de övriga eftersom deras välbefinnande förstörs av avundsjuka. Jag har tidigare något berört denna tes när en docent på KTH framförde tanken (beskatta bort avunden) på DN:s kultursida.

The Economist refererar ett experiment med studenter på Harvard som ligger till grund för nivelleringskravet. På frågan om man föredrog en inkomst på $50 000 per år om andra bara fick hälften, eller en inkomst på $100 000 om andra fick dubbelt så mycket, så svarade en majoritet att de föredrog den lägre inkomsten.

Ger detta staten rätt att införa nivellerande skatter? Ja, säger utilitaristerna - eftersom vi är överens om att statens uppgift är att maximera välbefinnandet ("lyckan") måst även lyckominskande företeelser som avund inför inkomstskillnader beaktas och motarbetas.

Nej, säger utilitaristen Ronald Dworkin, professor vid NY Univ, som kompletterat utilitarismen med rättigheter (de är ett slags "trumf"). Beaktar vi avund och andra externa preferenser sker en dubbelräkning, menar han, och då behandlar vi inte alla medborgare med lika omtanke och respekt. Hans exempel utgår från rasistisk avund:

Vita rasister kan tänkas gilla att åka omkring i stora, glänsande bilar. Det är en personlig preferens. Men de kan också tänkas ogilla att svarta åker omkring i stora, glänsande bilar. Det är en extern preferens som inte berör hur man själv har det. Den får inte räknas in i en utilitaristisk lyckokalkyl eftersom det blir fråga om en dubbelräkning som kan hindra svarta att någonsin få köra omkring i lyxbilar.

Så långt utilitaristerna. Eftersom vi inte är överens om att statens uppgift är att maximera "lyckan" i samhället, vare sig med eller utan beaktandet av externa preferenser, finns det ingen rätt för staten att nivellera inkomsterna med minimering av avunden som motivering. För övrigt har utilitarismen kommit att alltmer överges av moralfilosoferna genom lärans inneboende motsättningar. De uppmärksammades inte för ett sekel sedan när nationalekonomerna inkorporerade utilitarismen i sina fördelningspolitiska teorier.

Det är helt enkelt så att lyckomaximering inte rimligtvis kan vara en moralisk förpliktelse. Gentemot vem har vi en plikt att maximera lyckan? Det maximalt värdefulla saktillståndet kan inte ha några moraliska anspråk. Moral handlar om mellanmänskliga förpliktelser och inte om abstrakta lyckokalkyler.

Sist och slutligen kommer alla interventionistiska samhällsingenjörsmodeller i konflikt med friheten. Vi får inte låta oss toppridas av vår tids "röda khmerer".

Lyckoforskningen vill rättfärdiga tvång, bloggen 2/3-06

9 Comments:

At 22 april, 2005 13:43, Anonymous Anonym said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 22 april, 2005 13:43, Anonymous Anonym said...

"För att staten skall maximera lyckan måste inkomsterna nivelleras, enligt Layard

En annan anledning till att resonemanget inte håller är att det också finns avund stater emellan. Om inkomsterna skulle nivelleras, så skulle befolkningen istället vara avundsjuk på folk i andra länder. Så är ju också redan fallet.

Exempelvis, tror jag att antiamerikanismen till viss del kan förklaras som ren avundsjuka på välståndet i USA.

 
At 23 april, 2005 12:53, Anonymous Anonym said...

"sociologiska fakta"

Det ar vad engelsmannen skulle kalla en "contradiction in terms".

 
At 23 april, 2005 22:41, Blogger Daniel said...

Hej Danne!
Jag såg dig på Skattebetalarnas stämma men hann inte prata med dig. Det var ju rätt mycket folk där.

Jag hoppas att du inte blev nedstämd över att du inte blev invald; din blog är en bra plattform och jag tror att du har goda chanser att bli vald i framtiden. Gläds istället åt att Nationaldemokraterna inte lyckades lobba in sina kandidater!

MVH

 
At 25 april, 2005 12:19, Anonymous Anonym said...

Jag är lite frågande över harvard-experimentet och dess slutsatser. Det står att man frågade studenter om de hellre tjänar 50k när de andra tjänar hälften, eller 100k när de andra tjänar dubbelt. Om man med "andra" då menar alla andra i samhället kan man omformulera frågan till: Vill du tjäna dubbelt så mycket eller hälften så mycket som medelinkomsttagaren. Rent generellt känns det som en bättre position att ligga på dubbla medelinkomsten än halva oavsett var denna medelinkomst ligger, eftersom prisnivåerna påverkas av medelinkomsten. Om jag skulle svara på frågan med ledning av dessa knapphänta uppgifter skulle jag svara som majoriteten. Inte främst pga avundsjuka, utan pga den praktiska observationen att i de flesta samhällen är det en ekonomisk svår situation att leva långt under medelinkomsten, även om den summan i ett vidare perspektiv skulle vara ganska hög.

De fick svara på en liknande fråga om semester. Tar du hellre 2 veckor om de andra får hälften eller 4 veckor om andra får dubbelt. Nu svarade de flesta fyra veckor. Det tolkas i economist som att människor inte är lika avundsjuka på fritid som pengar. Jag tolkar det som att folk lätt inser att det inte påverkar deras semester om andra har ännu mer, men å andra sidan påverkar det deras köpkraft om andra människor har mer pengar.

(Med reservation för att det kanske gavs mer information som förändrar läget till de som faktiskt var med i experimentet.)

 
At 25 april, 2005 18:21, Blogger Danne Nordling said...

Läs "mojes" utmärkta referat från Skattebetalarnas stämma här. Jag kanske återkommer som kandidat nästa år.

Avundsjuka mellan stater är tänkbar och något som vänstern försökte underblåsa för 40 år sedan när tesen om "utsugningen av u-länderna" var ganska utbredd. Men det var kanske inte fallet hos invånarna i dessa länder själva. Men så länge de flesta inte anklagar andra länder för att vara rika genom att de själva hållits fattiga tror jag att avunden inte får något genomslag.

Är det då avunden som medför att man inte blir särskilt mycket lyckligare av ytterlgare högre inkomster utöver livets nödtorft? Tillförlitlig information om detta är svår att få tag i om man själv inte är lagd åt det avundsjuka hållet. Antag att alla som tjänade mer än 100 000 kr/år för några decennier sedan hade hållits tillbaka. Hade alla andra kunnat tillgodogöra sig mer lycka ur dagens inkomster som då skulle ligga på uppåt 150 000 kr för alla?

Här får vi arbeta med två alternativ: 1)staten kan avskärma alla från utlandet, 2) utlandets välstånd i form av moderna bilar, färg-TV, video/DVD, bandkassetter/iPods, persondatorer, e-post, webben, rymliga bostäder, varierad mat och kläder samt bättre sjukvård kan beskådas utan hinder. Ett tredje, helt utopiskt alternativ är att hela världen deltar i att hålla tillbaka välståndet utöver nödtorftet.

Jag kan tänka mig att om man inte vet att det skulle kunna vara annorlunda kan man svara att man är ganska lycklig på intervjuarnas frågor. Sannolikt är det därför vissa naturfolk ger sådana svar.

Jag är dock mycket kritisk till att några elitistiska experter "objektivt" skulle fastställa hur samhället skulle gestaltas materiellt. För att avvikelser inte skall utvecklas måste rimligtvis livet också kontrolleras socialt. Vi får alltså ett aristokratstyrt samhälle organiserat efter någon mer eller mindre bisarrt utformad utopi. Avvikelser skulle straffas hårt och någon frihet skulle inte finnas.

Jag är beredd att hålla med vänster-liberalen Dworkin om att externa preferenser som avundsjuka inte får räknas in i ev nyttokalkyler om vi tvingas bli utilitarister i dagens mening. Layard representerar en helt förlegad variant av utilitarism som genom nationalekonomernas begränsade kännedom om den moralfilosofiska utvecklingen ännu kan framföras med anspråk på att bli tagen på allvar.
/DNg

 
At 02 september, 2016 03:39, Blogger oakleyses said...

nike air max, tory burch outlet, tiffany and co, polo outlet, longchamp outlet, longchamp pas cher, nike air max, christian louboutin uk, louis vuitton, christian louboutin outlet, oakley sunglasses, ray ban sunglasses, uggs on sale, louis vuitton outlet, replica watches, tiffany jewelry, ray ban sunglasses, oakley sunglasses, ugg boots, ray ban sunglasses, replica watches, kate spade outlet, louboutin pas cher, oakley sunglasses wholesale, jordan shoes, burberry pas cher, nike free run, michael kors pas cher, louis vuitton outlet, polo ralph lauren, nike outlet, nike free, jordan pas cher, louis vuitton outlet, louis vuitton, prada outlet, cheap oakley sunglasses, nike roshe, ugg boots, christian louboutin shoes, prada handbags, longchamp outlet, christian louboutin, oakley sunglasses, chanel handbags, sac longchamp pas cher, longchamp outlet, gucci handbags, air max

 
At 02 september, 2016 03:41, Blogger oakleyses said...

baseball bats, nike huaraches, chi flat iron, ghd hair, mcm handbags, longchamp uk, abercrombie and fitch, north face outlet, valentino shoes, nike trainers uk, lululemon, babyliss, beats by dre, celine handbags, vans outlet, gucci, nfl jerseys, oakley, lancel, wedding dresses, hermes belt, timberland boots, bottega veneta, vans, hollister clothing, jimmy choo outlet, iphone cases, north face outlet, converse outlet, reebok outlet, hollister, asics running shoes, p90x workout, nike air max, ferragamo shoes, insanity workout, louboutin, nike roshe run, hollister, ray ban, nike air max, mont blanc pens, herve leger, instyler, mac cosmetics, soccer jerseys, converse, soccer shoes, new balance shoes, ralph lauren

 
At 02 september, 2016 03:42, Blogger oakleyses said...

links of london, pandora charms, hollister, moncler outlet, marc jacobs, doudoune moncler, ugg,ugg australia,ugg italia, swarovski, louis vuitton, moncler, juicy couture outlet, moncler, louis vuitton, ugg, wedding dresses, canada goose outlet, thomas sabo, montre pas cher, moncler outlet, canada goose uk, ugg,uggs,uggs canada, pandora jewelry, pandora uk, pandora jewelry, ugg uk, moncler uk, moncler, canada goose outlet, toms shoes, ugg pas cher, coach outlet, replica watches, supra shoes, moncler, louis vuitton, canada goose outlet, canada goose jackets, karen millen uk, juicy couture outlet, canada goose, swarovski crystal, canada goose, louis vuitton, louis vuitton, canada goose

 

Skicka en kommentar

<< Home